Vår labrador Linda var en sån hund man får en gång i livet om man har tur. Hon var närmast outtröttlig och älskade att apportera. Hon fick tyvärr inte möjlighet att jaga så mycket som hon var värd men när hon gjorde så gjorde hon det med den äran. Det var alltid full fart oavsett om det handlade om att kasta sig in i en vass eller ett brännässlesnår och hon var nästan snabbare in än ut. 
 

Tyvärr hade hon en del otur med sjukdomar. Först fick hon glaukom och blev av med ett öga för en tid sedan och förra året hittade vi knölar i buken på henne. Man opererade bort tumörer längs ena juverraden men vid operationen såg de att sjukdomen hade spritt sig till omkringliggande vävnad och det fanns inte mycket mer att göra. Efter operationen har hon varit piggare men för en vecka sedan märkte vi att hon började tackla av och i måndags kväll fick hon problem med andningen. Vi förstod vad som var på gång och barnen fick säga adjö innan vi åkte in till veterinären där hon fick somna in. Hon skulle ha blivit 11 år i juni. 

Beklagar sorgen!

Beklagar😥

Beklagar.

Alltid trist mista en kamrat. Det är baksidan med hundarna, att de inte finns med så länge.

Beklagar, sånt är alltid tufft 😔

Beklagar sorgen och förlusten. Vårda minnet av Linda ömt

Beklagar sorgen 😔

Mycket motor och initiativrikedom i den där hunden, så ledsamt! 11 är f-n ingen ålder för våra hundar.. 😪

Tack alla!

På 2022-04-17 at 12:31 Hipshot sa:

Mycket motor och initiativrikedom i den där hunden, så ledsamt! 11 är f-n ingen ålder för våra hundar.. 😪

Kommer aldrig glömma zombie-kajan hon hittade när vi jagade uppe hos dig. 😱

Beklagar sorgen.