Sköt bom på en bock igår kväll. Skottet kändes inte bra, trots att alla förutsättningar var perfekta. Bocken for iväg utan någon tydlig markering, hoppade över ett brett dike och skällde när den försvann uppför en plantering. Efter skottplatsundersökning (labbe tränad på blodspår) och eftersök med hund (wachtel, som drev djuret ett tag) konstaterade vi att bocken endast hade fått en ytlig rispa, det enda vi hittade var lite päls och en liten strimla kött. Tur i oturen, får man väl säga.

Detta är platsbocken som jag har följt sedan april, en väldigt försiktig herre men med stenkoll på sitt revir. När tror ni det är läge att försöka på den igen? Efter gårdagens upplevelse, tror ni bocken blir än mer försiktigt under en längre tid? Hur tänker ni i en liknande situation?

Det första jag skulle göra är att åka till skjutbanan och verifiera skottställning av bössan. Sen skulle jag analysera skottet med avseende på avstånd, vind, stöd, mm. och fundera på vad det var som "falerade".

Bara mina två cent.

Om de nu bara är en rispa så är bocken tillbaka nästan direkt.

Gjorde ett eftersök på skammad bock på natten, bröt vid ett tiden och var tillbaka vid 6 på morgonen.

Smög ner till fällan o då går där en bock och betar så jag klämmer den o tänkte att jag fick iallafall den.

Var tydligen rätt bock för det fattades en köttbit stor som en femkrona på frambenet.

Under eftersöket så blödde det ordentligt i ca 100 m sen tvärstopp o inte en bloddroppe därfefter.

Att bocka skäller har jag i år lärt mig betyder inte så mycket.

En polare sköt av bakbenet på en bock som stack i bra fart om än lite vingligt men skällde gjorde han av någon anledning.

Han trodde först att det måste va helbom, tills han kontrollerade skottplats och flyktväg.

Skarpsprungen vorsther löste senare bockens lidande.

Ett skadat djur brukar lägga energin på att äta.

Så överallt där det finns bra o energirik föda i bockens revir är heta ställen.

Det första jag skulle göra är att åka till skjutbanan och verifiera skottställning av bössan.

Absolut. Jag använde kontaktlinser igår, bössan inskjuten med glasögon. Säkert inte helt lyckat. Men den huvudsakliga anledningen till bommen var nog helt enkelt bockfeber; det var första skottet jag har avlossat mot vilt. Jag har haft flera djur framför bössan, bockar, rävar och gris, och avstått skott av olika anledningar men aldrig känt den här pulsen. Platsbocken hade jag framme senast förra lördagen men avstod skott pga att det var aningen för mörkt och lite osäkert med eftersökshund. Under veckan har jag råkat stöta honom ett par gånger men i övrigt har han mest stått i skogen och tjurat pga mycket regn och blåst. Bör tilläggas att detta kan vara en möjlig medaljbock. Flera boende i området har kommenterat hans storlek. Även om jag inte är speciellt intresserad av troféer så är hans storlek rätt vördnadsinbjudande på så pass nära håll. Kan vara en del av förklaringen till min puls.

Läget i går var nästan FÖR bra. Helt plötsligt bara kom han, perfekt i vind, bra ljus, på kort avstånd (kanske för kort? Ca 45 m), lugnt och självsäkert släntrande över ängen. Vid hans andra stopp med bra bredsida sköt jag, för han började närma sig kanten av mitt synfält. Hade en erfaren skytt fått samma läge hade bocken legat i gräset, utan tvivel. Jag var helt säker på att jag skulle avlossa ett bra skott, jag skulle aldrig chansa med ett skott, men millisekunden efter visste jag att det tog för långt fram. Det hela känns väldigt snopet och beklämmande eftersom jag har hållt inne så många skott i väntan på det perfekta "enkla" skottet. Och så kommer just det läget och då går det åt skogen...

Vapnet väl inskjutet, senast kollat i torsdags och jag har tränat ganska mycket inför säsongen och skjuter bra på tavla, därför var jag mycket förvånad över bommen. Tiden innan det stod klart att den inte var illa skadskjuten var inte speciellt rolig.

Nåväl, får skjuta några skott i eftermiddag, med linser och med glasögon för att se om det betyder någon skillnad. Förmodligen kommer det visa att bommen skedde pga rookienerver!

