Det finns ju idag ingen generell skyldighet att rapportera fält vilt till någon myndighet förutom för älg och kronhjort eller vid jakt/skyddsjakt på stora rovdjur.

Vore det inte ganska enkelt att få svart på vitt vad gäller minskade eller ökade avskjutningar av allt jaktbart vilt ifall man enkelt kunde anmäla vad, vart och när man fällt ett visst vilt? Det enklaste vore väl om alla jakträttsinnehavare anmälde alla fälda djur i slutet av jaktåret.

Jag ser ju några fördelar, en av fördelarna är ju att man då verkligen kan se hur exempelvis vildsvinen sprider sig och en annan är ju att man kommer kunna se hur mycket de stora rovdjuren påverkar jakten på det ätbara viltet.

Ser ni några uppenbara nackdelar med att få en faktisk bild av den årliga avskjutningen?

Vilka fördelar ser ni av en eventuell skylldighet att rapportera allt fällt vilt på era marker?

Det kom en lång och omfattande utredning om all form av viltvövervakning i våras, och vi vet fortfarande inte säkert var detta slutar... Idag har SJF viltövervakningen som en del i vårt allmänna uppdrag. Vi sköter alltså detta, men det bygger i dagsläget på frivillighet. Merparten körs genom viltdata.se, men vi hanterar en hel del skriftliga rapporter också, utöver att vi sammanställer länsstyrelsernas siffror.

Under en period var ett av förslagen i utredningen att varje jägare skulle vara tvungen att anmäla vad han/hon skjutit. Anmälan skulle alltså inte längre ske på jaktlagsbasis, utan varje jägare skulle behöva rapportera. Detta tilllämpas i en del andra länder, dock lyckas man inte få in bättre data än vad vi gör i Sverige. Här kan vi faktiskt slå oss för bröstet: vi är bäst på att samla in högkvalitativa data på viltstammarnas utveckling utifrån avskjutningen. Vi kan dock bli bättre; bland annat behöver vi få upp en bättre täckningsgrad, för att kunna följa stammarnas utveckling ner på förvaltningsområdesnivå.

Blir vi inte bättre på att sköta detta är det nog ingen djärv gissning att vi får ett obligatorium på halsen. Tveklöst finns det ett behov av att kunna följa viltstammarnas utveckling för att kunna förvalta dem på ett vettigt sätt.

Har bara positivt att säga om inrapporteringen av allt skjutet vilt.

Jag rapporterar idag in mina marker och har gjort så ett par år men i år ska jag även försöka mig på att få in storlicensens avskjutningar vilket jag tror blir svårare

//

Vår bild efter att ha gjort och tagit del av internationella jämförelser är ett det ofta funkar bra så länge man jobbar med motiverade människor. Ofta finns det också några som är intresserade och motiverade i storlicenser eller jaktlag, medan kanske inte alla jägare tycker det är lika intressant att rapportera. Ett annat problem är att vi vet att man ofta får mer korrekta data om man rapporerar på jaktlagsnivå. Jaktlaget är normalt överens om hur många djur man fällt, men djur som påskjutits av flera skyttar kan lätt dubbelrapporteras om alla jägare ansvarar för att rapportera vad de skjutit. Det finns dessutom en stor fördel med att jaktlag rapporterar, eftersom man då har en fysisk plats att knyta rapporten till. En del av de föreslagna lösningarna har istället byggt på att man bara intresserar sig för hur mycket varje jägare fällt, oavsett var, och det är självklart långtifrån lika värdefulla data.

När man jagar på statens mark så skam man viltraportera för at få lösa nytt jaktkort, det är inga problem att göra det. Vi måsta lämna in rapport inför varje årsmöte till vårat VVO det gäller bara att komma ihåg det.

Visst känns tanken bra men är tveksam hur det skulle fungera rent praktiskt

För småvilt känns det rätt onödigt då den jakten är ganska självreglerande jakttrycket följer tillgången ganska väl ändå och bevisligen har vi klarat oss utan rapporteringstvång ännu utan att skjuta sönder någon stam. Så jag tycker det bara blir ännu en onödig regel som man dessutom aldrig kan kontrollera hur det följs.

Nja,

jag håller inte riktigt med där Lars... följande figur bygger helt på avskjutninjgssiffror och är ofta närmast ovärderlig för att få ickejägare att förstå betydelse av predation:

Grafen visar hur effekten av rävpredation först försvinner när rävskabben slår till inom det rödmarkerade området, varefter rollen delvis övertas av mården. Utan rapportering av avskjutning av småvilt hade vi aldrig haft dessa argument, vilket hade påverkat våra möjligheter att jaga räv och mård.

Dvs jag håller med om att det funkar med frivillig rapportering på jaktlagsbasis, om vi ser till att bli bättre på det i vissa områden, men jag håller inte med om att det inte är värdefullt.

Jag förstår att det fyller en funktion men personligen gillar jag inte att införa mera regler runt jakten och speciellt sådana som det inte finns några möjligheter att kontrollera.

Tror en tvångsrapportering på småvilt mest skapar problem och många skulle nog inte följa en sådan regel vilket jag tycker att det hela känns mera som en skrivbordsprodukt och sådan tycker jag vi har nog av redan.

Så visst kan man få den frivilliga rapporteringen bättre är det bra, men ett tvång är det jag hakar upp mig på tror också det finns stora gegrafiska skillnader i vilja att raportera.

Där är vi helt överens!

Det är också så, att det är viktigare att få in en vettig täckning över en större areal än att få dit de där sista tiotals procenten där man kanske redan ligger på 50 % rapporterad areal i en krets. Du har tyvärr helt rätt i att rapporteringsviljan skiljer sig en hel del mellan olika områden...