Vi har i en annan tråd diskuterat polariseringen jägare/SNF.

Jag skulle vilja vända lite på resonemanget. Vad föreslår ni skulle vara de 5 viktigaste naturvårdande åtgärderna en miljö/natur skyddande förening borde lobba för. Jag föregår med gott exempel och ger 5 förslag jag anser skulle förbättre miljön i allmänhet och artrikedom i synnerhet.

1: Minska beroendet av Kol/Olja.

Kanske en lite flummig beskrivning som borde detaljeras men jag tar med den ändå.

2: Rättighet till avdrag i skogsfastighets deklaration för villtvårdande åtgärder i samband med avverkning/röjning.

För visst kan vi enas om att man inte alltid (host) följer de regler som finns om att spara kantzoner mot vattendrag/våtmarker o liknande.

Dessutom prioriteras virkesproduktion allt för mycket t.o.m. från myndigheternas sida. Blandskog är ju inte helt vanligt och jag anser att man tar bort onödigt mycket lövskog vid röjjning.

3: Förenkla istället för att försvåra för de bönder som vill spara kantzoner och åkerholmar.

Innebär antagligen att EU måste vara med i båten p.g.a. de bidrag som idag ställer krav som går i rakt motsatt riktning.

4: Större stöd för de stora rovdjurens bytesdjur.

DVS hjälp kronhjorten att etablera sig i Varg/Björn områden. Avsätt lämpliga områden för villtvård i samband med älgarnas "flock" beteenden under vintern.

5: Lagstifta om "fisktrappor" i alla av människan avstängda vattendrag. Här gäller inte bara stora vattenkraftverk utan även vägverket har ett ansvar för mindre vattendrag. (Även privata vägtrummor är emellanåt ett gissel för t.ex öringen)

Det här var mina topp 5. Kommentarer och/eller bättre förslag?

MVH // Henrik

Vad gäller punkt 2 så kanske man skulle börja kalla viltvård för aktiv naturhänsyn eller något liknande. Just ordet vilt tror jag ger många associationer till just enkom det som finns upptaget i jakttabellen. Kanske skulle vi kunna kommunicera bättre med SNF, MP mfl om vi såg över vilka ord och termer vi använder oss av.

Personligen tycker jag att gynnande av närproducerat skall in på listan, detta för att hålla vårt kulturlandskap öppet. Vårt hävdade kulturlandskap är rätt hotat som det är idag och den hävdade biologiska mångfalden är betydligt artrikare per m2 än den ohävdade.... Men vad fasen skall bort? Det är knivigt.

Vad gäller punkt 2 så kanske man skulle börja kalla viltvård för aktiv naturhänsyn eller något liknande. Just ordet vilt tror jag ger många associationer till just enkom det som finns upptaget i jakttabellen. Kanske skulle vi kunna kommunicera bättre med SNF, MP mfl om vi såg över vilka ord och termer vi använder oss av.

Har aldrig tänkt på det tidigare men du har nog en poäng.

Quote

Personligen tycker jag att gynnande av närproducerat skall in på listan, detta för att hålla vårt kulturlandskap öppet. Vårt hävdade kulturlandskap är rätt hotat som det är idag och den hävdade biologiska mångfalden är betydligt artrikare per m2 än den ohävdade.... Men vad fasen skall bort? Det är knivigt.

Vi kan väl säga att detta är en konkret åtgärd som på sätt och vis hamnar både under punkt 1 & 3. Då slipper du ta bort nåt

Svårt att avgöra vad om är viktigast när det gäller naturvård och det råder också lite begreppsförvirring när det gäller Vad det är vi ska vårda. Med tanke på i vilket forum det är postat så kan man ju dra en del slutsatser...

