Av Anders Ljung  2007-02-06

Älgbetad ungskog. Det ska vara både acceptabla skogsskador och en bra älgstam. Det blir styrelsen för viltförvaltningsområdet som ska jämka ihop skogsägarnas och jägarnas intressen, föreslår älgjaktutredningen.

Någon gång i början av 2010-talet kan Sverige ha en helt ny ordning för älgjakten. Dagens system med licenser är skrotat. I stället bestäms avskjutningen av styrelsen för ett viltförvaltningsområde som omfattar minst 50 000 hektar.

– På många håll måste jägarna börja om för att bygga upp en livskraftig älgstam. Ett instrument för det är större förvaltningsområden, säger Jan Hyttring.

Det är kärnpunkten i älgjaktsutredarens kommande förslag, som ska lämnas till regeringen senast den sista augusti i år.

Utredningen om älgförvaltningen har förlängts.

– Det beror på att den nya regeringen vill ha med lagtexter i enlighet med förslaget när utredningen går ut på remiss, säger Jan Hyttring.

Han bygger vidare den så kallade älggruppens förslag, som nu ligger i en låda någonstans i jordbruksdepartementet. I gruppen kom de två jägarorganisationerna tillsammans med skogsägarsidan överens om att älgjakten ska samordnas på minst 50 000 hektar stora förvaltningsområden.

När Jan Hyttring talar med företrädare för Jägarnas Riksförbund är han noga med att tona ned skogsstyrelsens krav på att hälften av älgstammen ska skjutas bort.

– Det finns klara indikationer på att det inte är så mycket älg på vissa håll. Men Norrbotten har fortfarande väldigt gott om älg på sina håll. Det är svårt att vara generell, kommenterar Jan Hytttring.

Älgens biologiska område

Ett viltförvaltningsområde måste vara minst 50 000 hektar stort, anser han. Älgens biologiska område följer inte de avgränsningar som de olika jaktlagen har.

Det blir styrelsen för viltförvaltningsområdet som ska jämka ihop skogsägarnas och jägarnas intressen. Det ska både vara acceptabla skogsskador och en bra älgstam.

– Allt fler har upptäckt att vi fått en felaktig älgstam, som tar för mycket föda på vintern i förhållande till vad den producerar. På många håll måste jägarna börja om för att bygga upp en livskraftig älgstam. Ett instrument för det är större förvaltningsområden, slår Jan Hyttring fast.

För medlemmar i Jägarnas Riksförbund är det ytterst känsligt att de som har jakt på mindre områden tvingas in i ett stort område.

– Visst kan det uppstå stridigheter, säger Jan Hyttring.

Om hans förslag genomförs ingår alla jaktmarker i området och inga markägare och jägare kan stå utanför.

Alla parter tvingas samarbeta

Det frivilliga samrådet försvinner och ersätts av det stora förvaltningsområdet, där jägare och markägare måste samarbeta.

Problemet blir att hitta en rättssäker lösning som gör att till exempel inte markägare missgynnas.

– Tanken är att länsstyrelsen utser styrelsen för området, säger Jan Hyttring.

Ledamöterna i styrelsen ska utses efter förslag från jägarorganisationerna och företrädare för markägarna.

Styrelsen får sedan ett stort ansvar för att avskjutningen anpassas efter vilken älgstam olika marker kan bära.

– Beslutsunderlaget behöver bli bättre, konstaterar Jan Hyttring.

Då krävs bra inventeringar av både skog och viltstammar och avvägningar hur det är på till exempel vargfronten. Även antalet älgolyckor i trafiken ska vägas in.

Jan Hyttring vill se långsiktiga skötselplaner och uppföljningar av hur det gått i viltförvaltningen.

– Men det viktiga är att det finns ett nytt sätt att kunna göra justeringar så fort någon upptäcker att det behövs, säger han.

Utredaren Jan Hyttring vill stöpa om älgjakten rejält. Alla jägare och skogsägare ska tvingas samarbete på stora förvaltningsområden.

Artikeln är kopierad från jakt & jägare.

http://webnews.textalk.com/se/article.php?...p;context=60321

Jag kan ju hålla med om att någonting behöver göras men jag är osäker på om det här är rätt väg att gå.

Jag anser att vi jägare bör se på viltet från ett helt annat håll än många gör idag. Idag ser vi det som en självklarhet att få jaga älg och får vi en vuxen mindre på licensen knorras det ordentligt. Det är inte vi jägare som föder älgarna utan markägarna eller dom som arrenderar marken som odlingsmark eller som ren skog. Vi börjar bli duktiga på att utfodra vildsvin och fasaner för att hålla dessa på vår jaktmark. Vi antar att älgen hittar sin föda i skogen vi jagar och det tror jag beror på att det alltid har varit så... ingen har behövt engagera sig för att älgen ska få föda. En saltsten kan vi kosta på oss att ställa ut men sen får det vara bra.

Alla har givetvis inte möjlighet att anlägga viltåkrar runtom på sina marker men nog har vi väl alla möjligheten att bygga en foderhäck eller två som vi fyller med ensilage. En storbal kostar inte många hundralappar men kan ändå ha stor betydelse för viltet. Hur många av er har frågat er lokala ICA-handlare om det finns frukt och grönsker som datumet gått ut på?

Många tar ledigt en hel vecka enbart för att jaga älgen det är långt ifrån lika många som tar en vecka för att underlätta fodersöket för just älgen.

Jag efterlyser lite bättring i dom egna leden...