Min hunds uppfödare (borderterrier) vill använda honom i avel.

Jag tror han saknar P1 tänderna i nederkäken och har tagit upp det med uppfödaren vilket denna anser inte spelar roll. Vad tycker ni? Är det seriöst att avla på honom ändå eller blir det generalfel?

Kan ju vara så att dom ligger i tandköttet, vad vet jag.

Rasklubben ställer inget tandkrav. 

Då har de kanske inga tandfel inom rasen, kolla vad ett avelsråd säger?!

Bara att läsa RAS:en för rasen. 

Det är vanliga fel med tänder och mun på bt. Jag skulle inte använda en sån i avel. 

/Lars. 

https://www.skk.se/globalassets/dokument/rasdokument/ras-borderterrier.pdf

Nu har vi röntgat och de ligger i tandköttet

Det är betydligt värre att avla på en hund som saknar jaktliga egenskaper än en som saknar tänder. Inte så att tänder är oviktigt men jag väljer hellre en hund med tandbortfall som jagar än en som har full tanduppsättning men inte jagar. 

Rent generellt verkar det finnas en acceptans att para omeriterade hundar men liten acceptans för att para hundar som saknar tänder och det oavsett ras i princip. Kul för de som gillar hund-shower och åker på stora stockholm. Själv föredrar jag att visa fram en hunds jaktegenskaper framför att slå ett prickfritt tandintyg med perfekt bett i bordet... 

På 2018-03-31 at 17:05 Buck sa:

Nu har vi röntgat och de ligger i tandköttet

Varför hade dom inte växt ut? 

8 hours ago Burzum sa:

Det är betydligt värre att avla på en hund som saknar jaktliga egenskaper än en som saknar tänder. Inte så att tänder är oviktigt men jag väljer hellre en hund med tandbortfall som jagar än en som har full tanduppsättning men inte jagar. 

Rent generellt verkar det finnas en acceptans att para omeriterade hundar men liten acceptans för att para hundar som saknar tänder och det oavsett ras i princip. Kul för de som gillar hund-shower och åker på stora stockholm. Själv föredrar jag att visa fram en hunds jaktegenskaper framför att slå ett prickfritt tandintyg med perfekt bett i bordet... 

Fast att avla på hundar som saknar tänder av anledningar som kan nedärvas kan ju aldrig bli bra i längden. Det blir ju förr eller senare ett problem för hunden. 

Personligen kan jag sedan tycka att man inte bör avla på hundar som är omeriterade. Om det inte nu är av rasvårdsprojekt eller likvärdigt.

Tandbortfall brukar vara ärftligt, så visst - till slut får individen problem. Dåliga jaktegenskaper  är också ärftligt, och avlar man på det får hela rasen problem. Min invändning gäller naturligtvis inte att man ska ta hänsyn till tänderna, för det ska man. Det ska nog inte vara det första man tänker på. Om jag vore i samma situation så skulle jag fråga mig "kommer min hund att kunna få en kombination där jakten i rasen gynnas"  inte - "hur många tänder har min hund". Tandbortfall av exmpelvis P2 känner man till sen ett antal tusen år hos hund så det är inget nytt (varangerhund).