Är det någon mer än jag som har läst Vapentidningen nr 1 2009?

Har du/ni reagerat på artikeln om långhållskytte på vilt?

Det har jag, rejält och som en sann bonläpp har jag knutit näven i fickan och grubblat för mig själv.

Artikel avser frågan teknisk precision på avstånd och inleder med ett i mina ögon sanlöst taskigt antagande att en god skytt,

träffar med 100% av 20 skott inom 10 cm på 100 meter, av dessa är sedan 67% inom 6 cm och 33& inom vad som förefaller vara 3 cm.

Därefter extrapolerar artikelförfattaren med en linjär spridning ut till 500 meter och kryddar med någon form av varians för avståndsbedöming.

Vidare förs det en annan artikelruta en annan diskurs med andra antaganden/förutsättningar

Efter en hel del räknande fram och tillbaka kommer författaren fram till att skott på rådjur, vilket är "testdjuret" inte är möjliga på 400 meter med mindre än 50% skadeskjutningsmarginal.

Tänker vi då in en Älg i samma scenario har vi en räckvidd på 600 meter med 100%-ig träffsäkerhet.

Vad är då mitt bekymmer med denna artikel och vad den skriver, ja författaren inleder med att skriva att detta inte är en artikel som berör risken för skadeskjutning, sedan är det enbart det som fokuset handlar om, inget om att skjuta på långa håll.

Vidare anser jag att den "bra skytten" som man utgår ifrån är som bäst en mediokter skytt, jag tittar på de månadstävlingar som varit i långhåll och övrigt här på forumet och tja det är bara att konstatera att Högn har börjar fel i artikeln och fortsätter vidare.

Motivet till att skriva denna artikel har jag inte kommit att förstå inte heller dess genomförande eller presentation.

Vem i Sverige tar ett skott på 400 meter på ett rådjur? På annan jakt utomlands, under andra förhållanden och på större vilt är det kanske en möjlighet.

Jag känner kanske 5-6 skyttar, iofs har jag en begränsad vänskaps/bekantskapskrets som jagvet är 100% kapabla att ta skott på rådjur ut till 300+ meter och lyckas till 100%.

Själv har jag en max på 200 meter, där är jag från sittande och liggande 100% med träff i vitala delar på ett rådjursmål från Bågskytteförbundet på bana.

Är det bara jag som tycker att skall man skriva en artikel om långhållskytte är det knappast av intresse att förklara för läsaren att du/ni alla är klåpare och fattar inte att skjuta på långa håll.

Jag skulle hellre se att man fick hjälp att lära sig ta bättre skott på sitt eget max håll, oaktat vad det nu kan vara.

Vind/avståndsbedömning/kulbana/avhållning/skruva/range cards/skott i vinklar är ämnen som man kan fylla böcker med, varför inte vara lite mindre idiotifierande och faktiskt lära läsaren något?

Slutligen är jag bara en grinig 34-åring som tänker så här?

/Christian som köpte tidningen enbart för denna artikels skul.

Är det någon mer än jag som har läst Vapentidningen nr 1 2009?

Har du/ni reagerat på artikeln om långhållskytte på vilt?

Det har jag, rejält och som en sann bonläpp har jag knutit näven i fickan och grubblat för mig själv.

Artikel avser frågan teknisk precision på avstånd och inleder med ett i mina ögon sanlöst taskigt antagande att en god skytt,

träffar med 100% av 20 skott inom 10 cm på 100 meter, av dessa är sedan 67% inom 6 cm och 33& inom vad som förefaller vara 3 cm.

Därefter extrapolerar artikelförfattaren med en linjär spridning ut till 500 meter och kryddar med någon form av varians för avståndsbedöming.

Vidare förs det en annan artikelruta en annan diskurs med andra antaganden/förutsättningar

Efter en hel del räknande fram och tillbaka kommer författaren fram till att skott på rådjur, vilket är "testdjuret" inte är möjliga på 400 meter med mindre än 50% skadeskjutningsmarginal.

