Det handlar inte enbart om att träffa lerduvan, det handlar om att träffa lerduvan exakt där man ville träffa den och att man läste situationen rätt innan man sköt.

Säger en instruktör att du gör fel om du träffar så är han ingen riktig instruktör! Den saken är klar!

En instruktör kan säga "testa att göra så här i stället så har du en bättre position för ett andra skott", då har han koll.

Allt beror på vad man är ute efter men instruktörerna på klubbarna brukar kunna instruera rent tekniskt hur man skall skjuta men för att finpolera en elitskytt så krävs det lite mer om jag säger så och det brukar även märkas på prislappen - om de inte gör det för att de vill hjälpa till, då kan det lika gärna bli gratis!

Riktigt kul att känna sig välkommen och ta upp såna här diskussioner med Administratörerna/moderatorerna mm. när man är relativt ny Jag menar det! Men nu känns de som att jag dragit ämnet lite från frågan. Du har helt rätt på allt du säger så mycket kan jag säga.

Nolfie spring ut och skjut lerduvor i ungefär en vecka i streck så kan du börja satsa på kråkjakten sen vilket enligt mig ger mycket teknik. Därför jagar jag kråkor hela tiden. Tycker ändå att en bock är optimal nybörjarbössa. Men det finns en orsak till att side by side finns och fortfarande tillverkas. Folk ska väl använda den så kör hårt! Kändes som en liten sammanfattning

Att skjuta lite skeet eller compak på 15 meter är inte effektiv träning och får en inte att pressa sig till max, man måste testa de omöjliga lerduvorna och lära sig att läsa situationen för att sedan träffa på första skottet.

Jag håller med om det mesta du skriver. Du vet verkligen vad du pratar om.

Däremot håller jag inte med om ovanstående formulering helt. Det beror nämligen på vilken nivå man ligger. Träffar man 75% av 15-metersduvorna ger det inte så mycket att träna på 50m-duvor. För att utvecklas så bör man inte ha FÖR svåra mål att träna på. Utvecklingen kan då gå åt andra hållet, man blir nämligen osäker av att missa för ofta.

Jag håller inte heller med om att man ska skjuta flera tusen skott innan man använder instruktör. Tvärtom faktiskt.

Som instruktör är en ren nybörjare det absolut lättaste att forma. Han/hon har inga förutfattade meningar om något.

Har man skjutit en massa skott har man lagt sig till många olater som går att ändra på, men det bästa är att man ändrar på saker innan adepten ens inser att han håller på med nåt tokigt.

Har själv tagit om hand sammanlagt två talanger som i stort sett bara skjutit sig godkänt.

Båda blev landslagsmän inom ett år, varav den senaste tog EM-guld i somras. I lag iofs, men ändå.

Efter ett år av träning.

Börjar man rätt blir det väldigt lätt.

Börjar man fel kan det bli bra ändå, men det tar oerhört mycket längre tid.

Jag rekommenderar alltså instruktör först. Utan minsta tvekan.

Jag håller med om det mesta du skriver. Du vet verkligen vad du pratar om.

Däremot håller jag inte med om ovanstående formulering helt. Det beror nämligen på vilken nivå man ligger. Träffar man 75% av 15-metersduvorna ger det inte så mycket att träna på 50m-duvor. För att utvecklas så bör man inte ha FÖR svåra mål att träna på. Utvecklingen kan då gå åt andra hållet, man blir nämligen osäker av att missa för ofta.

Jag håller inte heller med om att man ska skjuta flera tusen skott innan man använder instruktör. Tvärtom faktiskt.

Som instruktör är en ren nybörjare det absolut lättaste att forma. Han/hon har inga förutfattade meningar om något.

Har man skjutit en massa skott har man lagt sig till många olater som går att ändra på, men det bästa är att man ändrar på saker innan adepten ens inser att han håller på med nåt tokigt.

Har själv tagit om hand sammanlagt två talanger som i stort sett bara skjutit sig godkänt.

Båda blev landslagsmän inom ett år, varav den senaste tog EM-guld i somras. I lag iofs, men ändå.

Efter ett år av träning.

Börjar man rätt blir det väldigt lätt.

Börjar man fel kan det bli bra ändå, men det tar oerhört mycket längre tid.

Jag rekommenderar alltså instruktör först. Utan minsta tvekan.

Då kommer din tid med instruktören gå till spillo för sånt som du lärt dej själv på några skott. Han kommer antagligen visa hur du lägger upp bössan hur du följer med osv. har du redan gjort det och får till det kommer han vilja förbättra det vilket är lättare än att lära en nybörjare det. Tänk dej att du har en som aldrig skjutit förut. Vad gör du? Jo du visar han hur man håller bössan och sånt och de kommer ta all tid du har med han vilket inte är så bra för han kanske kostar pengar. Lär du dej det själv hinner du förbättra mycket på den tid du har med han.

