har en jämthundsvalp på 6 månader är det för tidigt att släppa på grävling

har en jämthundsvalp på 6 månader är det för tidigt att släppa på grävling

Hur långt är ett snöre?

Det kan du bara avgöra själv, finns en risk att han får tag på älg får en känga och blir älgren resten av livet, en del jämtar är tidiga och blivit JCh före 10mån ålder, men det är inviduellt och olika.

har en jämthundsvalp på 6 månader är det för tidigt att släppa på grävling

Man kan ju testa lite smått på en grävling som sitter i fälla första gången iaf.. Då kan man ju se lite hur hunden reagerar.. Men annars tycker jag nog att det är lite vanskligt att bara släppa mitt i natten med en så ung hund, kan ju finnas älg (även gris om du har det på marken) och då tror jag att du ångrar dig bittert efteråt...

Jag ska testa min lilla tornado nästa vecka, hon är 4 månader. Planen är att gammlaikan ska göra grovjobbet, dvs finna och ställa, och sen släppa på den lilla tokfan och koppla fetlaikan.

Är ju ingen brådska, säsongen är ju mer än första dagarna. Jag skulle avvakta nån månad och ser hur den utvecklas.

Mina kräk har jag inte jagat grävling med förrän de passerat året. Och jag har inte krånglat till det med att släppa på fällgrävlingar eller ihop med andra hundar.

Jag har bara gått ut och låtit dem leta rätt på grävlingarna själva. Tror det är därför jag fått hundar som ställer grävling utan tendenser att ta dom.

har en jämthundsvalp på 6 månader är det för tidigt att släppa på grävling

Tänkte på det, är väl bara att du går ut och släpper nån kväll. Troligen blir det inget av det, skulle den finna grävling och gillar det så gör den. Men troligen blir det inget av det.

Beror väl lite på hur van den är med mörker också. Kan ju vara läskigt att lämna husse och kuta runt ensam i mörkret.

Sen känner du din hund bäst, känner du att den är mogen för det så testa, annars inte.

Mitt stolpskott skulle jag inte släppa om jag inte tyckte att hon verkade kapabel att jobba med grävling. Spanieln var 14 månader när hon skällde grävling första gången.

Vet inte om jag håller med Musköten om att det skulle påverka att släppa dom sent för att inte få hunden att bita/avliva. Det är nog mera individstyrt.

Jag hadde tänkt att släppa laikan (blev ett år förra veckan) på någon av åtlarna. grävligarna brukar vara framme tidigt. Kan det vara en bra idé?

har en jämthundsvalp på 6 månader är det för tidigt att släppa på grävling

Ingen annan än du kan avgöra hur mogen din hund är som nämnts. I vilket fall som så är det dags att träna hunden / skogsvana.

Själv skulle jag inte tveka på att gå med hunden lös när mörkret fallit i områden där jag tror mig veta att grävlingen är. Självklart undviker jag med en så ung hund områden där jag misstänker vildsvin eller älg kan finnas. Finner hunden grävling så märker du på den om den är mogen eller inte, visst kan den få sig ett tjuvnyp eller 2 av grävlingen om den är hård på men, det ska en hund klara av även om den "bara" är 6 månader.

Mina åsikter

/ ekebo

Vet inte om jag håller med Musköten om att det skulle påverka att släppa dom sent för att inte få hunden att bita/avliva. Det är nog mera individstyrt.

Uttryckte mig som vanligt lite dåligt.

Visst är det mest individstyrt.

Det jag tänkte på mest är att låta dem börja naturligt och leta rätt på grävlingen själv.

Tror inte på att släppa ihop med andra hundar eller prova vid fällor först. En unghund som har understöd och hetsas lite blir nog gärna för het längre fram.

Tycker att Musköt och Ekebo har bra uppfattningar i den här frågan. Håller med Ekebo om att en vettig hund fixar det vid 6 månader. Med fixar menar jag inte nödvändigtvis att du kommer att få skjuta men din hund kommer att växa till sig för varje kontakt.

tror oxå att det är olika på hundar o hur de ligger i mognad..

den här killen var 5-6 månader när han fick börja.. är dock mkt het vid upptag på älg o gris idag

Min egen åsikt är och vänta tills hunden har blivit ett år iallafall så hunden blitt lite mognare innan man släpper!

