tycker jag att det är att:

-  hålla koll på viltet man har på markerna, var dom brukar hålla hus vid den här tiden, hur många de kan vara, spåra lite

-  att så där i förbifarten alltid memorera brunstgropar, fejningar, lövrepade björkbuskar, etc etc

-  nu när harjakten börjar och jag är ofta ute i skogen, då är det allra roligast. När stövaren letar eller driver så kan matte notera vad som har hänt sen sist.

Dessa kunskaper är alltid jättenyttiga vad man än jagar, tycker jag som ''spejar'' konstant. Iom att jag bor mitt i jaktmarken kan jag ta en liten kort tur med bilen på kvällen och kolla om djurena är ''hemma''.

Inatt regnade det, så ikväll blir det lätt att se om hindar och kalvar har gått i grustaget igen.  Ett perfekt spaningsuppdrag efter kvällsmaten.

Sammanfattning: Jaga!! ;D ;D

;D Håller me Ellie lite där!... de är riktigt underbart å bara vara ute i skogen å titta på allt som händer!... min favis stund är på morgonen!.. när skogen vaknar till liv!...  ;D ;D ;D... då e de gott å leva!..  ;D ;D ;D

men min bössa ska självklart vara me på ett hörn! man vet juh aldrig va som dyker upp!... ;D ;D ;D

Mvh

;D Håller me Ellie lite där!... de är riktigt underbart å bara vara ute i skogen å titta på allt som händer!... min favis stund är på morgonen!.. när skogen vaknar till liv!...  ;D ;D ;D... då e de gott å leva!..  ;D ;D ;D

men min bössa ska självklart vara me på ett hörn! man vet juh aldrig va som dyker upp!... ;D ;D ;D

Mvh

Japp det är både gott och skönt att bo mitt i en mark,men som många innan mej sagt... bonnjäveln ser inte skogen för träden är i vägen... ;D

Det är klart att bössan är med och spanar, om jag vet att jag kan ta reda på bytet efteråt.

Är jag ensam hemma blir en hind t.ex ganska tung att jobba med. Jag sköt en riktig ''gammelmumma'' råget för två år sedan och hon var bökig att lyfta upp ensam. Då lär man sig att inte skjuta större djur än man orkar bära hem själv.

En skön ''kvällspromenad'' kan ske på en skogsstig som slutar på ett hygge. I frötallarna nattar skogshöns, jag har fått några på det här enkla sättet.

Vissa gånger känns det nästan som att djuren kan skilja på att idag är jag en jägare ute i onda avsikter, eller om jag är en tant som bara är på skogspromenad eller plockar bär. Har dom koll på om man bär en lång ''pinne'' eller har bara något runt i handen ?

Har man ingen pinne med sig, så nog sjutton landar tjädertuppen 5 meter ifrån en i tallen, eller man möter räven på stigen, helt lugnt, älgen fortsätter att beta fast man kommer på vägen. osv osv.

I så fall har vapenkontruktörerna fått ny uppgift, en bärhinkliknande 12-6,5 önskas.