Att påstå att det är större artrikedom på "hävdad" mark är väldigt rätt och Väldigt fel. Om "hävdad mark" avser fäboddrift eller strandängar så kan det vara stor evertebrat artrikedom men snackar vi havreåkrar - nix. Visst blir det fler rådjur, rävar och älgar men det är inte artrikedom. För att kunna peka på artrikedom på hävdade/brukade marker så krävs ekologisk dift. Så kanske större tryck på ekologiska gårdar kan vara ett led i naturvården. Nu vet jag att ekologisk odling kontra konventionell är en fråga som också stöts o blöts men om man diskuterar artrikedom så är ekologisk att föredra. Sen ska man ju skilja på rikedom och diversitet också. Kanske är mer värt med en fäbod som har 3 rara arter än en havreåker som har 10 vanliga. Närproducerat är bra ur så många aspekter och jag tror att det är något som kommer mer o mer. Många tycker det är bra av lite olika orsaker men huvudsaken är att det gynnas. Sen får man väl komma ihåg att de smygkontroller som gjorts på de Fasansfullt misskötta grisgårdarna bland annat - det är grisgårdar som Också är nära, där De är belägna. Så någon kvalitetsgaranti är det inte. Då är nog småskaligt ett bra rättesnöre (inbillar jag mig)

Skyddszoner och skogsrefuger är konstaterat oerhört viktiga för massor av arter och regler (rekommendationer) finns redan men efterföljs väl inte direkt slaviskt. Skogsbolag går under år då timret tryter, in i sina gamla lämnade skyddszoner, och klappar ned träd. Den snälla vägen är väl information och motivation till att lämna viktiga strukturer. Den hårda vägen är straffavgifter och indragna certifikat. Som fisketillsyningsmännen i fjällen säger: Tillit är bra - kontroll är bättre.

Visst är det lite blanketter som ska fyllas i för att få stöd för att bland annat hålla landskapet öppet men det är Många som gladeligen fyller i dem för att få sitt stöd. Men stödsystemet skulle säkert må bra av att utvecklas till att exempelvis innefatta fler aspekter av naturvård.

Att bruka skog som blandskog är också en ekologisk klassiker som inte blivit nedröstad ännu (tror jag) och även att driva skog i flera successioner. Att utforma skatteverkets blankett "TR43-13-TGT-1440 - skatteavdrag för naturvårdande åtgärder på skogsfastighet" överlåter jag gärna till någon annan. Men stålar är bra och ett ypperligt styrmedel.

Pengar är ju en drivkraft som övermannar även vilttänket i många fall. Titta bara på arrendena i åtminstone södra Sverige där 1-2 års arrenden till högstbjudande dansk är ganska vanligt på viltrika marker. Många gånger har jag hört stolta berättelser om 15-20 skjutna rådjur på små marker eftersom "vi ju ändå inte skulle arrendera där nästa år". Kanske man skulle införa en gräns på hur få år ett arrende får vara ( nu kommer det raaaaamaaaskriiiiiiiii från markägarna....). Då skulle nog incitamentet till viltvårdsåtgärder öka och det skulle inte bara handla om att skjuta ihop djur som man säljer till vilthandlaren för att täcka arrendekostnaden.

Kol/olja...absolut - inte bra. Men de finns ju fortfarande de som hävdar att växthuseffekten är nys. Och på tal om artrikedom så är dikeskanter ett Ypperligt ställe att leta blommor av det kräsnare slaget...Men som enskilda jägare får vi väl börja med att inte köpa suvar/oversizebilar bara för att man råkar jaga rådjur ett par gånger per år. Samåkning till jaktmarken är ju ett bra sätt att minska oljeberoendet. Apropå det så är det väl märkligt att solens energi Fortfarande inte utnyttjas i mycket större utsträckning än till att sätta igång en miniräknare - där var vi för 30 år sedan! En forskningen halkar efter som skulle må gott av att gynnas - men Nu snackar vi storpolitik!!

@Forager, bra synpunkter.

Känner att jag måste förtydliga mig ang hävdvunnen biologisk mångfald. Det jag avsåg var de marker som man t.ex. från SLUs centrum för biologisk mångfald studerat och konstaterat vara artrika. Det är inte söderslätts åkrar eller wapnös vallodlingar. Det avser framför allt mindre irrationellt brukade marker där man mycket sparsamt använder konstgödsel (om ens alls). En mager gammal slåtteräng kan utan större problem vara artrikare per inventerad kvadratmeter än en kvadratmeter regnskog. Skulle den marken sugas upp i storproduktion skulle man antagligen plantera igen den med gran eller energiskog om man inte skapar goda incitament att behålla den. Så nej, den artrikedom jag avsåg var inte däggdjur eller ens fåglar utan en mer grundläggande del av ekosystemet.