Om de nu bara är en rispa så är bocken tillbaka nästan direkt.

Gjorde ett eftersök på skammad bock på natten, bröt vid ett tiden och var tillbaka vid 6 på morgonen.

Smög ner till fällan o då går där en bock och betar så jag klämmer den o tänkte att jag fick iallafall den.

Var tydligen rätt bock för det fattades en köttbit stor som en femkrona på frambenet.

Under eftersöket så blödde det ordentligt i ca 100 m sen tvärstopp o inte en bloddroppe därfefter.

Att bocka skäller har jag i år lärt mig betyder inte så mycket.

En polare sköt av bakbenet på en bock som stack i bra fart om än lite vingligt men skällde gjorde han av någon anledning.

Han trodde först att det måste va helbom, tills han kontrollerade skottplats och flyktväg.

Skarpsprungen vorsther löste senare bockens lidande.

Ett skadat djur brukar lägga energin på att äta.

Så överallt där det finns bra o energirik föda i bockens revir är heta ställen.

Tack för svaret. Jag knallar ut ikväll och spanar. Sambon skulle egentligen ut och smygjaga men lovade att ta barnen ikväll för att ge mig chans på ett lyckligt avslut på historien!

I mitt fall var det inget blod på skottplatsen, förutom ett par ynka droppar samt hår och en bit vävnad. Hundföraren är erfaren och var helt säker på att djuret klarade sig utan allvarlig skada.

Tro mig du är inte ensam om att få bockfeber..

Ang den bocken jag sköt dagen efter så var det som vanligt noll i blod på skottplats.

Sen drar det igång efter kanske 25 m o så tvärstopp efte 70-100 m det är rätt vanligt för muskelträff, men även benskott blir likadant.

Du har ingen bild på håret?

Längd, färg, utseede styvhet osv..

Hår tex i armvecket är ljusare o mjukt.

Hår som "träffar" vegitationen när djuret rör sig är styvare.

Kort hår på ben, huvud osv..

Vid konturträff så kan man hitta liten skinnbit med hår på.

Då kan man vara ganska säker på att det är konturträff.

Ofta blir det ordentligt med hår vid sådana träffar oxå.

Starkt av dig att skriva som det är!

Minns en episod i min ungdom när jag var uppe i jämtland för att jaga bock,rådjur hade jag skjutit flera stycken så jaga hade man lite rutin på tyckte man.

Sitter i ett torn efter en kraftledningsgata,ser inga rådjur men efter någon timme så går det helt plötsligt en jättelik tjädertupp inne i en myr ett hundratal meter ifrån mig.

Bössan var inskjuten med några cm överslag på 100m men av någon outgrundlig anledning så fick jag för mig att hålla högt....5skott senare flög tuppen därifrån helt oskadd.

rookienerver ställer till det för många i början! du är inte ensam.

På han igen!

/Micke

Absolut. Jag använde kontaktlinser igår, bössan inskjuten med glasögon. Säkert inte helt lyckat. Men den huvudsakliga anledningen till bommen var nog helt enkelt bockfeber; det var första skottet jag har avlossat mot vilt. Jag har haft flera djur framför bössan, bockar, rävar och gris, och avstått skott av olika anledningar men aldrig känt den här pulsen. Platsbocken hade jag framme senast förra lördagen men avstod skott pga att det var aningen för mörkt och lite osäkert med eftersökshund. Under veckan har jag råkat stöta honom ett par gånger men i övrigt har han mest stått i skogen och tjurat pga mycket regn och blåst. Bör tilläggas att detta kan vara en möjlig medaljbock. Flera boende i området har kommenterat hans storlek. Även om jag inte är speciellt intresserad av troféer så är hans storlek rätt vördnadsinbjudande på så pass nära håll. Kan vara en del av förklaringen till min puls.

Läget i går var nästan FÖR bra. Helt plötsligt bara kom han, perfekt i vind, bra ljus, på kort avstånd (kanske för kort? Ca 45 m), lugnt och självsäkert släntrande över ängen. Vid hans andra stopp med bra bredsida sköt jag, för han började närma sig kanten av mitt synfält. Hade en erfaren skytt fått samma läge hade bocken legat i gräset, utan tvivel. Jag var helt säker på att jag skulle avlossa ett bra skott, jag skulle aldrig chansa med ett skott, men millisekunden efter visste jag att det tog för långt fram. Det hela känns väldigt snopet och beklämmande eftersom jag har hållt inne så många skott i väntan på det perfekta "enkla" skottet. Och så kommer just det läget och då går det åt skogen...

