En gång i tiden sköts allt vilt med öppna riktmedel. Avstånden var begränsade av många orsaker. När vi fick på kikarsikten kunde man se viltet och sträcka ut några meter till. Vapnen blev bättre och så även kulor och andra komponenter.

Vi skjuter dock ännu på 80 meter för att skjuta oss godkända på skjutbanan på stående och löpande älgfigur. Det hade varit intressant att se genom åren om poängkvoten i snitt för alla som är och skjuter har ökat, minskat eller om den är konstant.

Jag är kanske lite feg när det gäller att ta ett skott på längre håll... jag jagar gärna med låg förstoring som 1-4x20 med tysketta som riktmedel. Jag kanske skulle våga mig på att sträcka ut än mer än vad jag gör idag om jag kunde öka förstoringen till det dubbla eller mer. Någonstans i min reptilhjärna gnager det någon tanke om att det för mig känns fel att skjuta ett djur på 200 meter även om det är under optimala förhållanden. Jag har skjutit ganska mycket med högförstorande sikten på längre håll och känner absolut att jag kan hålla mig inom 20cm på 300 meter under lugna förhållanden... men jag gör det bara på tavla.

Med kända skjutavstånd (avståndsmätare och allt det där) och om man nu är förtrogen med sitt vapen, vart går gränsen för vad som anses vara rätt och riktigt nu här hemma i Sverige?

Låt oss hålla det till en "no blame" tråd där vi inte blandar in bergsjakt i alperna eller den jakten man bedriver på i mina ögon ganska långa avstånd i det stora landet i väster.

Svårt att se att den här tråden inte slutar med pajkastning... 😁

För mig är det rätt enkelt. Så länge du träffar är det inte för långt. För mig finns det inget självändamål att skjuta på långt håll. Jag föredrar starkt att ta mig närmare. Tyvärr är det inte alltid möjligt, och då får du ställa dig frågan om du tar skottet eller låter bli. Det är sällan som vi som jägare måste skjuta. 

Min erfarenhet är att det oftare blir problem med skott som avlossas mot vilt i rörelse på nära håll än det blir med skott på djur som står still på längre håll.

Jag har skjutit vildsvin på kring 220 meter och träffat där jag ville. Jag har också lyckats skadskjuta en älg på 30 meter. Men den stod inte still...

Alla såna här trådar slutade i totalhaveri för några år sen.

Med det sagt är maxavståndet individuellt, jag har turen att jaga med folk som inte lägger några värderingar i det för jag kan skjuta på riktigt långa håll om förhållandena är dom rätta.

Intressant frågeställning som dock oftast urartar i bråk och käbbel   

För det första är det omöjligt att ange ett avstånd i meter, för det beror på en massa olika parametrar. Storlek på viltet, kaliber, sikte, skytt(!), väder och vind, etc. etc. 

Är själv med i en amerikansk långhållsjaktsgrupp på Facebook. Där har man valt att förbjuda diskussioner kring etik. Det gör saken lite lättare onekligen – inte minst för administratörerna.

Jag brukar själv vilja provocera lite genom att börja i andra änden: vilket avstånd kan vi alla vara överens om är totalt orimligt? Tja, om någon skulle få för sig att ”jaga” rådjur på 2000 meter så kan vi nog vara överens om att detta är en genuint dålig och oansvarig tanke. Sen får man stega sig neråt. Är 1000 meter orimligt? Tja, kanske. Är 500 meter orimligt? Nja, inte fullt så orimligt. Är 300 meter orimligt? Antagligen inte. Är 100 meter orimligt. Nej. 

Så någonstans på skalan kommer man till ett avstånd där det börjar gå från ett hyggligt säkert skott, till en chansning. Nu kan även ”säkra” skott falera etc etc, men om vi bortser från rena force majeure, typ att en gråsugga krupit in mellan framstock och pipa så att träffläget ändrats någon dm på 100 meter, så har vi nog en hygglig uppfattning om när det går från en rimlig jaktsituation till att spela roulette på casino. 

Sannolikheten att träffa vitala delar måste vara rimligt hög för att det ska kunna kallas ett etiskt skott. Häri ligger till stor del ens egen nivå av träning och koll på sin utrustning och sig själv. Tränar man regelbundet med sin jaktbössa och -laddning på 300 meter så borde det vara ok att jaga på i vart fall 200 meter. 