Tänker vi då in en Älg i samma scenario har vi en räckvidd på 600 meter med 100%-ig träffsäkerhet.

Vad är då mitt bekymmer med denna artikel och vad den skriver, ja författaren inleder med att skriva att detta inte är en artikel som berör risken för skadeskjutning, sedan är det enbart det som fokuset handlar om, inget om att skjuta på långa håll.

Vidare anser jag att den "bra skytten" som man utgår ifrån är som bäst en mediokter skytt, jag tittar på de månadstävlingar som varit i långhåll och övrigt här på forumet och tja det är bara att konstatera att Högn har börjar fel i artikeln och fortsätter vidare.

Motivet till att skriva denna artikel har jag inte kommit att förstå inte heller dess genomförande eller presentation.

Vem i Sverige tar ett skott på 400 meter på ett rådjur? På annan jakt utomlands, under andra förhållanden och på större vilt är det kanske en möjlighet.

Jag känner kanske 5-6 skyttar, iofs har jag en begränsad vänskaps/bekantskapskrets som jagvet är 100% kapabla att ta skott på rådjur ut till 300+ meter och lyckas till 100%.

Själv har jag en max på 200 meter, där är jag från sittande och liggande 100% med träff i vitala delar på ett rådjursmål från Bågskytteförbundet på bana.

Är det bara jag som tycker att skall man skriva en artikel om långhållskytte är det knappast av intresse att förklara för läsaren att du/ni alla är klåpare och fattar inte att skjuta på långa håll.

Jag skulle hellre se att man fick hjälp att lära sig ta bättre skott på sitt eget max håll, oaktat vad det nu kan vara.

Vind/avståndsbedömning/kulbana/avhållning/skruva/range cards/skott i vinklar är ämnen som man kan fylla böcker med, varför inte vara lite mindre idiotifierande och faktiskt lära läsaren något?

Slutligen är jag bara en grinig 34-åring som tänker så här?

/Christian som köpte tidningen enbart för denna artikels skul.

Reagerade precis som dig när jag läste artikeln.

Tänkte att författaren inte ska behöva beskriva för en att man antagligen är en sämre skytt än exemplet i texten och att man då i högsta grad inte bör ta några längre skott.

Som du skriver så borde dom i stället lägga fokus på saker som rör skytte på långa håll. utrustning, tekniker osv.

Nu så är inte jag av den arten att jag skickar ett mail till vapentidningen och förklarar hur fel på det dom är utan jag har bara konstaterat att dom är fel på det, punkt och slut. Men visst är det trist när man betalar en prenumeration för sådant här

Jaja det kommer säkert bättre artiklar som väger upp denna dåliga

Kanske ska tillägga att jag tycker att huvuddelen av artiklarna är bra och det är det som gör att dom har mig kvar som prenumerant. Men tyvärr kommer det även artiklar som man tycker mindre bra om. Detta är ett exempel och kultesterna av de båda finnarna med staplar och diagram åt alla håll och kanter är ett annat exempel på en trist artikel.

MVH/Jocke

Även jag reagerade på samma sak. Jag såg verkligen fram emot det numret av tidningen men ack vad jag bedrog mig.

På nått vis får jag känslan av att artikeln mest är skriven för att på nått vis slå in i skallen på folk att "försök inte ens, vi har testat och se det går inte ens med en tämligen duktig skytt"

Jag trodde i min vilda fantasi att författaren hade kikat lite på forumet Long range hunting, filmerna från Best of the west som tex Beyond Belief osv och skulle nu skriva om vad som faktiskt är möjligt för den mycket duktiga skytten och ballistik intresserade att åstadkomma, efter en hel del träning naturligtvis. Nu blev det inte mkt mer än en platt och tråkig artikel som bygger på dåligt underbyggda fakta och en massa spekulationer. Det hela lämnar en besk eftersmak, jag hade hoppats på mera sakkunskap.

Slutligen är jag bara en grinig 34-åring som tänker så här?