Vapnet väl inskjutet, senast kollat i torsdags och jag har tränat ganska mycket inför säsongen och skjuter bra på tavla, därför var jag mycket förvånad över bommen. Tiden innan det stod klart att den inte var illa skadskjuten var inte speciellt rolig.

Nåväl, får skjuta några skott i eftermiddag, med linser och med glasögon för att se om det betyder någon skillnad. Förmodligen kommer det visa att bommen skedde pga rookienerver!

Du kan inte låtit bössan vila på nåt olämpligt typ tornkanten i ivern. Skott tar ju som bekant oftast helt olika om bössan vilar mot ett hårt eller mjukt underlag. Vet en kompis som skadesköt två bockar p g a detta tillsynes enkla fel.

Starkt av dig att skriva som det är!

/Micke

Instämmer!!

Men om sanningen skall fram så har troligtvis detta hänt de allra flesta jägare. Jag själv glömmer aldrig när jag bommade en serie på 4 skott på en bock som ung jägare. Det positiva med sådana situationer är att det ofta kommer något gott ur det också. Jag själv uppmärksammade vid ovan beskrivet tillfälle att jag hade lagt pipan istället för framstocken på räcket som jag använde som skjutstöd. Det misstaget har jag aldrig gjort om, he, he.

Mer om ditt fall. Du beskrev att bocken skrek när den sprang iväg efter skottet. Dette innebär att den sannolikt inte kan vara skjuten i bröstet. Så fort det uppstår ett hål i vävnaden in till bröstkorgen så kollapsar som regel lungorna (obs, behöver inte vara lungträff) och djuret kan inte andas eller skrika.

Att det saknas blod på skottplatsen eller i flyktvägen betyder tyvärr ingenting. Jag kan ta min andra skjutna bock i år som exempel. På den hade kulan exploderat i djuret och det fanns inget utgångshål. Ingångshålet satt lite högt och inget blod kom ut ur det. Bocken sprang in ca 25 m i skogen (ur mitt sikte) så jag började med att undersöka skottplatsen. Där fanns alltså INGET som visade tecken på att bocken var träffad. Men som sagt så låg den där inne i skogen.

I ditt fall så verkar din slutsats rätt. Du har haft hundar inblandade och gjort allt enligt boken.

Bra jobbat och lycka till med försök nummer två!

//Johan

Edit: Kanske denna jägares misär kan glädja dig lite?

Tack för ert stöd, grabbar! Bra att forumet kan fungera både som läroplats för nya jägare och som inspirationskälla för de mer erfarna.

Jag hade mkt bra stöd, en tvåbent käpp och satt på ryggsäcken. Detta är en ställning i vilken jag har skjutit mycket på vår egna skjutbana. Välröjt pass, satt högt med perfekt kulfång. Det finns med andra ord inga "förmildrande" omständigheter... Jag vill dock minnas att jag hade nått slutet på den möjliga "svingen" med skjutkäppen, kanske var bössan en aning tiltad åt vänster, vilket kanske gjorde att skottet tog mer åt höger än planerat. I efterhand inser jag att jag borde ha placerat om stödet och väntat på att bocken skulle dyka upp i nästa glugg i ormbunkarna. Bocken var helt omedveten om min närvaro så egentligen borde det ha funnits tid. Det var ett mycket dåligt skott, helt enkelt. Trycket på min gamla 1640 är ju lite trögt så jag har jobbat rätt mycket med att få bort dålig avfyrningsteknik (som ledde till att de första skotten jag sköt med bössan på tavla tog åt höger) men den ovanan kanske kom tillbaka när jag sköt på bocken.

Hundföraren, min gode jaktkompis, var rätt säker på att bocken inte var allvarligt skadad eftersom den inte hade problem med att springa ifrån hunden (som drev den i ca 8-9 minuter). Hårtussen vi hittade verkade komma från bogen.