Fjonken,

det förutsätter att man gör rätt helt naturligt såsom av en händelse,

min erfarenhet är att 99 av 100 skyttar inte har den naturliga hanteringen av vapen eller insikten om deras hantering.

Eller med andra ord, alla kan inte vara som du och som alla vet,

det tar tre gånger så lång tid att korrigera en felaktigt inlärd rörelse som att lära sig den korrekt direkt.

-jag hade gett enormt mycket att ha fått instruktioner som ung i hagelskytte, nu blev det inte så.

/C

Har man lyxen att kunna börja med instruktör är det givetvis en enorm fördel men de flesta börjar inte sin karriär i den ändan

(det är inte så många som vaknar upp en morgon och bestämmer sig för att "nu skall jag banne mig lära mig att skjuta" liksom)

Oftast handlar det om folk som har skjutit ett tag men inte tagit steget än och då är det faktiskt bra att bränna iväg minst 1000 smällar så man har ett hum om hur man funkar och vad man vill jobba med - men i slutändan är vi alla olika och vilket behov vi har av instruktör skiljer sig från person till person!

Att jag tycker att lerduvor på 15 meter känns fjantigt beror helt enkelt bara på att jag kommer från en helt annan skola och det finns inte motsvarigheten till det skyttet i sverige.

Där tycker inte folk att det är konstigt med 40 meter och även mer därtill och så funkar min hjärna fortfarande.

Ingen svensk har någonsin lyckats komma i topp i varken English Sporting eller fitasc (med gamla reglerna) av precis anledningen till att den skyttekulturen inte har funnits här.

Här skjuter man antingen skeet eller N-trap traditionellt och nu har compak från det nya totalförstörda fitasc reglementet även infunnit sig på skjutbanorna - dock i mycket enkel form.

Men med stål i piporna kan man heller inte ge sig ut på de långa hållen så det blir ett stort moment 22 av det hela.

Hade ni stått helg efter helg på Lower Lodge, A1, South Downs, Bisley, Odiham, Ghosterwood osv osv och hela tiden blivit utmanad av riktigt skitsvåra pairs som ni efter massor av jobb och analys började krossa med säkerhet - då skulle ni också förstå den skolan inom lerduveskyttet! Den saknar jag faktiskt fortfarande ibland...

Oavsett hur man gör för att lära sig eller avancera så handlar det alltid i slutändan om att skjuta och skjuta lite mer. Har man behov av instruktör så skall man inte tveka att leta upp rätt instruktör!

Lerduveskytte är större än golf i England vilket medför att det inte är så exotiskt som det kanske är här och det tror jag har påverkan på hur man ser på de tekniska aspekterna, men det är min teori

Wizard har såklart rätt i allt som han skriver här ovan

Fast bara för att duvorna är nära så är det inte alltid lätt. Finnarna som var vana vid betydligt längre håll hade jätteproblem när vi satte ett par stationer med riktigt nära håll och snabba skott (inte att förväxla med snabba duvor) några inom 10m. Flera av skyttarna är i landslagsklass och klagade högljutt för att de tyckte det var svårt. Som hämnd så satte de närmaste duvan på 35 meter när vi kom dit dagen efter

Fjonken,

det förutsätter att man gör rätt helt naturligt såsom av en händelse,

min erfarenhet är att 99 av 100 skyttar inte har den naturliga hanteringen av vapen eller insikten om deras hantering.

Eller med andra ord, alla kan inte vara som du och som alla vet,

det tar tre gånger så lång tid att korrigera en felaktigt inlärd rörelse som att lära sig den korrekt direkt.

-jag hade gett enormt mycket att ha fått instruktioner som ung i hagelskytte, nu blev det inte så.

/C

Du är en klok man.

Jag håller med till 100% (inte helt oväntat)

Med den skillnaden att det inte alltid räcker med 3 gånger för att ändra den inövade rörelsen.

Förtydligar: De pengar det kostar att lära sig rätt från första början, har man igen mångfalt genom att slippa träna bort de felaktigheter man lärt sig själv.

Fjonken,

det förutsätter att man gör rätt helt naturligt såsom av en händelse,

min erfarenhet är att 99 av 100 skyttar inte har den naturliga hanteringen av vapen eller insikten om deras hantering.

Eller med andra ord, alla kan inte vara som du och som alla vet,

det tar tre gånger så lång tid att korrigera en felaktigt inlärd rörelse som att lära sig den korrekt direkt.

-jag hade gett enormt mycket att ha fått instruktioner som ung i hagelskytte, nu blev det inte så.

/C

jag förstår dej precis men som wiz skrev så springer man inte till en instruktör direkt. visst kan man börja med instruktör men då ska man använda han mycket i början så du får rätt rörelse från början. använder man han en gång blir de lätt fel efteråt ändå.. tycker ändå att om man skjuter lite innan man träffar han så så har man ju lite att komma med och då behöver man inte gå igenom grunderna med han. förstår du? tycker det borde vara så men jag är ingen instruktör så egentligen har jag inget att säga! ^^

Jag har ganska nyligen börjat med skytte.