Själv så fick min hund först spåra upp en död grävling, sedan när han var 11mån så vissa jag en levande i en fälla, och det har funkat bra! han skällde lite älg i höstas med, men verka lite för het på gröten då älgarna skena iväg för honom! Dock tror jag detta är något som blir bättre ju mer han får jaga!

Sen är det ju som sagt lättere å förstöra en unghund än å lära dem!

Snart testar vi grannens jämte på grävling. Den hunden är ett par år och är inte riktigt intresserad av älg, så nu gör vi ett grävlingförsök istället.....

Jag har varit ute med min Östlaika 2ggr. (6mån)

Och vi har träffat på grävling båda men de drar som avlöningar och Zera följer efter än 100m sen kommer hon tillbaks jätteglad.

Vi visade en grävling i fällan för henne och en vuxen jämte. Hon sket helt i den fräsande grävlingen utan va mer intreserad i den skällande jämten.

När jag sen rullade ner den döda grävlingen nerför ett stup flög laikan på och skulle ha av grävlingen på mitten tills jämten kom då ville hon morra upp sig mot den istället.

Känns som hon är för omogen. Hon fattar inte vad eller hur hon ska göra än. Ska man fortsätta eller ska man släppa det hela och börja om på älg nu i vinter ?

Hon fattar inte vad eller hur hon ska göra än. Ska man fortsätta eller ska man släppa det hela och börja om på älg nu i vinter ?

Hon lär sig ju inget genom att inte få tillfälle att testa.

Har en 7½ månaders tik ute på foder som nu haft ståndskall på grävling och älg. Inga jättelånga skallarbeten, men fullt godkända för åldern och hon visar på riktigt bra förföljanden och vilja att ta sig an spåren och för varje kontakt hon får möjlighet till lär hon sig ju och får en ny erfarenhet..

Jag har varit ute med min Östlaika 2ggr. (6mån)

Och vi har träffat på grävling båda men de drar som avlöningar och Zera följer efter än 100m sen kommer hon tillbaks jätteglad.

Vi visade en grävling i fällan för henne och en vuxen jämte. Hon sket helt i den fräsande grävlingen utan va mer intreserad i den skällande jämten.

När jag sen rullade ner den döda grävlingen nerför ett stup flög laikan på och skulle ha av grävlingen på mitten tills jämten kom då ville hon morra upp sig mot den istället.

Känns som hon är för omogen. Hon fattar inte vad eller hur hon ska göra än. Ska man fortsätta eller ska man släppa det hela och börja om på älg nu i vinter ?

Jag kommer att vara djävligt kritisk nu.

Vad har hon lärt sig av övningarna med grävling i fälla och med en annan hund?

Hon har lärt sig att morra och vara stöddig mot andra hundar och att försöka få av en grävling på mitten. Min uppfattning är att det är långt mycket bättre att "träna" på vilda och fria grävlingar. När hon följer efter grävlingarna som drar så kommer någon av dom förr eller senare att vända och förr eller senare så drar skallet igång. Att hetsa hunden på viltet, vilket vilt det än är, är en risk. Om hunden är van att slita i döda grävlingar så den dagen hon går ikapp en vild grävling som stannar är risken att hon ska slita i den också och då kommer hunden eller grävlingen att bli skadad.

Mitt råd är alltså att försöka hjälpa hunden att hitta vilda fria grävlingar! Hunden lär sig absolut inget av att sitta hemma.

Hur många kontakter behövdes för era unghundar innan de fatta att de skulle ställa dem ?

Hur många kontakter behövdes för era unghundar innan de fatta att de skulle ställa dem ?

Min jämte ställde grävling vid första kontakten...

Hur många kontakter behövdes för era unghundar innan de fatta att de skulle ställa dem ?

Ganska många faktiskt. Men när hon ställde den första så var jag aldrig orolig att den skulle gå ifrån henne.

Jag äger 3 laikor och den äldsta ställde sin första grävling när han var 6 månader. Han ställde de nästan lika hårt då som han gör nu (har slutat jaga grävling aktivt med honom då han ofta tar dem) men ibland blir det någon på dagtid och i fjol fick jag faktiskt skjuta 3 grävlingar för honom utan att han skulle tugga på dem innan så han kanske börja lära sig.

Den näst äldsta, en tik, hade sin första grävlingskontakt vid drygt 1 år och hon ställde dem bra utan tendenser i att ta dem men hon är ljum i övrigt förutom på älg då hon är på tok för ivrig.

