En vattendroppe sägs ha den perfekta aerodynamiken för att ta sig fram i luften med minsta möjliga motstånd, en flygplansvinge är konstruerad för att både ge lyftkraft och glida lätt.

Gemensamt för dom båda är att dom går åt precis andra hållet sett till hur vi skuter våra kulor.

Om vi bortser till att kulor ska expandera vid träff och tänker tex långhållsskytte så varför gör vi inte kulor lite mera lika vattendroppar ?

 

 

Ingen expert, men det jag minns från när jag läste strömningslära är att allt blir annorlunda när man passerar ljudvallen. 
Skulle tro att en del av förklaringen finns där.

Bilden med vingen är lite som att blanda äpplen med citroner, när man jämför med kulor.

Vingens form är för att skapa lyftkraft, då mediet har längre väg över vingen än under med tryckfall som följd på oansidan. Det ger lyftkraft. Som att jämföra mellan att kasta en spånskiva med ett spett.

 

En kula behöver tyngden i baken för att bli stabil när den roterar.

 

 

Rätta mig om jag har fel.

Om inte jag tar fel så är en vattendroppe rund när den är i luften. 

4 minutes ago Twinn sa:

Bilden med vingen är lite som att blanda äpplen med citroner, när man jämför med kulor.

Vingens form är för att skapa lyftkraft, då mediet har längre väg över vingen än under med tryckfall som följd på oansidan. Det ger lyftkraft. Som att jämföra mellan att kasta en spånskiva med ett spett.

 

 

 

Iofs men även tex den vertikala fenan med sidorodret har den formen som mittre exemplet och där är ju lyftkraft av mindre intresse.

 

Men den är väl avsedd att vinklas för att skapa motstånd och därmed styra!?

6 minutes ago Twinn sa:

Men den är väl avsedd att vinklas för att skapa motstånd och därmed styra!?

Nja, det brukar väl sitta ett roder i bakkant som man vinklar.

Själva fenan bruka oftast sitta där den sitter iaf på civila flygplan.

Med rodret lite vinklat och ena hållet så skapas övertryck på ena sidan och undertryck på andra.

Jupp. Missförstod dig tidigare.

49 minutes ago Järven sa:

Om vi bortser till att kulor ska expandera vid träff och tänker tex långhållsskytte så varför gör vi inte kulor lite mera lika vattendroppar ?

Därför att ingenjörer betydligt smartare än dig och mig konstruerar kulor?

2 minutes ago exabit sa:

Därför att ingenjörer betydligt smartare än dig och mig konstruerar kulor?

Måste kolla med Mensa om det stämmer. 

48 minutes ago redtop sa:

Ingen expert, men det jag minns från när jag läste strömningslära är att allt blir annorlunda när man passerar ljudvallen. 
Skulle tro att en del av förklaringen finns där.

Låter rimligt.

Sen om man tittar på en vattendroppe så har nog ytspänningen en del påverkan på dess form.

Jag tror inte en vattendroppe eller flygplansvinge är bästa liknelsen, titta hellre på ett segelbåtskrov. 

10 minutes ago Twinn sa:

Sen om man tittar på en vattendroppe så har nog ytspänningen en del påverkan på dess form.

En vattendroppe har inte sin form för att det är den form som gör att den faller fortast; formen har den för att den är gjord av vatten och faller genom luft.

Hur funkar de kulorna exempelvis Lütz Möllers som sägs kunna sjunka mindre. Är detta ett aerodynamiskt fenomen? 

Nu verkar alla missa den absolut viktigaste frågan iaf.

Ska man ha russin i glöggen eller inte ?

10 minutes ago Finskavapen sa:

Nu verkar alla missa den absolut viktigaste frågan iaf.

Ska man ha russin i glöggen eller inte ?

Russin i glögg?! Det är ju för bövelen alkoholmissbruk.

/Willy

Det är ju inte helt ovanligt med boat tail på kulor för långhållsskytte...

8 hours ago MarkusR sa:

Jag tror inte en vattendroppe eller flygplansvinge är bästa liknelsen, titta hellre på ett segelbåtskrov. 

Nja, den är ju formad för att snesegla i vågor.

Tänk hellre Atackubåt, den ska glida lätt och tyst och är droppformad.

7 hours ago Finskavapen sa:

Nu verkar alla missa den absolut viktigaste frågan iaf.

Ska man ha russin i glöggen eller inte ?

Glögg är droppformad, den glider ner lätt.

Russin är formade som Norma Alaska, fasnar nästan i pipan.

En boattail-kula är nog inte så tokigt utformad för överljudshastigheter:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Transsoniska_arearegeln

https://en.wikipedia.org/wiki/Sears–Haack_body

3 hours ago Järven sa:

Tänk hellre Atackubåt, den ska glida lätt och tyst och är droppformad.

Ja. Och rör sig i ett lite trögare media - vatten. Och i rätt låga farter i jmf med en kula. I praktien är typ 40 knop ett max du endast svårligen kommer över i undervattensläge......

Det som sker i överljudsfart är att man får en bogvåg, pss som en båt i vatten som rör sig framåt. Vinkeln på denna styrs av fart och spetsvinkeln. En ogivalkula har inte dålig ballistik, men om man drar upp farten så förlorar den rätt fort mot en spetskula för att motståndet beror på bogvågsvinkeln lite förenklat beskrivet. 

Men i underljudsfart är ogivalen bättre krasst sett än spetskulan. Sedan är det riktningsstabiltet och lite sånt som föredrar ogivalkulan men det var inte frågan. 

 

Jag tror som pmt  att det är reynoldstalen som gör skillnaden.

2 minutes ago Slommen sa:

Jag tror som pmt  att det är reynoldstalen som gör skillnaden.

Jag tror inte - jag vet. Ballistik är en väldokumenterad vetenskap. Så vi behöver inte gissa, tro eller fantisera. Det är bara att kolla upp fakta. 

T

Då väntar vi med spänning på den superkaviterande shkval-projektilen!