Det här blir långt…

Redan innan vi skulle ut i morse så upptäckte jag att Wachteln Alice haltade lite på vänster fram.

Två hårda heldagsjakter sätter sina spår.

Skulle egentligen låtit henne vila idag, men ingen annan hundförare kunde ställa upp.

Skulle bara bli en ev två såter på morgonen var planen.

Vi får prova om hon e med på det sa jag.

Är ju sista helgen också så, ja man är ju som man är. 

Direkt vid släpp så reser hon rådjur som går på passkytt som drar på 2 hagelsmällar.

Inget gott tecken, han stoppar inte hunden som driver vidare efter skott, FN vad jag blir irriterad när man inte i all fall försöker.  >

Hoppas de var fler djur och jycken driver ej påskjutet vilt, tänkte jag där jag stod i såten.

Hunden tillbaka 6-7 min efter skotten.

Lät som hon var tätt på emellanåt.

Går vidare och jycken kör ut tre rådjur till o en hare, inget av dessa saluterades.

Visar sig att det påskjutna var träffat.

Blod i löpan talar sitt tydliga språk.

Drevet hade buktat tillbaka över skogsvägen ett par hundra m bortanför skytten.

Skytten hade handspårat bukten och sa att det såg ut som hunden varit ifatt rådjuret minst en gång.

Blev lite konfunderad för hon brukar minsann inte ge sig om hon har fatt i något. 

Säkert trötthet, vänster framtass och snön som sinkade henne.

Hon hade iofs sökt och jagat ungefär som vanligt i såten.

Dock lite långsammare och kortare drev.

Vi grillade lite korv sen drog vi igång eftersöket.

Kändes inget bra att vara tvungen att gå på med rejält trött hund.

Fick inte tag på någon annan.

Dessutom var mobiltäckningen kass där ute.

2 killar hängde med och så jag med hund i spårlina.

Blev en lång spårning innan vi kom fram där hunden släppt i första drevet.

Sen ytterligare en bra bit innan rådjuret lugnat ner sig och saktat farten.

Efter ytterligare några hundra meter så känner jag igen beteendet hos jycken.

Hon stannar drar i vind, halv sätter sig någon gång.

Beslutar att koppla loss tiken som drar iväg i löpan.

Kommer 3 skall en bit fram.

Hmm.. ligger det dött?, vi går efter en bit men hör inget.

Då! knappt utom hörhåll reser hon nått.

Stå still säger jag till de andra, måste höra om hon kommer ifatt.

Efter 1 min så hör jag det jag väntat på, rådjuret skriker.

Sätter av allt vad benen bär och de andra två hänger på.

Eller.. den ene killen fastnar i ett dike och blir avhängd. : 

Stannar och lyssnar igen, rådjuret har tydligen kommit loss för nu är det drev igen som buktar väster ut, tror jag..

Då skriker djuret igen. Jag sprang så det värkte i lungorna, över det förbenade diket igen.

Nu ser jag löpan på hund och rådjur, hår och blod överallt.

70 m längre fram hittar jag dem.

Alice höll det i halsen, rået sparkar allt va den kan och träffar hunden i bringan, buken gång på gång.

Får upp kniven och avlivar geten. Då släpper tiken och sjunker ihop och bara ligger och pustar.

Så även jag och polaren som hängt på.

När vi väl hämtat andan och ser oss omkring så har jag ingen som helst aning om var vi är.

Känns som vi borde gå söder ut för att komma rätt.

Tar upp kompassen och blir än mer förvirrad..

Funderar på om den pekar fel..

GPS:en hade jag glömt..

FN också ska vi behöva gå våra bakspår hela vägen tillbaka.

Får kontakt med mobilen och ber de andra att skjuta ett par skott i luften.

Ja så har vi en riktning att gå, hör knappt skotten men kan få ut en kompassriktning att följa.

Den andre killen har vi ingen aning om vart han är.

Men vi enas om att han bara behöver följa, antingen bakspåren eller våra så kommer han ut.

Vi kommer så småningom tillbaka till bilen.

Rätt slutkörda kan man väl säga. Kollar kartan och med en förbipasserandes hjälp listar vi ut vem som skulle ha rådjuret.

För vår markgräns hade rådjuret passerat för bra länge sen.. :- 

Killen som fastnade i diket kommer senare på bakspåret. Han såg rätt rolig ut, han hade fastnat med höger fot, kommit loss och försökt hänga med men hörde oss inte.

Sen vände han om och gick bakspåren tillbaka, vid diket så går han ner sig igen. ;D

Väl hemma så fick jag bära in hund stackaren från bilen.

Helt nersölad med blod och blåsagen var hon.

Satte henne i badkaret och gav henne massage och varmt bad, de gillade hon.

Lite missnöjd var jag med hennes prestation, hon hade bitit sönder geten i bägge baklåren.

Men det må vara förlåtet, trotts allt så gav hon husse allt hon hade att ge och ytterligare lite till.

MvJh

NS

PS är rätt belåten med helgen ändå 

Bra jobbat NS,höll på att skratta mej halvt fördärvad då jag läste om din kompis som gillar diken.....

Jag tycker eftersök är öken,tur att det finns folk som kan vända detta till det positiva. Om du läser mitt inlägg i tråden harjakt så har även min hund idag tuggat lite väl mycket på drevdjuret

Kul läsning, det verkar som om  det är gott gry i hunden iallafall Nu är hon värd några semesterdagar med massage av husse

Mvh Jansson

Ett bra jobb av både dig och hunden.

Klart man vill tugga lite extra när man fått jobba så hårt.