Har just kommit hem från skogsfågeljakt utan byte. Vi hade dock många fågelkontakter men fåglarna var fruktansvärt skygga och ville inte alls trycka för hunden. Kom han närmare än 25-30 meter så flög dom. Tanken slog mig då att pinglan kanske skrämmer fågeln. Jag tog av den och hade direkt 2 bra situationer där hunden stod på ett mer normalt avstånd utan att fåglarna drog iväg.. Är det någon som har varit med om att pinglan skrämt fågel eller tror ni att det är en slump?

Alla ljud kan skrämma fåglar och nu är dom rädda för sig själva under lövfallet. Pip får ofta tjäder att löpa undan och desto mindre man låter eller syns desto större möjlighet att fälla får man.

Fågeln är extremt skygga just vid lövfällningen och mycket svåra att få skottchanser på.

Pinglan har jag skrotat för länge sedan, just därför den låter hela tiden.

En beeper däremot är tyst till det att hunden står och fått tryck på fågeln, som då kan ligga kvar och ge en skottchans.

Har denna höst som vanligt kört med Beeper på den äldre hunden och helt utan hjälpmedel på unghunden.

Resultatet är ungefär lika många fällda fåglar för båda.

Har aldrig haft plinga och det har gott bra, men det har ju inneburit att man har fått söka hundarna ibland. ;D

Någon som med medveten träning fått hunden att rapportera? Hur har ni gått tillväga i så fall för att lyckas med det?

Någon som med medveten träning fått hunden att rapportera? Hur har ni gått tillväga i så fall för att lyckas med det?

Jodå det finns små knep för det också...

Jag börjar tidigt med valpen att träna den var ex matskålen finns.

När det är dags för mat ställer jag ner skålen på golvet och låter hunden stå där och vänta på min tillåtelse att få börja äta.

Jag går till andra sidan huset och kallar på hunden som då till en början ovilligt lämnar den fyllda matskålen, för att sedan när hunden kommer fråga VAR ÄR maten.

Hunden springer då till skålen i en jäkla fart, men då står jag kvar och kallar in hunden på nytt.

Till slut slutar hunden springa utan börjar försiktigt gå mot maten och då följer jag efter.

Gör man detta då och då med matskålen, ett ben, en leksak mm kommer du att kunna göra samma sak i skogen, jag lovar.

Detta har hänt mig nu två gånger i höst.

Första gången tappade jag bort honom i tät skog och visslade in han, men när hunden kom emot mig och våra ögon möttes tvärvände han och smög tillbaka mot en tjäderhöna som sedan fälldes.

Andra gången såg jag han stå och visslade helt enkelt av han ståndet för att rapportera det till mig, fungerade bra då också

Testa och se 

Kan man lyckas med att få hunden att rapportera så är ju det optimalt och överlägset alla elektroniska grunkor med batteri och kablar som kan gå sönder. Jag har ju fått ta över en tvåårig tik som är kanonfin hemma men helt "rå" i skogen. Hon går för nära innan hon står och det fattas massor innan vi är helt överens. Nu sitter man ju här med kryckor allt medans hösten passerar och vintern närmar sig. :-[  Jag ska lyckas med att få henne att rapportera har jag tänkt. Jag jagar mest i skog och det vore en dröm att få till ett sånt samarbete med hunden. Därför använder jag inte piptäcket som dessutom gått sönder då hon badade sönder min vattentäta summer. Jag vet inte om hon har någon retriver i släkten så vattentokig som hon är.

Nu har fåglarna lugnat sig lite och trycker trots pingla. Skönt, eftersom jag har fått söka hunden alldeles för ofta sista tiden. Dock hände något för ett tag sedan och det var just det ni talade om. Hunden ställde sig i en skogsdunge vid en myr. Jag visste ungefär var han stod men tog det lugnt så jag inte skulle stöta fågeln. efter någon minut så ser jag hunden lämna ståndet kommer mot mig, tittar lite bedjande, och vänder tillbaka och ställer sig igen. Tjäderhöna rakt ner i säcken var ett faktum. Jäkligt roligt var det och jag ska nu försöka uppmuntra beteendet så kanske det blir regel istället för undantag.

Nu har fåglarna lugnat sig lite och trycker trots pingla. Skönt, eftersom jag har fått söka hunden alldeles för ofta sista tiden. Dock hände något för ett tag sedan och det var just det ni talade om. Hunden ställde sig i en skogsdunge vid en myr. Jag visste ungefär var han stod men tog det lugnt så jag inte skulle stöta fågeln. efter någon minut så ser jag hunden lämna ståndet kommer mot mig, tittar lite bedjande, och vänder tillbaka och ställer sig igen. Tjäderhöna rakt ner i säcken var ett faktum. Jäkligt roligt var det och jag ska nu försöka uppmuntra beteendet så kanske det blir regel istället för undantag.

Kul och grattis 

Det är inte alltid så lätt att fatta att hunden faktiskt rapporterar ett stånd till dig....

Detta hände mig i morse.

Qipper sökte bra i gles tallskog med stor vidd, tyvärr behöll han den vidden när vi kom in i en tät ungskog.

Jag försökte då dirigera söker att bli snävare och lyckade hyffsat, men plötsligt var han borta......

Stånd eller bara ett stort sök var frågan.

Jag skulle just till att börja söka hunden när jag ser han komma emot mig för att sedan tvärvända och rusa tillbaka där han kom ifrån, men min skalle fattade inte rapporteringen utan jag kallade på hunden och fyade han pga det allt för stora söket, hmmm :-[

När han åter fick börja söka sprang han en bit och ställer sig precis dit han var på väg när jag dumskallen inte fattade rapporteringen.

Orrarna flög på långt håll pga mitt gapande och fyande av hunden då han gjort helt rätt.

Det är sådarna gånger husse skulle behövas fyas ordentligt :-[ >

Vilka bra frågor och svar!

Förklarar kanske varför jag fått problem, när jag just börjat med pingla!

Tycker att jag hittat lite fågel sista tiden!

Kul och grattis 

Det är inte alltid så lätt att fatta att hunden faktiskt rapporterar ett stånd till dig....

Detta hände mig i morse.

Qipper sökte bra i gles tallskog med stor vidd, tyvärr behöll han den vidden när vi kom in i en tät ungskog.

Jag försökte då dirigera söker att bli snävare och lyckade hyffsat, men plötsligt var han borta......

Stånd eller bara ett stort sök var frågan.

Jag skulle just till att börja söka hunden när jag ser han komma emot mig för att sedan tvärvända och rusa tillbaka där han kom ifrån, men min skalle fattade inte rapporteringen utan jag kallade på hunden och fyade han pga det allt för stora söket, hmmm :-[

När han åter fick börja söka sprang han en bit och ställer sig precis dit han var på väg när jag dumskallen inte fattade rapporteringen.

Orrarna flög på långt håll pga mitt gapande och fyande av hunden då han gjort helt rätt.

Det är sådarna gånger husse skulle behövas fyas ordentligt :-[ >

Skönt att höra att fler än jag e mänsklig  ;D ;D ;D

Provade köra beepern med kontinuerligt pip vart 5:e sekund (tror ja de e) EN gång.

De va dagarna efter hans försvinnande.

Men jag tyckte att det visade sig mkt mindre fågel då.

Pipets fel?

Kör utan de nu o enbart ståndpip i skogen.