Vi har också rent fysiska aspekter som är omöjliga att träna bort. Flygtid på kulan är en sådan. Även under totalt vindstilla förhållanden blir det svårt att försvara ett skott där kulan tar 5 sekunder på sig att nå viltet. Jämfört med 0,5 sekunder (runt 370 meters avstånd med 6,5x55 och ELD-X 143 grains) är 5 sekunder (2030 meter med samma laddning) en veritabel evighet där viltet kan hinna röra sig en hel del. Det kan i bästa fall bli en helbom men i värsta fall kan kulan träffa underkäken eller kanske ett ben, och resultera i ett eftersök vilket kan bli väldigt svårt – inte minst med tanke på att det kommer ta en bra stund att bara ta sig fram till skottplatsen.

 Så jag anser att det ”beror på”.

En skadeskjuten kron på 250 ish meter medförde ansvar för jaktbrott, orsakade lidande, så svaret ligger väl där.

Vill inte paja den sköna sommar-chill känslan men detta är en fråga/tråd som lockar lika mycket som frågan om Trump är dement. 
Oavsett svaret så vill jag inte veta. 
 

Men det är fint att cirkeln är sluten. /C 

Jag tänker som så att risken för en skadeskjutning ökar säkert med avståndet i kvadrat.

Kanske är jag överdrivet försiktig men jag håller mig helst på avstånd under 100m under jakt på oskadat vilt.

Undantaget är toppfågel då jaktformen är oftast är för svår att utföra på så korta avstånd, där ligger väl min komfort gräns på uppåt 175-200m om jag har bra stöd.

Man har fått släppa många "chanser" på grund av denna försiktighet, men jag ångrar inget otaget skott.

2 kilometer... nu tar vi i lite va? Vi är ju i landet lagom 😁

Asså... jag, i min egna hjärna funderade på avstånd ut till 200 meter... 

Jag skjuter sällan helt fristående efter att jag började hålla i jägarskolan en gång i tiden och förespråkar alltid att man ska ta jägarmässigt stöd om man kan. Jag släpar omkring på en skjutkäpp från (om jag minns rätt) biltema med bara en klyka och en teleskopstång. Jag använder den på 30 meter och kortare om det är möjligt. Givetvis även på längre håll men har faktiskt aldrig skjutit mot ett vilt på längre håll än 90 meter... jag får dom flesta djuren i knät typ.

Jag tänkte dock att jag skulle börja öva på avstånd utåt 200 meter med skjutkäpp och var väl lite nyfiken på hur andra här i landet lagom gör.

Har inte "jagat på riktigt" på det avståndet, men tränat en del på rävsiluett på 300 meters banan.

Min "Trump"räv blev skjuten på 145m

16 hours ago Dahla sa:

Jag tänkte dock att jag skulle börja öva på avstånd utåt 200 meter med skjutkäpp och var väl lite nyfiken på hur andra här i landet lagom gör.

Fast frågeställningen från början var ju:

Med kända skjutavstånd (avståndsmätare och allt det där) och om man nu är förtrogen med sitt vapen, vart går gränsen för vad som anses vara rätt och riktigt nu här hemma i Sverige?

Jag har övat rätt flitigt på cold bore shot på 300 meter med avsikten att en dag kunna skjuta ett rådjur på detta avstånd (det känns dock rätt osannolikt att detta kommer hända). Är övertygad om att det skulle vara etiskt försvarbart med rimlig träningsdos, av det jag sett på tavlan med mina skott.

Annars känns 200 meter som ett mer rimligt avstånd vilket jag gärna tränar på också, men träningen på 300 meter sker enligt devisen "Train hard, fight easy" dvs träna svårare än du tänker jaga.

Mina längsta jaktskott i sammahanget är en kråka i liggande på 140 meter med Sako TRG-22, och senaste råbocken 2021 stående med tvåbenta Primos Triggersticks på 120 meter.

Vilka avstånd man skjuter på låter jag va upp till var och en för det varierar så stort över person, dagsform, väder etc.

För egen del har jag nog knappt nån mark som medger säkra skotthåll över 150m och personligen har jag nog inte skjutit på längre håll än runt 100m, mitt medel ligger nog snarare runt 35-40m för kulskott. 

15 minutes ago TekDr sa:

Vilka avstånd man skjuter på låter jag va upp till var och en för det varierar så stort över person, dagsform, väder etc.

För egen del har jag nog knappt nån mark som medger säkra skotthåll över 150m och personligen har jag nog inte skjutit på längre håll än runt 100m, mitt medel ligger nog snarare runt 35-40m för kulskott. 

På mina marker, så går det att få till skjutavstånd på ca. 400 meter.  Men det beror på var man befinner sig själv, och var viltet befinner sig.  Skulle aldrig ta ett sådant skott.

Jakttornet som jag använder för det mesta, ger skottmöjligheter upp till 200 meter.  Men då ökar risken att viltet springer in på grannens mark betydligt.  Som tur är, så kommer rådjuren ut ur planteringen på en sträcka där avståndet är mellan 70 och 120 meter.