Finns många fällor och icke vetenskapligtbefästa sanningar.....

Alla teser som florerar idag om global uppvärmning pga männsklig aktivitet kan falsifieras..... Och gör så av forskare som inte får utrymme i media. Orsakerna kan diskuteras i mer politiska forum....!

1

Kol och olja är debaterat(koldioxidutsläpp).....

När du är ute och jagar så släpper du ut kolsyra(koldioxid) pga av ansträngningen av att röra dig. När ett grässtrå multnar så bildas kolsyra. När du bakar bröd så blir det luftigt pga kolsyra.... Öppnar du en öl så pyser det av....??

När en vulkan erupterar så släps det ut kolsyra från magmakammaren, där fosila ämnen redan har omvandlatst till kolsyra.

Frågan är om det blir mer kolsyra från fosila bränslen som bränns på jordens yta än den mängd fosila ämnen som förbränns i jordens innre där gaserna släpps ut vid eruptioner. Finns lika många teser som forskare i båda lägren. Men just i den politiska tiden som vi lever i dag, säger att det är sämre att bränna på jordytan... Trots att vulkanutbrott släpper ut många hundra gånger med växthusgaser varje år, än vad människan klara av att producera.

Sen vet vi att jordens magnetfält minskar! De senaste hundra åren är inledningen på en polomvändning. Vi har idag ca 75% av ett fullt fungerande magnetistfält runt jorden. I morgon kan polerna vända , eller så händer det om tusen år. Det som är helt säkert är att vi får mer instrålning till jorden från tex solen och andra delar av kosmos....

2

En varierad natur ger varierad mångfald. Så den köper jag.

3

Se 2, då punkten har samma innehåll.

4

Stora rovdjur....... Tex varg...

Visst! finns det många bytesdjur så finns det utrymme för predation.

Men det finns grader av sanningen.

Mycket av tex varg ger att dagens jakthundraser försvinner. För vem vill jaga i vargmarker där du mister hunden.(Vilket gynnar antalet biologiska raser på planeten??)

Sverige importerar ca 47% av allt livsmedel vi behöver. Bla pga att det är billigare i stordrift i länder med sämre djurskydd och sämre arbetsvilkor och löner för arbetarna. Ta tex Brasilien som länge ansets ha det finaste nötköttet. Kreturen föds upp med hjälp av soja. Sojan odlas på brända regnskogsmarker och med stora mängder gifter för att säkerställa hög produktion från marken. De som arbetar på fälten dör tidigt, ofta med sjukdomar kopplade till gifterna. Samt att den naturliga viltmiljön minskar. Vilket leder till en mindre biologisk mångfald. Arter dör ut.....

Skulle vi sluta med jakten så måste vi importera mer mat från omvärlden. Eller odla upp mer skogsmark för matproduktion. Vilket inte gynnar varken predatorer eller bytesdjur.....(Om jag inte minns fel så finns modeller för beräkning hos bla jägareförbundet(viltkött) och LRF(matproduktion/ha)

Med större antal rovdjur så skulle fler bönder på marginalen framför allt köttproducenter i landet, känna att det blir droppen, så dom lägger ner sin verksamhet. Vilket ger att vi måste importera mer....

Älgen betar sönder furubeståndet, älgen ska bort...!?!?

På vissa marker där älgen sammlas för vinterbete så kan det innebära en fullständig sönderbetning av det lokala beståndet. Ett bestånd dit älgen återvänder varje år. Kanske vi skulle "freda" den marken från skogsproduktion?

Men på andra marker... Ja på sågen vid sönderelning är det väldigt sällsynt att du får ett kvalittetsnedslag pga betes skador. Ev toppbrott pga bete sker på ca 1½m höjd. Vilket ger ett toppbrott på rotstocken där det i sin tur sågas ut plankor. Ett toppbrott där ger sällan kvalitets nedslag...

En maskingallring i ett 40-60 årigt bestånd ger kör- och fällskador från rot till topp. Dessa skador ger oftast kvalitetnedslag på sidobrädor till 7:e sort(Sämsta möjliga kvalitet). Men centrumvirket är oftast ok, i vissa fall har det blivit rötangripet pga skadan och klassas bort...

Några frostnätter i juni tar fler toppar och grenskott än vad älgen i ett normalbestånd orkar beta under 10 år.....