Och fram tills i måndags hade jag bara skjutit "jägarduvor" (rakt ut).

Skjutit 2gånger - med duktig instruktör, i måndags sköt jag trap för första gången mot 4 stycken "rävar" varav en tävlingskytt.

Om man bortser från killen som är tävlingsskytt så sköt jag lika bra som övriga deltagare!

Vilket förvånade mig, jag trodde dom skulle sätta åtminstone varannan duva!

- -

Så mitt råd som nybörjare: Leta upp en jaktskytteklubb, en sjyst instruktör och skjut, skjut skjut.

Anläggningen är viktig, och det känner man ganska snart om det är fel eller inte.

Ett ytterligare tips är att du kör mental träning.

Häng aldrig upp dig på de du missar, koncentera dig på de du träffar...

En bra övning är att du tränar mentalt hemma(inför varje skytteträning), dvs. du tänker dig att du står och skjuter lerduvor, i ditt huvud kommer samtliga duvor att träffas, en positiv bild skapas i din hjärna, denna bild kommer att lagras, som du i sin tur tar med ut på skyttebanan.

Efter avslutad träning, åter igen, kom i håg de du träffade inte de du missade.

Jajemen,Lena har börjat en liten kurs i mental träning!!!!

Intressant som attan, måste jag säga.

Nu var jag precis iväg och sköt mina första 125 smällar någonsin. Fy F-n vad roligt det var!

Hade en äldre herre som jag fick hjälp av och det kändes som han gav riktigt bra tips för eftersom vi sköt så gick vi på svårare duvor och det gick hela tiden bättre och bättre. När jag provade dubbelduva så hade jag dock väldiga problem med andra duvan, men vafan det var första gången jag sköt hagel

Men det var riktigt kul så nu kommer jag ge mig iväg fler gånger!

Verkar vara en riktigt bra anläggning uppe på gärdeberget.

tänkte bara fråga min ena storebror skjuter upp idag för hagel och dom ska använda stålhagel på lerduvorna för att det inte ska komma bly i skogen och sådant så jag tänkte bara fråga är det någon skillnad på skyttet mellan bly och stål ? är det inte så att stål har en snabbare och större och bra spridning än bly upp till typ 30 m sedan tappar det kraften och det blir genast värdelöst och det kan väl påverkas av vinden med, medans blyhagel har en stadigare gång och mera kraft så att du kan skjuta på längre avstånd t.e.x du bommar första skottet på 30 och du vill ta ett andra på 40 så går ju det lättare i alla fall än med stålhagel är det inte så ? jag kanske är helt fel ute nu men någon som kan lite om detta kanske kunde förklara och berätta vad dom vet för om det finns skjutbanor som använder bly till lerduve-uppskjutningar så kanske det är lite fuskigt om någon annan får skjuta upp med stål och den andra med bly ,Linus

Bly får ej användas till övningsskytte annat än till vissa internationella dicipliner, tex olympisk skeet. Så det finns inga banor som använder bly till uppskjutning för jägarexamen. Till jaktstig (plåtfigurer) används bly för att man ej ska få riccochetter (hur fan stavas det???). Tvärtom så skjuter stål tätare än bly, ca 1-2 trångborrningsgrader. Det går utmärkt att skjuta lerduvor på bra längre håll än 30m med stål. Men givet så är ett blyhagel i samma storlek som ett i stål tyngre, och behåller hastigheten längre.

Det kan smälla lite högre också med stålhagel.

Bly får ej användas till övningsskytte annat än till vissa internationella dicipliner, tex olympisk skeet. Så det finns inga banor som använder bly till uppskjutning för jägarexamen. Till jaktstig (plåtfigurer) används bly för att man ej ska få riccochetter (hur fan stavas det???). Tvärtom så skjuter stål tätare än bly, ca 1-2 trångborrningsgrader. Det går utmärkt att skjuta lerduvor på bra längre håll än 30m med stål. Men givet så är ett blyhagel i samma storlek som ett i stål tyngre, och behåller hastigheten längre.

ja kom på det sedan man får ju inte använda bly på banor men hemma får man väl det ?

det kanske bara är jag men det känns som rekylen blir lite lite kraftigare med bly och svagare med stål

det kanske bara är jag men det känns som rekylen blir lite lite kraftigare med bly och svagare med stål

Det är vikt och hastighet som avgör rekylkraften, materialet påverkar inte alls vad jag vet.

Du kanske har skjutit jaktpatroner, eller övningspatroner av bättre kvalite när du skjutit bly?

Steel max är rätt lama tex.

Stål tappar fart fortare, vilket avstånd det blir obrukbart på beror dock på patronens prestanda, inte bara på vilket material som finna i den.