Det var för övrigt från det tornet som jag tog räven på 145.

Mina längsta skott som jag kommer på i stunden.

Vildsvin 190m

Räv 216m

Tjäder 260m

1 hour ago exabit sa:

Fast frågeställningen från början var ju:

Med kända skjutavstånd (avståndsmätare och allt det där) och om man nu är förtrogen med sitt vapen, vart går gränsen för vad som anses vara rätt och riktigt nu här hemma i Sverige?

Jag har övat rätt flitigt på cold bore shot på 300 meter med avsikten att en dag kunna skjuta ett rådjur på detta avstånd (det känns dock rätt osannolikt att detta kommer hända). Är övertygad om att det skulle vara etiskt försvarbart med rimlig träningsdos, av det jag sett på tavlan med mina skott.

Annars känns 200 meter som ett mer rimligt avstånd vilket jag gärna tränar på också, men träningen på 300 meter sker enligt devisen "Train hard, fight easy" dvs träna svårare än du tänker jaga.

Mina längsta jaktskott i sammahanget är en kråka i liggande på 140 meter med Sako TRG-22, och senaste råbocken 2021 stående med tvåbenta Primos Triggersticks på 120 meter.

Men då ser jag dina avstånd som rätt och riktiga i min värld... i jantelagens land 🙂

 

Jag skulle nog föredra att skjuta den där 200-kilosgalten som kommer ångandes på 3 meters håll... med andan i halsen och glad över att ha överlevt än att skjuta ett stillastående vilt på 200 meter. Det första alternativet kanske är dumdristigt för min del... det andra för viltet. (med mig bakom bössan)

Samtidigt så skulle jag väl vilja våga trycka av när den där kapitala kronhjorten står där på 200 meter.. helt ovetandes om att jag är tusendelarna av en sekund från att bara göra det... för mig och min egna del tar det ännu emot. 

Skjutit ett rådjur på 125m med perfekt stöd av en trädklyka, det stog still länge så det kändes helt OK. Älg skulle jag kanske skjuta något längre än så vid rätt förhållanden. Annars håller jag mig under 100 meter, helst neråt 50. Kunde skjutit ett rådjur på 90 meter som jag istället smög mig in på ca 15-20 meter på, det var mer lockande att göra så.

Enda jag reagerar på ibland är att det verkar vara helt accepterat i Sverige att skjuta tjäder på 300 meter, dock ej större däggdjur. Inte för att jag själv tycker nån bör skjuta rådjur på 300 meter, men träffytan är väl större på dem än tjäder liksom.. Fåglar är inte lika mycket värda i skadeskjutnings-huvudbry antar jag, för folk i gemen.

I USA verkar det vara prestige i att skjuta på långa avstånd. Själv har jag alltid tänkt att det bör vara mer svårighet i att komma närmre?

Oavsett lär jag aldrig vilja skjuta djur över 200 meter tror jag, det skulle vara väldigt speciella förhållanden isåfall.

3 minutes ago sexfemåtta sa:

Enda jag reagerar på ibland är att det verkar vara helt accepterat i Sverige att skjuta tjäder på 300 meter, dock ej större däggdjur. Inte för att jag själv tycker nån bör skjuta rådjur på 300 meter, men träffytan är väl större på dem än tjäder liksom.. Fåglar är inte lika mycket värda i skadeskjutnings-huvudbry antar jag, för folk i gemen.

Har nog mycket att göra med "värdet" man ser i viltet, där kanske en kråka står långt ner på listan. Då kan det kännas ok att "chansa" på 300 meter, för "det är ju bara en kråka".

Sen har det nog också att göra med efterarbetet. Skadeskjuter man en kråka på 300 meter kanske man inte bryr sig (jag skulle bry mig, men andra är nog funtade annorlunda), men skadeskjuter man ett vildsvin på 300 meter så tvingas man sannolikt blanda in en eftersökshund, och "förklara sig" etc. Som i "fler vittnen" på ett sätt.

Intressant i detta sammanhanget är våra olika färdigheter och begränsningar.

Jag har aldrig kännt mig bekväm med att lossa kulskott mot vilt i rörelse oavsett avstånd och så än idag men däremot känner jag mig väldigt trygg med skott mot stillastående/stillasittande/liggande vilt på vad som definieras som långa avstånd.

Jag delar @Mad Mike,s inställning till 100%. Med kulvapen kan man räkna antalet skjutna djur i rörelse på fingrarna, är inte bekväm i sådant skytte. Stilla lugna mål så går det på känslan, känns det bra så trycker jag av oavsett avstånd.  Känns det inte rätt så avstår jag. 

