Detta hände på torsdag 31/1 -08

Hundföraren "svärfar" släpper gråhunden på ko & kalv. Hade en

kalv kvar att skjuta. Hunden jagade älgarna hårt i brant och stenig terräng, tillslut bryter kalven ett ben i detta steninga parti. Hunden skäller för fullt. Hundföraren frågar om en av pass-skyttarna som sitter

närmast till om han vill gå på ståndet?.

Detta är han inte sen att tacka ja till. Efter en stund kommer han fram och upptäcker kalven liggandes, och ser att hunden skäller förfullt brevid. Skytten går fram några meter och bestämmer sig för att skjuta ett fångskott.........

Av någon ( för mig HELT O BEGRIPLIG ) anledning så ser han inte hunden, innan skott avlossas :-[ 

Skottet som skulle sitta i älgen satt i huvudet på Gråhunden!

Sedan är teorierna många om hur detta har gått till.......

Vilken jäkla tragedi

Suck. Han missade alltså kalven o satte kulan i skallen på hunden?

Beklagar förlusten.

Mvh

Uch!

Beklagar verkligen.

Skrämmande att det kan gå så in i h-vete galet.

Beklagar!

Ingen rolig situation för någon av parterna..

Fruktansvärt  :-X

Lider med hundägaren  :-

Hur i H-vete kan man misslyckas på ett FÅNGS skott så att man skjuter hunden. Helt obegripligt. Jag gruvar varje gång nån annan än jag ska skjuta för mina hundar vilket är mycket sällan och noga utvalda personer. Jag vet att hundar lever faligt när dom skäller nära och ännu faligare vid förföljande av älg, för söker att förbereda mej sykist för en olycka men det är inte lätt. Men att skjuta en hund vid fångs skott är näst intill o för låtligt ( har ej hört hela historien ) men det låter ju som att denna person är mycket orutinerad och olämplig att hantera en sån här här situation.  Lider med hundägaren och beklagar sorjen.

Usch vad tragiskt  :'(

Man får ju ont i magen när man hör sådana historier  :'(

Tragiskt att läsa detta. Beklagar sorgen

Jag beklaga verkligen sorgen!

Händelsen och ämnet är ju ganska aktuellt nu också i andra trådar här på forumet.

Vad händer nu med pannbenet till skytt? Ersättar han hunden? Var det överrenskommet tidigare?

Som grythundägare är man ju ibland lite orolig när det är folk man inte har riktig koll på runt grytet.

//Roggman66

Å herregud vad tragiskt

Vilken tragedi!

Beklagar sorgen!

:'( :'( :'(

Man fattar det inte...men det är tydligen inte alldeles ovanligt att "jägare" (vill helst inte kalla dem det...) skjuter "den lilla grå älgkalven"...dvs. hunden.

I detta fallet var det ju ännu märkligare att det händer då de tydligen var på kort avstånd!

Tragiskt!

Beklagar sorgen!

Bara att beklaga, lider med ägarn.

Mvh

Beklagar, mkt tråkigt att höra!

/Kristian

Beklagar sorgen.

Var nära att ställa till det själv i samband med årets sista rådjurs/hjortjakt. Eftersom jaktlaget+jaktledare inte var ute hade jag, som gästjägare, och min värd tillstånd att skjuta endast rådjur, inte hjort. I andra släppet tog taxpojken upp och drev vad vi av spåren kunde bedömma vara en skadad vitsvans kalv. Blodstänk vid varje språng, och fjärde klövavtrycket endast en rund grop i snön. Efter ett telefonsamtal till jaktledaren fick vi självklart grönt ljus att fälla hjorten. 

Drevet buktade snävt i gott och väl en timma men ingen av oss kom till skott. Sedan övergick drevet till stånd och gångstånd, då vi ömsom smög ömsom sprang mot taxskall och hjortbröl. Kompisen hann fram först till sjön där kalven långt ute på isen försökte resa sig med taxen som halssmycke. Att skjuta i det läget var uteslutet. Jag bedömde att isen var tillräckligt stark där jag kom ut till stranden så jag tog mig ut till hjorten och taxen. Taxen hade nu släppt taget och det var helt klart att hjorten inte skulle stiga upp mera. Hjorten var dock vid liv,så jag tog ett steg närmare osäkrade för att avfånga med ett nackskott eftersom taxen var ur vägen vid hjortens bakben. Taxen som anser bytet vara hans tills han kopplats var helt plötsligt framme och tuggade på bösspipan innan jag hann trycka av. Jag lyckades till all lycka få säkringen på utan att halka på isen etc.

Efter timeout lockade jag hunden från hjorten, kopplade och kunde sedan avfånga. Egentligen var det jäkligt nära att jag skjutit min hund, och ändå är jag en av de få jag litar nära 100%  på i nyktert tillstånd.

Hjortkalven hade ena bakbenet brutet, troligen någon vecka gammal skada då den smitit från en trafikolycka. 

å fy fan!.. detta är jag glad jag inte har varit med om!.. skulle inte vilja vara i den skyttens kläder!.. undrar om man någonsin kan förlåta sej själv för en sådan sak!..

och för den stackaren som äger hunden han måste verkligen må skit nu!... lider med han..

Mvh Mamre!..

Beklagar så mycket :'( :'(

Det är otroligt tragiskt.

Calle

Beklagar verkligen sorgen, måste kännas för jä....gt och jag tror inte skytten är så morsk heller.

Är inte ett nackstick att föredra i dessa situationer  ???

Låter inte någon gå på ett stånd om den måste skjuta i alla situationer, är det ett snabbt avfångningsskott kan man oftast ge ett nackstick istället för att vifta med pipan i närheten av hunden.

beklagar, lider med hundägaren!!

Nämen usch så tragiskt.. :'( Beklagar verkligen och lider med ägaren till hunden.. :'(

Vidrigt men samtidigt måste jag tycka synd om skytten. Misstag kan alla göra även om det inte *får* hända.

Ja, det är nog inte kul vare sig man är (var) hundägare

eller om man var skytten.

Sådana spår brukar sällan läka.

Men tycker fortfarande att oförsiktiga skott mot djur inte

skall avlossas om det finns hund/hundar inblandande. ( man

måste ju förfan veta var hunden befinner sig....

Men men, detta får ju oss ( du/jag ) att tänka extra noga

nästa gång hunden inte befinner sig inom synhåll.

Ps. Hunden var för övrigt en av dom bästa älgfinnare

som i över huvudtaget funnits i dessa närområde.

Usch ...... tragiskt :-  .... lider värkligen för båda parter .

Mvh.

Ja tyvär så blir alltid riktiga hundar drabbade och skoputsare klarar sej i 20 år utan ett hår krökt.