Måste berätta om en fadäs..

Jag bländades nog av trofén...

Sköt helbom på den största bock jag sett för rätt många år sen.

har inte sett någon större sen dess heller, iofs...

De har ju lixom en benägenhet o va j-vligt stora tills de ligger ner...

Eller största gäddan va den jag tappade..

Hur som så upptäckte jag ett rådjur med huvudet nere i vegitationen o betade 50-60 m till vänster om tornet.

Satt rejält högt o skjutstödet i tornet va felmonterat, typ allt för högt.

Men lättade jag lite på ändalyktan så fick jag in rådjuret i kikaren.

La korset i bogen o väntade på att den skulle visa huvudet så jag visste att det va en bock.

Upp kom huvudet o jag blev smått chockad av troffens storlek.

Rent ut sagt j-vligt hög..

Nästan helt raka o bör nog varit uppåt 30 cm höga.

Jo jag fastnade lixom i trofén..

O så small det o bocken skuttade iväg.

Spårade och släppte hund och fortsatte dan efter men hittade inget varken blod, hår eller nått som tydde på träff.

När jag så gick igenom minnet för att komma på vad som gick tokigt så har jag ingen som helst minnesbild av var korset låg när skottet gick..

Kommer bara ihåg trofén...

Bocken sågs ett par ggr till o jag tror tyvärr att den fälldes för hund när den hade tappat hornen.

Sköts iallfall en j-kla stor hornlös bock frammåt vintern i det området.

Jag gjorde samma misstag för ett par år sedan.

Vi har en riktigt stor bock med helt grymma horn på marken, han har varit inne på 20 m under vårjakten men då skjuter vi inga kapitala bockar. Under augustijakten hade jag honom på 100 - 120 m då han uppvaktade en get, sedan stannade dom och han "klev" på. Jag hade honom perfekt i kikarn då men jag kunde inte skjuta bocken "mitt i akten" så jag väntade tills han blev klar med sitt...

När han var klar stannade han till någon sekund för att sedan dra snabbt ut till skogs. Precis när jag sköt stack han i väg ut i skogs och jag gjorde ett stort hål i luften istället. Samma sak där, det jag minns mest är hornen, och vilka horn sedan.

Jag såg honom i våras igen och hoppas att han kommer närmare nästa gång.

Starkt att kunna medge att man inte alltid gör lyckade saker.

Tyder på ett gott omdöme.

Hoppas du får bocken ikväll.

Jag ska välsigna din nästa jakttur efter den skammade bocken.

Det är bra gjort när man erkännna det, och Du är inte ensam, för det har hänt mig söder ut också.

Sköt bom på en bock igår kväll. Skottet kändes inte bra, trots att alla förutsättningar var perfekta. Bocken for iväg utan någon tydlig markering, hoppade över ett brett dike och skällde när den försvann uppför en plantering. Efter skottplatsundersökning (labbe tränad på blodspår) och eftersök med hund (wachtel, som drev djuret ett tag) konstaterade vi att bocken endast hade fått en ytlig rispa, det enda vi hittade var lite päls och en liten strimla kött. Tur i oturen, får man väl säga.

Detta är platsbocken som jag har följt sedan april, en väldigt försiktig herre men med stenkoll på sitt revir. När tror ni det är läge att försöka på den igen? Efter gårdagens upplevelse, tror ni bocken blir än mer försiktigt under en längre tid? Hur tänker ni i en liknande situation?

Jag hade ju en liknande upplevelse på premiären. Lite nerver, lite trötthet, första jaktskottet efter sommaren och att bocken stannade men jag (pga ja, vadå?) fortsatte i framförhållningen och sköt mitt framför han istället. Och ni vill nog säga att det var skall jag hörde, men jag är säker på att han skrattade när han satte av. Kollade naturligtvis skottplatsen noggrant, och tog även dit hunden, men det var ett skott i luften. En fin 6:a, har inte sett han sedan dess.

Det känns oerhört bra för en färsking att få läsa om så många fadäser av erfarna jägare

Stort tack till er alla och framförallt Håkanshultarn som startade denna lysande tråd.

Det känns oerhört bra för en färsking att få läsa om så många fadäser av erfarna jägare

Stort tack till er alla och framförallt Håkanshultarn som startade denna lysande tråd.