Nä, du är en grinig 34-åring av bra många fler skäl än så

Jag har läst artikeln men kan inte säga att jag reagerade som du gjorde. För mig gav den inga såna känslor faktiskt. Möjligt att jag fortfarande är för förbannad över "finnarnas" urusla artiklar för att kunna reagera på nåt annat...

På nått vis får jag känslan av att artikeln mest är skriven för att på nått vis slå in i skallen på folk att "försök inte ens, vi har testat och se det går inte ens med en tämligen duktig skytt"

Det kanske är mer etiskt korrekt att ha denna grundsyn i Jantelagens förlovade rike.

Jag ska inte säga om jag tyckte artikeln var bra eller dålig, men texten stämde inte direkt med mina förväntningar. Jag jagar själv aldrig på några längre håll, men tänkte att det skulle vara kul att läsa om det. Men icke, artiklen handlade inte om skott på långa håll, jag är då inte ens säker på vad den egentligen handlade om. Kanske, som har nämnts här, om att man inte ska skjuta på långa håll? Nåja, falsk marknadsföring kändes det som.

jag tänkte som dig Christian jäkla skit artikel.

en medveten och tränad jägare vet sina begränsningar bättre än en artikel.

Exabit- Jo jag är nog en grinig en, men det är mest frågan om en allmän tykenhet.

Övriga-Kul att se att det var fler än jag som faktiskt fann artikeln att var tom på innehåll.

Varför inte släpa ut ett gäng skyttar som faktiskt skjuter och skjuter förbi den egna förmågan.

Varför inte göra en serie av det där man tar 120 meter skyttar och gör den till 200 meter skyttar.

Verkligen visa arbetet som ligger bakom, det är ju material till tio artiklar om olika delar, skytte, vapen, optik, handladdning,träning osv...

Näääääää jag är kinkig nu..

Som av en ren tillfällighet skall jag ordna en liten "trävling" med mitt jaktlag någon av helgerna i april.

Vi skall skjuta på viltmål på okända avstånd, på tid, ur jakttorn samt med målväxling.

Allt för att grabbarna skall se sina begränsningar, en av målscenariorna kommer att vara två dovhjortar, en med bredsida på 130 meter ung och en i 1/3 figur mot skytten på 60 meter,

jag vill att de skall meddela avstånd och vilket mål de skjuter på samt varför.

Allt detta för att driva igång tankeprocessen.

Då så färdig gnällt.

/Christian som tycker att Canaxa rules.

Är det någon mer än jag som har läst Vapentidningen nr 1 2009?

<snip>

/Christian som köpte tidningen enbart för denna artikels skul.

Fasen också, nu måste jag gå och köpa tidningen, och det bara för att läsa en artikel som ingen verkar tycka tillförde något ...... SUCK!

Men, visst håller jag med om att utgångspunkten verkar vara en medioker skytt snarare än en god skytt. Alla som med mig jagar toppfågel inser snabbt att exemplet inte är/kan vara representativt för en god skytt.

Och, som du senare skrev: "Varför inte släpa ut ett gäng skyttar som faktiskt skjuter och skjuter förbi den egna förmågan.".

En sådan övning med både subjektiv och objektiv uppföljning för att få veta vad skyttarna upplevde som svårast och vilka resultat man uppnådde skulle vara intressant att läsa om. Om man sedan fyllde på med praktiska råd gällande långhållskytte så skulle det bli än mer intressant. Dessutom, om man kan förbättra sig på långa håll så kan man ju anta att det får positiva effekter även på kortare håll.

Att göra statistiska antaganden på felaktig grund får mig att tänka på uttrycket: "Det finns lögn, förbannad lögn och statistik!"

Angler-

du har så rätt, är man 90% på 300 meter på banan är plötsligt 200 meter på banan en barnlek och kan man sedan känna trygghet i att alla lägen ut till det egna max avståndet på jakt är man "golden".

En tanke, kan det vara som så att man "lovat" ett reportage om en sak och sedan inte fått till underlaget, varvid resultatet har blivit detta som ingick i tidningen?

Vapentidningen har ju tidigare fått kritik för att inte leverera i tid.