Vill man minska betesskador iaf så vet vi att älgen äter tall som sista utväg, finns det något annat så äter älgen det hellre....

Antar att det ser tämligen lika ut för hjorten och granbeståndet....(Då det inte finns hjort utbredd i min region)

5

Har jag inga synpunkter på, då jag inte har intresserat mig för fiske Mer än att det kan vara skönt att sitta i en eka och meta.....

Kias Husse

Tackar för dina synpunkter även om jag inte riktigt håller med. Men om du nu inte riktigt håller med om att de ovan föreslagna åtgärderna är så bra så kan du väl komma med några nya. Är det något vi kan vara säkra på så är det att det finns motståndare till vad det än är man föreslår. Så jag täker inte försvara "mina" förslag annat än i förhållande till andra förslag. (Att det inte behöver göras något är också ett förslag men tror inte det är därför du inte gav egna förslag) En sak vill jag dock förtydliga. Jag vill inte stödja de stora rovdjurens bytesdjur för att vi skall få ännu större rovdjursstammar. Utan för att vi skall kunna behålla jakt, fäbod drift m.m. med de stammarna vi har. (Inklusive en önskan om minskning av vissa rovdjur)

Kias Husse

Tackar för dina synpunkter även om jag inte riktigt håller med. Men om du nu inte riktigt håller med om att de ovan föreslagna åtgärderna är så bra så kan du väl komma med några nya. Är det något vi kan vara säkra på så är det att det finns motståndare till vad det än är man föreslår. Så jag täker inte försvara "mina" förslag annat än i förhållande till andra förslag. (Att det inte behöver göras något är också ett förslag men tror inte det är därför du inte gav egna förslag) En sak vill jag dock förtydliga. Jag vill inte stödja de stora rovdjurens bytesdjur för att vi skall få ännu större rovdjursstammar. Utan för att vi skall kunna behålla jakt, fäbod drift m.m. med de stammarna vi har. (Inklusive en önskan om minskning av vissa rovdjur)

1 Förbjud storskaliga jordbruk. Max 50ha sammanhängande åker/odlingsmark. Måste finnas en vegetation/trädszon på minst 150m innan nästa sammanhängande åker.

2 Förbjud kalhyggen större än 50 ha sammanhängande. Med minst 300m av skog äldre än 25 år, till nästa kalhygge.

En skogsägare får aldrig ha mindre än 50% av sin markyta där skogen är minst 25 år.

3 Mark med låg bonitet ska ej räknas som produktiv skogsmark, utan ska ses som ett område för sly och viltbete i förstahand.

4 Fastrtäll hur stora olika viltstammar får vara, räknat på 10000ha stora områden. Vilt som rör sig över större områden beräknas på 100000ha. Blir det fler än tex 2 vargar(på 100000ha) så skall de övriga beskattas bort. Finns det tex fler än 60 älgar i vinterstam(på 10000ha) så ska överflödet beskattas bort. Osv efter samråd med markägare, jägare och representanter från samhället(LST).

5 Förenkla för att bedriva fäboddrift.(Skatte mässigt, lättnader i djurskydds regler mm som gör att det är tillämpliga även för fäboddriften. Lättnader för att bedriva tex "gårdsmejerier i liten skala)

6 Ev måste inskränkningar i allemansrätten även göras. Så att ingen kan bedriva näringsverksamhet på annans mark utan markägarens tillåtelse.(Stora sällskap som plockar bär, arrangerade kanotpaddling eller annan naturupplevelse industri)

Några snabba punkter som ej är helt genomtänkta, utan poppade upp och skrevs ner.....

1 Förbjud storskaliga jordbruk. Max 50ha sammanhängande åker/odlingsmark. Måste finnas en vegetation/trädszon på minst 150m innan nästa sammanhängande åker.

2 Förbjud kalhyggen större än 50 ha sammanhängande. Med minst 300m av skog äldre än 25 år, till nästa kalhygge.

En skogsägare får aldrig ha mindre än 50% av sin markyta där skogen är minst 25 år.

3 Mark med låg bonitet ska ej räknas som produktiv skogsmark, utan ska ses som ett område för sly och viltbete i förstahand.

