Publicerat September 24, 200916 yr 24-09-2009 kl 18:30 Tänkte pröva ett nytt ställe som hade några lämpliga buskar att göra ett enkelt markgömsle i. Så jag placerade ut alla grejor och började trimma buskarna så att fick lite bättre vyer och några extra hål att skjuta igenom, efter ca 15 minuter är allt klart och jag slår mig ner på min medhavda pall, böjer mig för att plocka upp vattenflaskan ” Whoff whoff!” säger något ca 10 meter bakom mig! Fan du skulle komma från andra hållet muttrar jag ilsket medan regnet börjar strömma från skyn, känns lite som att gudarna vill hånflina åt mig där jag sitter genom sur både mentalt och beklädnad! Funderar allvarligt på att avsluta, men tänker som vanligt ”skam den som ger sig” och tar den nu regnsura bågen och tassar över ett litet fält på ca 40meter. Jag smyger sakta längs stängslet och hittar snart det jag letar efter, tydliga hål under det samma, här går de in och ut tänker jag och med ett glatt skutt är jag över stängslet ( nja huff o, stön o jävla stängselhelvete är mer riktigt) Skogen här är ganska tät blandat med gamla ogenomträngliga granar till höger och mer lågvuxna rönnar och dylikt framför mig. Inser strax att granarna inte är rätt väg att ta, men att djuren säkert står där och trycker i det nu avtagande regnet. Den smidigaste vägen ar rakt fram under/mellan två låga rönnar och bakom den finns en gammal äng med ytterligare en rönn på, så jag hukar mig under träden sakta sakta så att det inte ska prassla i dräkten, nu står jag nästan dubbelvik och på nogåt houdini sätt är jag intrasslad i våta blöta grenjävlar, då jävlar knakar det till i skogen till höger, Ja HA! Tänker ja när en get med 2 killingingar kommer lullandes igenom granarnas dunkla ljus. På ca 3 sekunder fattar både hon och jag att detta inte är särkilt bra! Hon kommer undan vinden och får direkt vind på min sura våta lekamen och hon vänder tvärt springandes, hon skäller inte just för att hon vet vad/vem jag är, jag vrider huvudet framåt med en begynnande svordom på läpparna, ja då står han bara där i godan ro under rönnen ätandes nypon, Ja inte Leif Loket Olsson alltså utan en BOCK ( känner inte Leif, men det kanske passar på han med förstås) Bara hals och huvud syns, resten är bakom trädet som är ca 25 meter bort, mina ögon kladdar på grund av mascaran (sminket) så det är lite svårt att se, sen är jag faktiskt intrasslad i denna rönn och det blåser nästan inget så jag vet att jag kan inte röra mig. Benen, ryggen och armarna värken nu då jag stått som någon jävla billig staty på Sergels torg i flera minuter. Bocken böjer ner huvudet i busken och jag tar chansen att göra mig fri. Smidigt glider jag förbi grenverket och Leif har inte sett eller hört mig, han mumsar bara vidare. Jag vet att jag måste avverka ca 10 meter för att få fritt skottrum . jag släpper inte bocken med blicken medan jag låter blodet strömma tillbaka till mina lemmar, i 5 minuter funderar jag på bästa vägen för dessa ynka 10 meter, överväger, funderar man kan nästan se Prof Baltazar vandra i min skalle men till slut bestämmer jag mig. Bocken har nu börja röra sig till vänster och är dold i buskar o träd, ändå tar det nästa 35 minuter att gå dessa 10 meter . Precis då jag nått min punkt kliver bocken in i den luckan jag hopades att han skulle passera, jag drar bågen snabbt ankrar, å dra åt hela helvete !! Jag använder ju rödpunktsikte, som nu är hel plaskvått och immigt från min kroppsvärme, jag ser bara en röd punkt i ett övrigt grått sikte!!! Satan svär jag men jag är ankrad o klar, har bara sekunder på mig att fatta ett beslut. Jag har övat mycket på instinktivt skytte och använder bara punkten som en referens, jag tar ett djupt andetag slappnar av och hittar ”rytmen” och känslan som jag tränat på, släpper lös pilen. Ett ljudligt smack och brutna ben säger mig att detta tog rätt!! Bocken Leif skuttar iväg förstås och jag ser den gröna nocken lysa, och jag tassar över till den, pilen är knallröd!! Yes tänker jag. Det