/C

är man 90% på 300 meter på banan är plötsligt 200 meter på banan en barnlek och kan man sedan känna trygghet i att alla lägen ut till det egna max avståndet på jakt är man "golden".

Det är väl till stor del det budskapet Henrik försökt förmedla med sina artiklar/inlägg på den här sidan under sista åren. Kan själv skriva under på att 300 meter kändes ofantligt långt när man suttit och nött ut bänken på 100-metersbanan med samtliga jaktkulvapen hela tiden. Nu är det lite grann tvärtom, dvs att när man skjutit en del på 300 meter och sen skjuter på 100 meter så känns det nästan som man kan sträcka sig fram och ta i tavlan med handen

Många debatter om skjutavstånd och det "oetiska" i att skjuta på vilt över 100 meter har startats eller eldats på av folk som aldrig övar på mer än 80 eller max 100 meter, om de nu ens övar överhuvud taget. Det saknas helt enkelt förståelse för att andra kan vara tränade på längre avstånd än en själv. Att i det läget fördöma andras förehavanden är bara inskränkt och visar på tänkande inside the box.

Jag läser en del amerikanska jakt- och vapentidningar, och där finns ibland historier av folk som varit ute och jagat med exempelvis sonen, och som med stolthet skrivit om när grabben sköt en eller flera hjortar på säg 300 yards. Skulle man skriva på det sättet i svensk jaktpress så skulle artikeln för det första aldrig publiceras, men skulle artikeln ändå komma till tryckeriet så torde man sedermera ha behov av den svenska motsvarigheten till "witness relocation program".

Nu ska jag hem och läsa artikeln en gång till

Jag har rätt bestämda åsikter i ämnet men då jag inte läst artikeln skippar jag att försöka svara

jag fortfarande är för förbannad över "finnarnas" urusla artiklar för att kunna reagera på nåt annat...

Har inte läst artikeln då jag liksom exabit blivit så otroligt besviken på "finnarnas" totala orgie i ordbajseri utan like!!

De två fullständigt och totalt innehållslösa alster dessa producerat fick mig att sluta köpa vapentidningen-den senaste åkte raka vägen ner i pappersinsamlingen ty till skithuspapper är det enda den duger

Är långhållsartikeln i samma anda så tänker jag inte läsa den då jag sannolikt är beredd att skjuta på längre håll under jakt än vad dom påstår är möjligt.

Tacka vet jag Rifle Shooter

/Micke

Har inte läst artikeln då jag liksom exabit blivit så otroligt besviken på "finnarnas" totala orgie i ordbajseri utan like!!

De två fullständigt och totalt innehållslösa alster dessa producerat fick mig att sluta köpa vapentidningen-den senaste åkte raka vägen ner i pappersinsamlingen ty till skithuspapper är det enda den duger

Är långhållsartikeln i samma anda så tänker jag inte läsa den då jag sannolikt är beredd att skjuta på längre håll under jakt än vad dom påstår är möjligt.

Tacka vet jag Rifle Shooter

/Micke

Yes brother !

Själv köpte jag tidningen enbart för att läsa Tobias reportage om den underbara men underskattade hagelkalibern .410.

Garanterat innanför 300m gränsen med den.

Micke- skall jag scanna den och länka till den från photobucket så att alla som läser tråden vet vad vi talar om.

Jag kan nog säga och det är med god erfarenhet av att skapa ordbajs att några så tomma 4 sidor som omtalade det har jag nog aldrig sett.

Förresten, 20 skott inom 10 cm det är krav jag ställer på mig själv i stående med skjutskäpp på 100 meter, liggande tja det är andra krav då.

/C

Själv köpte jag tidningen enbart för att läsa Tobias reportage om den underbara men underskattade hagelkalibern .410.

Nån gång ska jag ha en .410 bara för att

Hade bud på en skeetborrad Winchesterbock en gång i tiden i kal 28-asmysig liten pang som jag givetvis ångrar att man inte köpte

Sorry för ot S-C

/Micke

Micke- skall jag scanna den och länka till den från photobucket så att alla som läser tråden vet vad vi talar om.

