Jag har många gånger funderat över det här med flyktsträcka från skottplats till det påskjutna ligger. Man hör ibland att en viss kaliber är för klen och att det ofta blir eftersök på skadeskjutna djur men att djuren sen ändå har hittats enkelt av hunden efter bara 200 meter eller så. Jag bett många om deras definition av en skadeskjutning men mest fått flummiga svar. 

 

Dokumentet i länken här nedanför har jag inte sett förut men den kanske har varit känd för er andra. 

 

Innebär det då enligt dokumentet att en björn är lika "hårdskjuten" som en älgkalv?

 

https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog14/faktaskog_08_2014.pdf

Intressant läsning och framför allt bra riktlinjer för att betrakta ett djur som skadeskjutet.

Tveksam forskning, alla som läser fig 1 inser dess faktiska brister, hoppas jag. 

Jag har förvisso en helt annan egen uppfattning om vad som är skadeskjutning o inte och den är enkel, har ett eller flera vitala organ träffats/skadats är det i sig dödande, skulle viltet lämna platsen är inte det viktiga, döden är så att säga klar. 

Det som noteras att älgar kan gå långt med dödande träff är iofs känt sedan länge och att kompensera upp med mer energi/skada i kroppen är inte motiverat, då förstör man det jaktliga incitamentet med att skaffa mat/kött dvs det sociala alibit/berättigandet för jakt. 

Ovanstående villkorat av bruket av en expanderande kula och en för viltet korrekt, dvs laglig kaliber. 

Tja läste om och rätt, vidhåller kommentaren om fig 1, som dålig i utformning i övrigt inga konstiga slutsatser även om variansen i uppträdande, min åsikt är sådan i påskjutet vilt att det alltid kommer att finnas uppfattningar/"sanningar" som går på tvärs med forskningen. Björnar ex har ett rel litet träffområde som är långt fram. Många skott på björn är således dåligt satta. C

Rätt val av kula för kalibern och avståndet till målet i kombination med rätt hastighet på kulan är väl viktigare än själva kalibervalet för att minska både köttförstöning och eventuell flyktsträcka.

 

Jag tycker att det finns lite tänkvärt i nedanstående länk.

http://bigfivehq.com/bullets.htm

1 hour ago Christian N sa:

Tveksam forskning, alla som läser fig 1 inser dess faktiska brister, hoppas jag. 

Jag har förvisso en helt annan egen uppfattning om vad som är skadeskjutning o inte och den är enkel, har ett eller flera vitala organ träffats/skadats är det i sig dödande, skulle viltet lämna platsen är inte det viktiga, döden är så att säga klar. 

Det som noteras att älgar kan gå långt med dödande träff är iofs känt sedan länge och att kompensera upp med mer energi/skada i kroppen är inte motiverat, då förstör man det jaktliga incitamentet med att skaffa mat/kött dvs det sociala alibit/berättigandet för jakt. 

Ovanstående villkorat av bruket av en expanderande kula och en för viltet korrekt, dvs laglig kaliber. 

Tja läste om och rätt, vidhåller kommentaren om fig 1, som dålig i utformning i övrigt inga konstiga slutsatser även om variansen i uppträdande, min åsikt är sådan i påskjutet vilt att det alltid kommer att finnas uppfattningar/"sanningar" som går på tvärs med forskningen. Björnar ex har ett rel litet träffområde som är långt fram. Många skott på björn är således dåligt satta. C

Vad i består bristerna i fig 1? Tycker den visar det självklara, men att den är fel kan  jag inte se? Men jag kan missat det uppenbara. Sen är sannolikheten för genomslag mindre ju större djur.

Den utelämnar det uppenbara, 

sårkavitationen som uppstår, men även det enkla faktum att väldigt små penetrerande skador på lungor/säck leder till lungkollaps och död. 

Ex en 22 LR genom båda lungorna på en älg kommer inom 15-45 min, uppskattning samt uppgift från en äldre jägare att leda till döden.

En sådan sak anser jag bör kommenteras/framgå, annars blir framställningen av fakta mest alternativ, missvisande. C

Jag tycker det framgår tydligt att det är en enkel modell, och det är så man får se det. Modeller stämmer aldrig 100% med verkligheten, men här har man tagit fram något som är tillräckligt enkelt för att vara praktiskt användbart, om man vill ha en tydlig måttstock på vad som är skadeskjutning. 

Skulle man föra in fler parametrar i modellen, som t.ex kaliber, skulle den säkert stämma bättre med verkligheten, men samtidigt blir den också krångligare att använda praktiskt för en bedömning.

Jag är mest orolig för att dylika undersökningar/data skall användas i syften de inte var tänkta för. Och att de där är mycket missvisande av anledningar den som skött forskningen är helt införstådd med men inte brytt sig om för att det inte påverkar det sammanhanget han hade tänkt sig att forskningen skulle användas till. 

