338 Win Mag och finska bössor

Kollade på en Sako Hunter i 338 Win Mag på Skene Järn i lördags och blev ånyo inspirerad. Har tassat runt den patronen länge utan att skaffa den. Boddington skriver att om han bara fick välja en enda patron för nordamerikanskt vilt så skulle det bli 338 Win Mag. Jag tycker det verkar vara en extremt vettig skapelse, med en harmonisk hylsa med vettiga vinklar och volym - en typisk kort magnum. 300 Win Mag är ju däremot något av en bastard eftersom Winchester var tvungna att slå 308 NM som är sådan 300 Win Mag:en skulle sett ut "egentligen", alltså en 30-338 med vettiga vinklar och lagom lång hals. SD:n på en 250-grainskula är dessutom högre än både 200-grainskulan i kaliber 30 och 300-grainskula i 375 = god penetration (åtminstone teoretiskt). Inte för att det är en avgörande skillnad på något sätt, men 338:an är ju en erkänt god patron för tyngre vilt och även på lite längre håll. Att Elmer Keith är ursprungligen "skyldig" till dess uppkomst säger ju också en del.

Givetvis har jag gjort en ordentlig undersökning på marknaden och funnit en Tikka M658 Lyx i kalibern. Jag har blivit en närmast fanatisk anhängare av radmagasin senaste tiden. Kryssmag är och förblir en kompromiss i mina ögon, för att öka kapaciteten med nån patron eller två. Nu kan man givetvis få bägge typerna att mata bra, men ett radmag är bra mycket mer förutsägbart. Och jag kan definitivt klara mig med 3 patroner i magget och en i loppet, men det är ju jag det. Var må vara salig i sin tro.

Skulle tro att det ska mycket till för att jag inte ska köpa den där Tikkan faktiskt. Vita "effektränder" är inte det snyggaste man kan tänka sig, men jag sätter funktionen främst, och då är en Tikka ett jäkligt bra val. Sako är i mina ögon snyggare bössor, men Tikka är oklanderligt funktionella. Att de har enormt bra trycken och dessutom skjuter bra är ytterligare plus.

Mina tankar på en pipa kamrad för en wildcat har börjat rinna ut i sanden. Jag har mycket svårt att motivera en 6mm-06 då jag inte riktigt ser vad jag ska använda den till. Igår sköt jag lite med Tikka M690:n i 6,5x55 med hemmaladdade Norma HPBT 139:or framför en rimlig mängd URP. Sköt tre st. 4-skottsserier och de landade på mellan 15-23 mm. på 100 meter. Jag hade bara ett "tappskott" och det satt lite lågt vänster pga att jag inte höll samma axelkontakt som med övriga skott. Denna 2500-kronorsbössa visar ånyo hur jäkla prisvärda Tikka är, och då har jag inte ens bäddat den eller provat mer än en enda laddning. Det kan bli tal om en bäddning framöver, men som det är nu har jag en utmärkt småviltsbössa som dessutom fixar klass 1-vilt om "nöden så kräver".

Igår funderade jag på vad Berettan gör i mitt vapenskåp egentligen. Jag kan inte se att det finns nån form av jakt med hagel som jag bedriver eller ens tycker är rolig. Övar relativt mycket men jagar nästan aldrig med bössan. Kulvapen är mitt gebit - så är det bara. Det skulle vara intressant att byta in Berettan och skaffa ännu en finsk studsare istället. På så vis råder ingen tvekan om vad jag ska ha med på drevjakter, och i de fall där kula är förbjudet så får jag väl helt enkelt hålla mig hemma. Att köra enbart kula tror jag dessutom skulle göra mitt kulskytte betydligt bättre. I fjol när jag sköt på pappälgen efter x antal hundra skott hagel så svingade jag förbi älgen i flera serier och sköt riktigt långt framför figuren. Det tror jag inte skulle ske om jag istället endast övade med kulvapen. Vissa drevformer såsom har- och rävjakt skulle bli lite svåra, och jakt på flygande fågel blir förstås uteslutet, men: kan jag inte leva med det...?