Jag fyller väl på med en "fadäs" jag med då!

Det var tredje året jag jagade bock, premiär morgon och klockan är ca 05.00. (Läs skitspännande!)

sitter i ett dike och spanar efter en timmes smygjakt, då det dyker upp en räv valp som ser ut att ha mycket tråkigt, den lallar runt ett tag framför mig och titar lite på stjärnor å sånt, då den plötsligt kastar och sätter högsta fart mot skogen.....

En Bock kommer jagandes efter räven, bocken vänder vid skogskanten efter väl förättat verk och kommer på malliga stela ben struttande förbi på 40m. (Såg verkligen kaxig ut )

Smyger upp bössan, följer bocken i kikarn, visslar till och bocken stannar tvärt, jag drar förbi och trycker av.... en halvmeter framför.......

Bocken ser sig förvånat omkring och trippar sedan vidare mot skogskanten, jag försöker så tyst och försiktigt jag kan repetera om, lägger ena armen över mekanismen för att dämpa ljudet.

Smyger upp bössan igen och följer bocken mot skogskanten i vetskap om att den kommer att stanna till innan den hoppar in i skogen igen.

Bocken stannar som planerat och avtryckaren smeks av..... KLICK.... Patronläget tomt pga, alltför försiktig repetering.

Sedan gick jag direkt hem!

Har nog några fler såna här historier när jag tänker efter....

Du kommer inte att få ro i kroppen tills du sett Bocken igen, så nöt på!

Är den inte allvarligt skadad så kommer den tillbaka.

Been there, Done that!

Håll oss uppdaterade!

/ Kruger

Var på skjutbanan och sköt tre serier vardera med glasögon och med kontaktlinser. Med kontaktlinser är tendensen att skotten går aningen till höger, ca 2-3 cm men man kan ju inte vara bergsäker efter så få serier. Det hade nog inte en jättestor inverkan på skottet.

Vinden vände från nordost till sydväst igår så samma pass kunde inte användas. Jag har inget riktigt kanonpass på stråket när det blåser sydvästan så det fick bli försiktigt smygande istället. Såg ingen bock. Stannade kvar en bra stund efter skjutljuset försvann bara för att kanske få syn på honom. Men jag sticker ut varje kväll nu ett tag tills jag får se honom igen, eller ännu hellre, får en ny skottchans!

Även jag började min karriär med en 1640 och helbom på råbock med dito.

I efterhand kan jag konstatera att det var dels trycket som var på tok för hårt ställt samt 30-06 rekylen i den krokiga fullständigt vidriga kolven som gjorde att jag helbommade på min första råbockspremiär.

Jag skulle aldrig rekommendera en original 1640 30-06 studsare som nybörjarbössa om trycket och kolven är original. Rekylen man fick av den var mycket värre än 338wm rekylen jag hade i min 1900 Bredvold.

Jag glömmer aldrig när jag bytte in bössan mot en Rem 700 med rak kolv i samma kaliber, när jag provsköt var det som en smekning och skotten satt verkligen där jag ville inom 20-30 mm på tavlan på 100 meter. Sedan började viltet att falla med.

Hoppas att bocken snart kommer ut och att du får skjuta den!

Jag skulle aldrig rekommendera en original 1640 30-06 studsare som nybörjarbössa om trycket och kolven är original. Rekylen man fick av den var mycket värre än 338wm rekylen jag hade i min 1900 Bredvold.

Jag glömmer aldrig när jag bytte in bössan mot en Rem 700 med rak kolv i samma kaliber, när jag provsköt var det som en smekning och skotten satt verkligen där jag ville inom 20-30 mm på tavlan på 100 meter. Sedan började viltet att falla med.

Hoppas att bocken snart kommer ut och att du får skjuta den!

Jo, de är ju kända för att sparka bra. Jag har iofs inga större problem med det (är s.a.s. "kroppad" för bössan ) och skjuter bra på tavla. Men visst, så småningom hägrar ju en ny studsare!

Röjt nya pass som ska funka i sydvästan. Får se om han dyker upp. Ska börja fodra ut grisarna, kanske bocken dyker upp och inspekterar fodret!

