Hundgårdsproblematik

Kom hem efter att ha hämtat töserna från skola resp dagis, och släppte ut vilddjuren i hundgården. Vi har ett nybyggt hus, och jag har inte riktigt blivit klar med utsidan till laddboden/carporten - insidan är naturligtvis färdig - och mellan huset och boden har jag anlagt en temporär hundgård.

Runt huset ligger det stenmjöl, och även gräsmattan innanför hundgården blev, som andra hundägare förstår, snabbt upptrampad.

Problemet löstes emellertid lite snabbt med ett par balar kutterspån. Detta visade sig fungera över förväntan. Jag var till en början rädd för att spånen skulle hamna i grannarnas trädgårdar, likt artificiell snö, men så vart det inte.

Nu när jag tog in de rara små djuren, så hade korsningshunden tjt/drever Eddy grävt ett superbt stort hål, ned genom kutterspånet och en halv meter ned i noga paddade stenmjölet... Har någon haft en grävmaskin i terrierform nyligen nedgrävd i nämnda stenmjöl och sedan släppt in honom i ett hyffsat rent hus?

Förhoppningsvis inte. Jag kan tala om att stenmjölet sätter sig stenhårt (lämpligt ordval) i vilken yta som helst. Det är grå tassar intatuerade i plastmattan i grovköket, och dessa små spår går igenom hela köket rakt över ask-parketten. De går inte att få bort!

Inte av mig i alla fall, som inte - på grund av ett saftigt diskbråck - kan lägga mig ned och skura. Min högt ärade hustru kommer att få ett seriöst anfall vid hemkomsten. Och jag som inte kan försvara mig med min ryggskada... Jag får låsa in mig på toaletten när hon svänger in på parkeringen och sitta där till det värsta blåst över...

Nu till våren så ska jag fixa iordning hundgården permanent. Den skall också bli något större än i dagläget.

Jag har funderat en del på underlaget. Förr har jag haft turen att ha naturberg som underlag - det i särklass bästa enligt mig - men här finns inte ett spår av detta. En gjuten platta är helt förkastligt då den ovillkorligt fräter sönder hundens tassar, och jag är inte helt förtjust i plattor heller. Jag har haft tassproblem i mina dagar så det räcker. Jag är också rädd för att en hårdgjord yta lättare kan börja sprida ovälkomna aromer under ljumma sommarkvällar när både vi och våra snälla grannar hellre förnimmer dofter av diverse blomster och för näsan den angenäma lukten från tända grillar...

Jag är inne på natur-makadam.

Finns det någon som har provat detta?

Singel - som vi har på uppfarten - funkar ju inte då det är svårt att plocka upp det som hundarna lämnar efter sig i detta, och det inbjuder till grävövningar i den högre skolan...

En 30cm bädd med rund, fin makadam, med några större bumlingar att droppa i de hål som Eddy mot förmodan orkar prestera, borde kunna ge ett tillfredsställande resultat.

Annars är det plattor med Dansk sjösten som gäller. Detta hade i alla fall haft fördelen att ge en trevlig ingång till laddboden, till vilken jag för att komma in i måste promenera tvärs genom hundgården.

Det är mycket jobb med hundarna här. Trots att jag fått minska ned antalet radikalt till endast 2 individer sedan jag flyttat hit till den omedelbara utkanten av civilisationen, så är det faktisk mycket mer jobb med dem nu, än när jag fyllde en ladugård med dem.

Dessutom blir hundarna ännu mer personliga, på gott och ont. Den lille grävmaskinen ligger mellan mig och hustrun på nätterna, och den store vandrar natten igenom och lägger sig ömsom på min sida, och ömsom på hustruns sida om sängen.

Gissa om det blir grusigt i sängkläderna? Måste vara direkt ohygieniskt, men han har charmat hustrun så till den milda grad, den lille ögontjänaren... Nu spelar det mindre roll, för jag har vant mig att sova bland knastrande grus, och fisande hundstjärtar...

Tittar ut på regnet igen. Vi har fått ett jämt klimat, vi här på sydvästsidan av vårt fädernesland. Regn, och mellan 5-10 plusgrader året om. Växthuseffekten låter närmas som ett löfte för oss, och jag hoppas på att jag ska få odla palmer i trädgården om ett tiotal år. Undrar hur antijaktförespråkarna skall förklara den naturliga utslagningen av våra klövviltarter i dessa tider? Fast de sätter väl sitt hopp till varg, lo och björn. Och de arterna frodas uppenbarligen ganska gott.

Jag tror jag ska gå ut och sätta bilen på tomgång en halvtimme eller så, och hjälpa till att påskynda omvandlingen av Sverige till ett tropiskt paradis, för några riktiga vintrar har jag gett upp hoppet om...