börjar bli riktigt mörkt nu så jag skyndar att leta blod, fortfarande smyger jag då jag vet att jag inte har väntat i 40 minuter, det finns inte tid till det, för om det börjar att regna igen försvinner spåren! Efter 5 minuter hittar jag lite blod här o där, följer sakta spåren, jag är bekymrad att det är så lite blod, trots att jag skjuter spitfire MAXX och börjar fundera om det är en bra träff eller inte. Efter ca 30 meter ser jag bocken, den är slut och när jag vänder på han ser jag att träffen ÄR perfekt (skryter lite) Hans dödsruna stod i tidningen redan igår så att säga. Slutet gott allting gott! Tror du ja ! Han har bara ett horn, 3 tydliga taggar på ett kort men grovt horn, en gammal retur bock , de tappar lätt hornen i den åldern ( titta bara på JS) efter 20 minuters sökande hittar jag det, trist nog var det brutet under någon kamp, det andra hornet lossade på väg ut och 15 minuter till för att hitta det! En dyngsur och mycket trött jägare känner sig nöjd ändå ! Tack för ordet, Ps vägde 23Kg urtagen
Publicerat September 24, 200916 yr jaha Roger..... nu tar du det lugnt med rådjuren, du vet att sbjf kommer upp snart. (stort grattis iaf ) /s
Publicerat September 24, 200916 yr Författare jaha Roger.....nu tar du det lugnt med rådjuren, du vet att sbjf kommer upp snart. (stort grattis iaf ) /s Du,, jag hade 20 st ute samtidigt härom kvällen, det räcker tilla alla Tack
Publicerat September 24, 200916 yr 24-09-2009 kl 18:30Tänkte pröva ett nytt ställe som hade några lämpliga buskar att göra ett enkelt markgömsle i. Så jag placerade ut alla grejor och började trimma buskarna så att fick lite bättre vyer och några extra hål att skjuta igenom, efter ca 15 minuter är allt klart och jag slår mig ner på min medhavda pall, böjer mig för att plocka upp vattenflaskan ” Whoff whoff!” säger något ca 10 meter bakom mig! Fan du skulle komma från andra hållet muttrar jag ilsket medan regnet börjar strömma från skyn, känns lite som att gudarna vill hånflina åt mig där jag sitter genom sur både mentalt och beklädnad! Funderar allvarligt på att avsluta, men tänker som vanligt ”skam den som ger sig” och tar den nu regnsura bågen och tassar över ett litet fält på ca 40meter. Jag smyger sakta längs stängslet och hittar snart det jag letar efter, tydliga hål under det samma, här går de in och ut tänker jag och med ett glatt skutt är jag över stängslet ( nja huff o, stön o jävla stängselhelvete är mer riktigt) Skogen här är ganska tät blandat med gamla ogenomträngliga granar till höger och mer lågvuxna rönnar och dylikt framför mig. Inser strax att granarna inte är rätt väg att ta, men att djuren säkert står där och trycker i det nu avtagande regnet. Den smidigaste vägen ar rakt fram under/mellan två låga rönnar och bakom den finns en gammal äng med ytterligare en rönn på, så jag hukar mig under träden sakta sakta så att det inte ska prassla i dräkten, nu står jag nästan dubbelvik och på nogåt houdini sätt är jag intrasslad i våta blöta grenjävlar, då jävlar knakar det till i skogen till höger, Ja HA! Tänker ja när en get med 2 killingingar kommer lullandes igenom granarnas dunkla ljus. På ca 3 sekunder fattar både hon och jag att detta inte är särkilt bra! Hon kommer undan vinden och får direkt vind på min sura våta lekamen och hon vänder tvärt springandes, hon skäller inte just för att hon vet vad/vem jag är, jag vrider huvudet framåt med en begynnande svordom på läpparna, ja då står han bara där i godan ro under rönnen ätandes nypon, Ja inte Leif Loket Olsson alltså utan en BOCK ( känner inte Leif, men det kanske passar på han med förstås) Bara hals och huvud syns, resten är bakom trädet som är ca 25 meter bort, mina ögon kladdar på grund av mascaran (sminket) så det är lite svårt att se, sen är jag faktiskt intrasslad i denna rönn och det blåser nästan inget så jag vet att jag kan inte röra mig. Benen, ryggen och armarna värken nu då jag stått som någon jävla billig staty på Sergels torg i flera minuter. Bocken böjer