Nu har jag också gjort en fullständigt onödig bom på en bock

Det som kunde ha varit min första bock blev avblåst bockjakt och två timmars tragglande med eftersök och elände. Eller rättare sagt det blev inget elände, det var i alla fall ingen skadskjutning, alltid något

Trots helt perfekta förutsättningar, rak bredsida, stillaståend på 70-80 meter från ett torn med bra stöd. Ändå sumpar man avfyrningen!!!!! Kan inte skylla på någonting annat än nybörjarnerver.

Det enda som kanske ställde till det var att jag följt den med fingret på avtryckaren och tummen på säkringen så länge tills den äntligen gick ut från den höga klövern som hela tiden var ivägen, när jag väl hade klart skottfält hade jag nästan domnat i armen, nu vet jag ju att jag borde nog ha tagit ner bössan, skakat liv i armarna innan jag la an och osäkrade...... Men vem tänkte på det då? Jag visste redan när det small att det gick över bogen.

Nåväl, det är väl en del av jakten, jag är väldigt glad att det inte slutade med skadskjutning.

Det händer alla Markus och visst grämer man sig, jag vet exakt hur du känner, men du kan vara glad att det inte går en bock som har ont på skogen och han finns kvar åt dig till nästa gång.

Hej på er,, klockren tråd Håkanshultarn..

Tänkte lägga in ett par rader jag me.. =)

Detta va i år.. Gick ut i tidig morgon, den 16 aug. Lite smådimmigt va de,

Klättrade upp i kojan, en bra koja som är ljudisolerad o så. kliver upp i den o går in..

samtidigt så kollar jag igenom ena fönstret, o får se en riktigt fin bock. som inte har brytt sej om att jag är där.

Jag skyndar mej med att sätta mej ner i stolen, o tyst lägger i bara ett skott. förstår ej varför men men..

o s¨å tyst som möjligt få upp glasfiber rutan, o får upp bössan.. men...

På denna bössa har jag ställbar snälltryck. o de är ju bra när man har skytte som en avkoplande aktivitet. men inte nu.

Bössan är på väg ut genom rutan, o på något sett kommer jag åt avtryckaren, skottet tar i en gran som står då en 10 meter ifrån bocken.

och jag ser honom ta ett par jätte skutt. Neeeejjj för f.. men så helt plötsligt stannar han. o bara glor runt, ser funderade ut.. o går tebax..

Oj då tänker jag.. tack för att du förstår mitt misstag.. Ungefär så kändes det. så jag tar ner bössan laddar i 2 stycken nya. o säkrar denna gång.

o bocken står helt stilla där jag såg honom från början. och kan då fälla honom där.

Denna händelse har jag försökt att spela upp i minnet många gånger. på vad som gick fel o rätt. de som gick mest fel va att jag inte hade säkrat vid först skottet, samt att man va lite uppjagad då, Man brukar ju säga att man lär sej av sina egna misstag.. o de har man gjort,

Men att bocken reageade som han gjorde har jag då aldrig sett förut. Det va en fin 6 taggare,

Tack föpr mej. o God jul på er jakttokiga människor som finns på detta roliga forum. o ett Gott nytt jaktår. Mvh J

Tack för era stories, grabbar! Trots att månaderna har gått grämer jag mig fortfarande. Den store syntes till några gånger i höstas och har nog hälsan kvar. Överlever han vintern och våren stämmer jag träff med honom den 16/8...

Jag kollade ju upp bössan rejält och fann inga konstigheter. Bommen berodde helt klart på uselt skott. Vet inte om jag skrev det i ett tidigare inlägg men jag klapp en ungräv ett par veckor efteråt, knall och fall efter ett bogskott på ca 60 meter. Det fick självförtroendet att komma tillbaka en del

I övrigt har inga djur ramlat framför min bössa. Har haft lite taskiga lägen på älg, gris och rådjur för kortdrivande. Precis som en del andra har skrivit har det under hösten varit oregelbundna besök på mina åtlar, inte förrän nu i och med tjälen verkar det ha blivit ordning. Månen är på g, hoppas på en gris alldeles snart.

MEN min första "riktiga" jaktsäsong har ändå varit fylld av fantastiska upplevelser och mängder av lärospån. Har lagt mycket tid med att "återupptäcka" min mark, dvs att lära sig den utifrån viltets synvinkel istället för som skogsägare.