Den tredje är en valp efter hanen som är drygt 1 år nu. Hennes första kontakt med grävling var i fjol då hon var drygt 4 månader under en skogspromenad och hon skötte det riktigt bra men på gränsen till att hon var för skarp. Hon var dit en nafsade en par gånger. Problemet med henne är att hon söker för dåligt just nu och det är enbart mitt fel då hon har fått för lite skogstid hittills men det ska väl lösa sig. Hon ställde i allafall en grävling förra veckan och den jobbade hon bra med utan att naffsa trots att jag hade med hanen i koppel när jag gick på och skulle skjuta den. Det blir ju ändå lite konkurans och de flesta hundar tuffar ju till sig ännu mer när det kommer en till och stör. (Vet inte riktigt varför han var med, hade väl inte hjärta att lämna honom i hundgården...) Hur som helst så tror jag att man ska vänta en stund med grävling för är det en stor rackare så kan det gå riktigt illa tror jag.

En annan sak, skit i parsläpp mm. Se till att hunden får tid att leta upp sitt vilt själv och lära sig själ i lugn och ro. Jag har hittills inte sett några egentliga fördelar med parsläpp oavsett vilt (från ekorre till björn). Däremot har jag sett flera nackdelar. Min hane tex lämnar oftast ståndskallet när det kommer dit en annan hund. Han samjagar bara men en kompis tik som han växte upp med. En annan nackdel är att de blir överskarpa vilket leder dels till oetisk jakt med onödigt lidande för viltet och dels blir det ofta skador på hundarna. Jag testade parsläpp flera gånger med hanen och den äldre tiken men jag tror det förstörde mer än det gjorde nytta tyvärr. Ålgarna stod dåligt och grävlingar blev ihjälbitna hundarna fick bitskador av grävlingarna med dyra veterinärkostnader så nu vågar jag inte släppa fler hundar samtidigt. Hanen min har ju bevisat gång efter gång att han fixar jobbet själv, det är bara husse som inte fattat det förrän nu och trodde att man kunde jaga in en annan hund lite snabbare mha en rutinerad hund. För mig funkade det inte....

Detta har fått en vinkling som inte är korekt!

Vi samm släppte aldrig hundarna.

Jag gick upp med min "kopplad" till fällan där den grävlingen fräste åt den skällande jämten. (för att visa en valp en grävling)

Om nu nån vill veta det.

För mig började grävlingsjagandet när jämten var dryga året. Vakade rådjur och såg en grävling passera. Åkte hem och hämtade unghunden och släppte han på spåret. Hade då bara skällt älg vid nått tillfälle på senhösten året före. Sagt och gjort släppte på spåret och han tog det, upptag ca 350m bort och där stod det tills vi avslutade den. Efter skott flög han på och ruskade rätt hårt.

Efter det har han skällt grävling vid ett par tillfällen. Ingen större skillnad mot när han skäller älg, tills det att jag kommer dit. Då ska han försöka ta dom. En har han tagit på egen hand men flera har han varit på och kastat i. Tycker som så, bra att han är tuff mot dom för dom blir garanterat kvar där han hittar igen dom. Men hans agressivitet gör det dels svårt att skjuta och givetvis ökar risken för skador avsevärt. Än han han aldrig skadat sig *peppar peppar* men ser det som en tidsfråga innan det händer. Har ett klipp på tuben där han jobbar med en. "loui jobbar med grävling" kan man söka efter om man vill se. Grejen med klippet är att det är filmat efter 3 timmars ståndskall, och hörde fram tills jag kom dit inget som tydde på fight. Alltså är han ganska mild innan jag är framme.

Nu blev det mycket ordbajs men tar gärna emot tips för att lugna ner han men tror det blir svårt.

Släppte laikan för tredje gången i kväll.

Blev ett fast stånd direkt och jag rusade in efter en halv minut i tätningen och sköt hennes första vilt !

Nu är det gjort! Sex månader gammal , 3 släpp , ett vilt skjutet. Nästa gång får jag slipa på stånd tiden lite.

Så jävla glad för henne just nu ! Synd bara att man ska upp å jobba om 5 timmar drygt.

(kvällens stjärna)

Grattis till grävlingen!

Men som grävlingjägare så får du vänja dig vid att va glad om du hinner sova 2 timmar före jobbet.

hehe grattis alltid kul med första pälstussen