ner huvudet i busken och jag tar chansen att göra mig fri. Smidigt glider jag förbi grenverket och Leif har inte sett eller hört mig, han mumsar bara vidare. Jag vet att jag måste avverka ca 10 meter för att få fritt skottrum . jag släpper inte bocken med blicken medan jag låter blodet strömma tillbaka till mina lemmar, i 5 minuter funderar jag på bästa vägen för dessa ynka 10 meter, överväger, funderar man kan nästan se Prof Baltazar vandra i min skalle men till slut bestämmer jag mig. Bocken har nu börja röra sig till vänster och är dold i buskar o träd, ändå tar det nästa 35 minuter att gå dessa 10 meter . Precis då jag nått min punkt kliver bocken in i den luckan jag hopades att han skulle passera, jag drar bågen snabbt ankrar, å dra åt hela helvete !! Jag använder ju rödpunktsikte, som nu är hel plaskvått och immigt från min kroppsvärme, jag ser bara en röd punkt i ett övrigt grått sikte!!! Satan svär jag men jag är ankrad o klar, har bara sekunder på mig att fatta ett beslut. Jag har övat mycket på instinktivt skytte och använder bara punkten som en referens, jag tar ett djupt andetag slappnar av och hittar ”rytmen” och känslan som jag tränat på, släpper lös pilen. Ett ljudligt smack och brutna ben säger mig att detta tog rätt!! Bocken Leif skuttar iväg förstås och jag ser den gröna nocken lysa, och jag tassar över till den, pilen är knallröd!! Yes tänker jag. Det börjar bli riktigt mörkt nu så jag skyndar att leta blod, fortfarande smyger jag då jag vet att jag inte har väntat i 40 minuter, det finns inte tid till det, för om det börjar att regna igen försvinner spåren! Efter 5 minuter hittar jag lite blod här o där, följer sakta spåren, jag är bekymrad att det är så lite blod, trots att jag skjuter spitfire MAXX och börjar fundera om det är en bra träff eller inte. Efter ca 30 meter ser jag bocken, den är slut och när jag vänder på han ser jag att träffen ÄR perfekt (skryter lite) Hans dödsruna stod i tidningen redan igår så att säga. Slutet gott allting gott! Tror du ja ! Han har bara ett horn, 3 tydliga taggar på ett kort men grovt horn, en gammal retur bock , de tappar lätt hornen i den åldern ( titta bara på JS) efter 20 minuters sökande hittar jag det, trist nog var det brutet under någon kamp, det andra hornet lossade på väg ut och 15 minuter till för att hitta det! En dyngsur och mycket trött jägare känner sig nöjd ändå ! Tack för ordet, Ps vägde 23Kg urtagen Spännande läsning=) Stort grattis
Publicerat September 25, 200916 yr Usch, blir sugen att ta upp bågskyttet igen... Klart du ska ! Roger: Tack för en spännande berättelse, alltid lika lärorikt och intressant för en bågjägarrookie att läsa dina storys.
Publicerat September 25, 200916 yr Gott Roger! en mycket välskriven Storry!... grattis på¨sej!.... har en fråga!.. min fru undar över denna text!?? "blodet strömma tillbaka till mina lemmar," har du fler än vi svenskar? då har du en date här i swe!.... .... MVh Mamre!..
Publicerat September 25, 200916 yr Författare Gott Roger! en mycket välskriven Storry!... grattis på¨sej!.... har en fråga!.. min fru undar över denna text!?? "blodet strömma tillbaka till mina lemmar," har du fler än vi svenskar? då har du en date här i swe!.... .... MVh Mamre!.. Jo men den som hon tänker på va nog inte en av dem som jag menade förstås
Publicerat September 26, 200916 yr Riktigt trevlig läsning! Ska bli spännande att se vad Åland har att erbjuda i höst. Går allt bra och att jag hittar mitt IBEP "bevis" så angör vi bryggan i Mariehamn den 22 oktober! Uppdaterat 28/9: Wohooo.. Kortet hittat!! Nu är det "bara" uppskjutningen kvar.
Publicerat Oktober 1, 200916 yr Författare Riktigt trevlig läsning!Ska bli spännande att se vad Åland har att erbjuda i höst. Går allt bra och att jag hittar mitt IBEP "bevis" så angör vi bryggan i Mariehamn den 22 oktober! Uppdaterat 28/9: Wohooo.. Kortet hittat!! Nu är det "bara" uppskjutningen kvar. Glöm inte whisky flaskorna
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.