Hittade inget liknande ämne, så tyckte det va lämpligt att starta ett sådant.

En välutfärdad planering eller grund säger man ju är halva jobbet. Skulle vilja påstå att vid jakt på vissa djur så är det viktigaste att man har ett bra spår att utgå ifrån. Att få hunden på det som man bedömmer är det bästa möjliga kan vara skillnaden på en lyckad eller misslyckad jakt. Främst snackar vi nu om räv- och lojakt. Men inte att glömma mården eller mårdhunden för den delen heller..

Är intresserad att höra tips och tricks av er som har erfarenheter inom ämnet. Hur gör ni? Hur åldersbestämmer ni spår?

Lospår i snö

Gjorde ett fynd på Ebay och beställde hem denna bok. Vet inte sen men kanske där finns nåt man kan ha nytta av...

http://www.amazon.co...ader_0811722406

Ordet är fritt.

Akta sig för stora öppna ytor typ hyggen, myrar, åkrar då det lätt driver igen eller att spårsnön drivit bort och djuret smitit ut på den hårda skaren. Granar intill tex skoterled är också luriga, så jag åker alltid på sidan av leden när jag gör ringen.

Sen be alla passkyttar hålla ögonen öppna på väg ut till passen så inte kissemissen smitit ut i "dötiden" mellan slutförandet av ringen och placering av passkyttar.

Det har blivit några gånger man åkt på otäta ringar, riktigt frustrerande.

Är mest räv jag ringar men förberedelse är som sagt A och O och särskilt när man har en hund som nästan hellre driver hare.

Helst bestämmer man dagen innan vilka linjer som skall spåras av så man täcker de sträckor där man brukar se spår av erfarenhet. Mao man behöver ju inte börja med att slå en ring så går snabbt att hitta spår om man är några stycken. Oftast hittas ett par spår och man kan bedöma vilket område som är mest intressant och ringa in det.

Vilket spår som är färskast är ju en smaksak och väldigt svårbedömt då det kan vara olika förhållande för de olika spåren som skall jämföras.

Lo bedömer jag vara lurigare att ringa än räv. Har iof inte jagat jättemycket lo men har iaf varit med om att vi missade ett utspår trots att 3 spårare gått förbi platsen där det gått ur ringen. Den gången hade lodjuret tagit sats från precis jämte ett träd som det vid mildväder droppat från och blivit fruset under och hoppat ett antal meter över där spårarna gått och landat på en plogad väg där man inte kunde se några spår. Sen hade det antagligen följt vägen några hundra meter och tagit höger i en T korsning och fortsatt ytterligare ett antal hundra meter och sen gjort ett rejält avhopp in i skogen som var svårt att se. Lätt att missa men efter omställning blev det iaf jakt även om det lodjuret klarade sig ändå efter att ha gått ur marken och länet där ingen skytt stod.

Hemma håller man kolla på alla djur som rör sig vid snöfall som är väldigt enkelt och hålla reda på hur många rävar tex

man har,djupsnö är svårast att skilja djuren tycker jag.Skare osv är inte med då,

Eftersom människan är så kass jägare behöver vi snö eller sand för urskilja spår,man ska se till att ha förutsättningarna på sin sida.

Sedan finns hundar som klarar uppgiften är nog mer en lathet och slippa långa sök..man letar avhopp och för många spår brukar ställa till sig,

Största fel man ofta är med om är folk hänger upp sig på ett tassavtryck,inte hela spåret ett exempel

En räv ska över en väg,stannar och lyssnar och smyger sakta över=ofta trippande steg över vägen och vet inte hur många gånger folk trott det är en mårdhund som gått där men klockrena rävspår på varsin sida av vägen..

Tror svenska jägar kåren är ganska dålig generellt på spår,inkl mig själv vet inte hur många gånger man släppt stövarn på det är lo fast visat sig vara järv

Bild 1-vanligt för lodjur

Bild 2-vilket djur är på bena?

bild 3-Mårdhund i Norrbotten

Bild 2 är väl en järv då, stora spår men tätt mellan skutten?

Verkar bara var jag som vågar göra bort mig, säger du att det är fel får du bo i hundhuset hursom...

Jag tycker 2:an liknar ett rävspår

Det är en lokatt som mött fel kille på vägen kan man säga 5,5meter mellan hoppen som syns längre bort..13kg vägde den

1Bilden är en mamman som gick 6 timmar efter 2 älgar,så 2 älgar 1katt och 2 stövare.Avslöjande mitt i spåren så att säga..

Tackar för inläggen och era erfarenheter hittills. Var inte blyga att berätta mera om olika situationer ni råkat utför.

Skillnaderna kan ju vara mycket beroende på de lokala omständigheterna oxå . Själv bor man i ett område med ställvis mycke hjort, så snackar vi lo så finns de ju där som maten finns. Nu med de senaste vintrarna med mycket snö så gick lo-spårningen till att följa hjortspångarna och försöka lista ut loons nattspår som det hade gått hjort på i olika riktningar Inte så lätt alltid.

Sen verkar det som olika looar har olika rörelsemönster under natten. Ensamma hanar/djur vs. grupper med hona och ungar? Hur är det med räven? Skillnaden på hanar/tikar. Någon skillnad som ni upplevt?

Mitt favorit vilt rört sig under natten i ca 10 cm snö

Ps. Verkar falla nysnö nu som bäst här

Jag för min egen del så tycker att allt beror på hur bra hund du har att tillgå. Jag släpper i princip min tik på första nattslag man hittar och prövar om hon vill gå på det och sen är det bara å vänta på upptag...är det ett dåligt spår så brukar jag åka hem och dricka en kopp kaffe medans stövarn söker. Det gäller ju bara räv eller mårdhund.

Men pratar vi mink eller mård så kan man spara mycket tid med å ringa området i först en stor ring för att sen försöka minska ringen och först då försöka sig på själva djuret.

Tidigare då man inte hade en rävsäker stövare så var det nog inringning det viktiga för att få upp räven...så har man bara en riktigt bra hund så brukar då aldrig jag ringa in ett djur om man har tillgång till ett nattspår.