 

Mitt längsta skott är på en lockräv där jag i kikaren tänker att fan det här är långt bäst att hålla upp lite, drar i spaken och hinner tänka att det här blev bom lyfter skallen och tittar på räven- smack och den lägger sig på plats.. 

Mina längsta avstånd på stillastående. 

älg 170 m

rådjur 110 m

Allt med stöd. Rådjuret blev lite tråkigt då det vred sig i skottet (vom) även om det blev på  plats. 

Känner väl att där någonstans ligger max för mig....

Djur i rörelse: om det inte går för fort på betydligt kortare avstånd.

Jagar ju älg i Västerbotten och det gäller att ha koll på avstånden som lätt blir kring 300+ m.  Då är det bara att lyfta på hatten....

Det längsta avståndet som jag skjutit på är ett rådjur på 130 meter.

Blev eftersök med hund i mörkret, trotts bra träff i lungorna. Men dom blir nog ganska små redan på det avståndet.

Etiskt försvarbart, utifrån färdighet och vad jägaren har vana av och trygghet i att kunna prestera för att på ett säkert och effektivt sätt fälla vilt utan lidande…

C har erfarenheter av efterspel/ process när det inte fallit väl ut vid jakt. Jägarna har ett stort ansvar att förvalta - allt kan gå fel även på ”korta” avstånd och trånga pass. Situation och bedömning. ”Vi” jägare ska kunna försvara våra beslut!

Tyvärr finns det många som inte är omdömesgilla, eller är medvetna om sina förmågor. Finns hur mycket som helst att se via ”din-tub” för att komma till en sådan slutsats. ”Dessa” brukar hastigt diskvalificeras från sammanhanget/ få svårigheter att bli med på jakter. Övriga i kollektivet får bära skampålen. Så omdömet och etiken är kärnfrågan!

Alla har olika förutsättningar och färdigheter och det gäller att hålla sig uppdaterad!

Personligen är jag inte lika trygg längre. Brist på träning, övning för jakt på längre håll tryter, gör att jag avsevärt kortat ner avstånd vid jakt. Sen kan andra ha åsikter om ”mina” färdigheter, vad jag bör klara ibland men det är annans uppfattning för ansvaret är mitt. Finns minsta tvivet ska man inte skjuta! Oaktat 5m eller 2000m.

Hur många ”klarar” att bedöma avstånd/vind/omständigheter, och vet att man kan träffa konsekvent och säkert ta vilt av daga på över 300m? För att vässa frågan, på en tidsrymd om 5-10sekunder? Och hinna följa upp en dålig träff!?

Jag klarar inte detta inom den tidsrymden. Under optimala förhållanden kanske om jag har flera minuter på mig vid ett öppet fält, där vilt står med X hundratal meter öppen mark, där jag har optimalt stöd, kan korrigera kulbana och avstånd/vind…

Kanske överdriver, och vet att många på detta forum har den färdigheten. Men lika många har inte färdigheter för att ta sådana skott, och det handlar om ens eget beslut och trygghet.

Önskar jag hade tid att träna mer, tävla i skytte på långa håll. Saknar detta! Förberedelserna, övning och känslan av trygghet som färdighet och övning gav. Men inte för att kunna skjuta på längre håll. Fäller lika mycket vilt om jag vill inom 80-100m, typ… Om jag hinner ta mig ut i naturen ❤️

Gillar hur @exabit tränar! Bra träff CBS..

/M

När jag tränar så brukar jag bara skjuta typ 10 skott. Ett för att kolla Noll i bänk med säck. Men då inga av mina jaktskott ser ut så förutom på vakjakt på räv i kojan så skjuter jag bara från mina viperflex. 100, 200 och 300 försöker jag få till det då och då. Däremot skjuter jag mycket 22a och jagar rätt mycket med den. Och den är inte förlåtande. 

Men har inge problem med att skjuta på avstånd, men tar då reda på mina egna handlingar.

Tror många skulle skjuta på längre håll, då folk sällan har koll på kulbanan på sina vapen. 

Mina vapen är inskjutna på 100 till 200. 

Men var och en ansvarar för sin kula tills den träffar mark.

När vi ändå är inne på ämnet. Hade en app där man la in storlek på målet och fick ut optimalt inskjutning avståndet så man låg inom träffpunkten hela kulbanan till det avståndet. Men hittar den inte längre?

 

1 hour ago hs_merkel sa:

När vi ändå är inne på ämnet. Hade en app där man la in storlek på målet och fick ut optimalt inskjutning avståndet så man låg inom träffpunkten hela kulbanan till det avståndet. Men hittar den inte längre?

Quick Target som kommer med Quick Load har den funktionen.