4 Fastrtäll hur stora olika viltstammar får vara, räknat på 10000ha stora områden. Vilt som rör sig över större områden beräknas på 100000ha. Blir det fler än tex 2 vargar(på 100000ha) så skall de övriga beskattas bort. Finns det tex fler än 60 älgar i vinterstam(på 10000ha) så ska överflödet beskattas bort. Osv efter samråd med markägare, jägare och representanter från samhället(LST).

5 Förenkla för att bedriva fäboddrift.(Skatte mässigt, lättnader i djurskydds regler mm som gör att det är tillämpliga även för fäboddriften. Lättnader för att bedriva tex "gårdsmejerier i liten skala)

6 Ev måste inskränkningar i allemansrätten även göras. Så att ingen kan bedriva näringsverksamhet på annans mark utan markägarens tillåtelse.(Stora sällskap som plockar bär, arrangerade kanotpaddling eller annan naturupplevelse industri)

Några snabba punkter som ej är helt genomtänkta, utan poppade upp och skrevs ner.....

Tackar! Verkar som om du också är inne på att ord och skogsbruk bör styras på andra sätt än idag.

Finns säkert en mängd nackdelar även med dina förslag. Men jag ser i alla fall positivt på att vi kommr med förslag istället för att bara gnälla som är så vanligt i samhllet i stort.

// Henrik

Tackar! Verkar som om du också är inne på att ord och skogsbruk bör styras på andra sätt än idag.

Finns säkert en mängd nackdelar även med dina förslag. Men jag ser i alla fall positivt på att vi kommr med förslag istället för att bara gnälla som är så vanligt i samhllet i stort.

// Henrik

Jag kan vara lite "gnällig" på folk som köper "sanningar" som är serverade av högre ort.

Klimathotet tex så kan de forskare som inte är frälsta, falsifiera varje del i de popualistiska teorierna som får utrymme i media och polititiken.

Det finns allvarligare saker att ta i tu med. Tex alla dioxiner och gifter(flamskyddsmedel, mjukgörare mm) från plaster mm. Hormoner och syntetiska hormoner som släpps ut i våra vattendrag. Läckage av tungmetaller mm, mm. Det är saker som vi verkligen rår för och kan påverka! Det som naturen kan tillverka kan även naturen ta hand om. Men det som aldrig funnits tidigare har naturen inte "lärt" sig att hantera.

Samma är det lite med betesskador från älg! Finns faktiskt några sågverksägare i norrlands inland som bevittnar att nedklassning pga älgbete sker sällan. Maskingallringarna förstör större värden än vad älgen tidigare åstakommit, på skogen som får stå på tillväxt tex.

Där av min reaktion på "din lista".

Förbränning är definitivt ett debatterat ämne - men att påstå att de som tycker sig ha bevis för att mänsklig påverkan saknar betydelse på den fronten Inte får något massmedialt utrymme, tycker jag är helt fel. Det har Mer handlat om det än annat den senaste tiden. Se bara den "skandal" om de gömda värdena som blåstes upp med fulla trumpeter för några månader sedan.

Nu blir det här en diskussion Väldigt långt bort från ursprungsfrågeställningen men ändå:

Som jag ser det har vi 2 alternativ:

1. Inte tro på att mänsklighetens "förbränning" har någon påverkan

2. Tro på att mänskligheten påverkar med sin förbränning.

Det finns förenklat, 2 utfall. Jorden genomgår en naturkatastrof pga mänsklig uppvärmning eller Jorden genomgår Inte en katastrof pga mänsklig uppvärmning. (jo, jag vet "mänsklig uppvärmning..men ni fattar..)

Om vi väljer alternativ 2 - att Inte tro att vi påverkar processen så kan det gå på 2 sätt - om vi har rätt så är det frid o fröjd. Om vi har fel så går det åt helvete.

Om vi väljer alternativ 1 - att Tro på att vi påverkar - så kan det bara gå åt ett håll (om tillräcklig ansträngning görs) och det är att det blir frid o fröjd. För det blir det även om vi hade fel i det fallet.

Därför anser jag att försiktighetsprincipen är att föredra. Det är ändå eventuellt mänsklighetens väl vi pratar om.

"Det naturen kan tillverka kan även naturen ta hand om".....Oj....nej, jag släpper det.