Jag kan nog säga och det är med god erfarenhet av att skapa ordbajs att några så tomma 4 sidor som omtalade det har jag nog aldrig sett.

Förresten, 20 skott inom 10 cm det är krav jag ställer på mig själv i stående med skjutskäpp på 100 meter, liggande tja det är andra krav då.

/C

Ja gör det! scanna på

/Micke

Micke- skall jag scanna den och länka till den från photobucket så att alla som läser tråden vet vad vi talar om.

/C

Kolla först i så fall så att det inte blir nått tjafs med copyright eller så, vet fan inte hur det funkar riktigt en sån gång.

Har precis läst om artikeln, och jag tycker ändå inte att den är SÅ uppseendeväckande. Det finns lite siffror om förväntad sannolikhet för träff under olika omständigheter som får stå för författaren.

Slutsatserna i artikeln är att de flesta jägare bör undvika skott på över 200 meter, och att skott mot vilt på över 400 meter är ett extremt fåtal erfarna och skickliga skyttar förbehållet. Jag kan inte se nåt direkt fel med de slutsatserna faktiskt. De flesta jägare jag känner ska definitivt inte skjuta på över 200 meter.

tycker oxå artikeln var dålig, förväntade mig något helt annat. Kändes som nån som inte skjuter på mer än 80m skrev den... börjar oxå tröttna på vt, men som tur är finns det annat att läsa..

Har precis läst om artikeln, och jag tycker ändå inte att den är SÅ uppseendeväckande. Det finns lite siffror om förväntad sannolikhet för träff under olika omständigheter som får stå för författaren.

Slutsatserna i artikeln är att de flesta jägare bör undvika skott på över 200 meter, och att skott mot vilt på över 400 meter är ett extremt fåtal erfarna och skickliga skyttar förbehållet. Jag kan inte se nåt direkt fel med de slutsatserna faktiskt. De flesta jägare jag känner ska definitivt inte skjuta på över 200 meter.

Exabit- Din kommentar om artikeln är helt rätt, men var det något att skriva om? Motsvarar det rubriken och Cliff hangern i förra tidningen?

Det är lite som att slå in en öppen dörr eller säga att Paris Hilton kan få vilken man hon vill, jo jag vet att hon har en historia men tom jag skulle kliva på det penningatåget, att med formler och antaganden säga att Karl Karlsson inte skall skjuta på vilt över X-meter, då han inte duger till det.

Det är så andefattigt, ett tecken på det är att du var tvungen att återvända till artikeln för att känna av det.

Skall man se artikeln som ett slags politiskt/etiskt budskap, vi på Vapen tidningen vet att ni inte pallar trycket att skjuta på längre håll.

Nåja som den grinolle jag är och bosatt i Sthlm skall jag nu gå ut, njuta av firmakortet och kanske, kanske ångra mig som Mona imorgon.

Vi ses på andra sidan.

/Christian

Ok, på så vis har du rätt: artikeln sätter ju inga spår som att jag kommer leta upp det numret för att läsa om artikeln en gång till

Jag är skeptisk över KORTHÅLLSSKYTTET. Att lyfta vapnet mot en råbock på 40 meters håll gör att den kastar rätt ofta, och resultatet blir en svepande skadskjutning bakifrån utefter djurets sida. Blir det en tävling i reaktionssnabbhet så vinner inte männskan. Stödben och liggande på ett oanande djur i profil är, på 150 meter eller något mer, så gott som alltid ett säkrare skott än ett kulskott på 40.

Jag är skeptisk över KORTHÅLLSSKYTTET. Att lyfta vapnet mot en råbock på 40 meters håll gör att den kastar rätt ofta, och resultatet blir en svepande skadskjutning bakifrån utefter djurets sida. Blir det en tävling i reaktionssnabbhet så vinner inte männskan. Stödben och liggande på ett oanande djur i profil är, på 150 meter eller något mer, så gott som alltid ett säkrare skott än ett kulskott på 40.

hm, beror väl ändå lite på hur man för bössan till axeln? OT, men ändå---