Det jag har hört och det är just bara hörsägen är att kraven på klass 1 för vissa djur anses vara högt ställda och önskemål om sänkning av kraven har kommit från flera håll.

I vissa andra länder är det ju exempelvis helt okej att skjuta hjort med .243 win och om man ska dra någon parallell mellan djurens storlek och kulans storlek/hastighet borde kalibern kunna minska i samma förhållande som djurens olika vikter.

Exempelvis känns det ju fånigt att behöva skjuta randiga vildsvin med klass 1  men sån är nu lagen skriven.

29 minutes ago Dahla sa:

Det jag har hört och det är just bara hörsägen är att kraven på klass 1 för vissa djur anses vara högt ställda och önskemål om sänkning av kraven har kommit från flera håll.

I vissa andra länder är det ju exempelvis helt okej att skjuta hjort med .243 win och om man ska dra någon parallell mellan djurens storlek och kulans storlek/hastighet borde kalibern kunna minska i samma förhållande som djurens olika vikter.

Exempelvis känns det ju fånigt att behöva skjuta randiga vildsvin med klass 1  men sån är nu lagen skriven.

Vill man få ett hårdare jakttryck på vildsvin framöver får man nog se över den regeln. Det jag hör och läser är att många avstår från att skjuta kultingar eftersom "det inte blir något kvar". 

En sån modell som presenteras i rapporten skulle ju kunna ligga till grund för fortsatta utredningar om det är möjligt att tillåta klenare kalibrar på mindre djur.

Det spökar alltid rykten om ändrade gränser för klassindelning, nu är det iofs sant att NVV har ett sådant pågående arbete, det har de avseende bågjakt också, något vi alla vet vid detta laget inte rör sig framåt med express fart.

 

Ang rapporten, vid forskning finns en gräns när förenklingen av något medför att det inte längre är tillräckligt precist eller når vetenskaplig nivå, jag ansåg/ser att fig 1 är en sådan, alternativt att den är så enkel att den är helt överflödig, i varje fall för dem som läser rapporten. C

8 minutes ago Christian N sa:

Ang rapporten, vid forskning finns en gräns när förenklingen av något medför att det inte längre är tillräckligt precist eller når vetenskaplig nivå, jag ansåg/ser att fig 1 är en sådan, alternativt att den är så enkel att den är helt överflödig, i varje fall för dem som läser rapporten. C

Håller med om att figur 1 blir lite fånig. Men principen köper jag, att samma kula gör större skada i ett organ av mindre storlek. 

Självfallet men det är ju så pass elementärt att det är en förutsättning snarare än en slutsats. C

26 minutes ago Christian N sa:

Självfallet men det är ju så pass elementärt att det är en förutsättning snarare än en slutsats. C

Lite "Klartext" över det, ja! 

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=493

2 hours ago Christian N sa:

Det spökar alltid rykten om ändrade gränser för klassindelning, nu är det iofs sant att NVV har ett sådant pågående arbete, det har de avseende bågjakt också, något vi alla vet vid detta laget inte rör sig framåt med express fart.

 

Ang rapporten, vid forskning finns en gräns när förenklingen av något medför att det inte längre är tillräckligt precist eller når vetenskaplig nivå, jag ansåg/ser att fig 1 är en sådan, alternativt att den är så enkel att den är helt överflödig, i varje fall för dem som läser rapporten. C

Det kan jag hålla med om, fig 1 säger att det blir större skada i en hare jmf med en älg, under samma förhållanden. Men ibland vill man lätta upp en rapport med lite bilder och figurer för att få den mera lättläst, ok tycker jag. 

Har bara skuggar över rapporten....men det den mest som att någon haft för lite att göra......

En skadeskjutning för mig är om djuret fortfarande lever 2 min efter skottet! 

Har enligt deras tabell skadeskjutit både älgkalv, dov och rådjur flera gånger, trots lungträffar.

Har även skadeskjutit enligt min egen modell, där djuret legat på skottplatsen.Då har dock träffen inte varit bra.....!

Har de lossas skott mot vilt är de skadat ända tills en hund bevisar motsatsen. Då startas ett Eftersök ligger djuret efter en bit är de ett dösök. Kan man efter ledtrådar längs spåret friskförklara så gör man det.

S

1 hour ago hs_merkel sa:

Har de lossas skott mot vilt är de skadat ända tills en hund bevisar motsatsen. Då startas ett Eftersök ligger djuret efter en bit är de ett dösök. Kan man efter ledtrådar längs spåret friskförklara så gör man det.

S

Håller helt med. Tycker inte om när de skytten går och klampar innan man kommer med hunden. Ser man att djuret är bra träffat och faller är det en sak.

Har blivit utringd några gånger på "dödsök" där det senare visar sig att djuret inte alls ligger.