Åklagaren är bakbunden

LULEÅ, KURIREN.

Det är svårt att få någon fälld för grovt jaktbrott i Norrbotten.

Under de senaste fem åren har få tekniska bevis, inga vittnen och en haltande lagstiftning resulterat i att knappt en handfull åtal lett till fällande domar.

Miljöåklagare Lars Magnusson har för tillfället fyra förundersökningar gällande grova jaktbrott på sitt bord. Det handlar om två skjutna björnar och ett skjutet och ett jagat och försvunnet lodjur. Ser man till statistiken är det inte troligt att någon eller några kommer att fällas för brotten. Under de senaste fem åren har cirka tio procent av alla anmälningar lett till åtal och av dessa är det knappt en handfull som lett till fällande domar.

- Det ingår i jobbet. Allt blir inte uppklarat och når fällande domar. Det är inte enkelt att binda en gärningsman till ett dött djur. Och ännu svårare är det när det finns en misstänkt men inget dött djur, säger Lars Magnusson.

- Vi har bara de verktyg som riksdagen utrustat oss med.

Flera faktorer

Lars Magnussons motsvarighet i Jämtlands och Västernorrlands län, miljöåklagare Christer Jarlås, pekar på flera faktorer som försvårar åklagarnas och polisens arbete med de grova jaktbrotten.

- Vi är alltid steget efter och det finns sällan vittnen. Polis och åklagare är bakbundna - vi kan inte straffbelägga någon för förberedelse till grovt jaktbrott och kan därför inte utnyttja spaningsinsatser och underrättelsebeteenden, säger Christer Jarlås.

I de allra flesta fall är inte heller polisen först på brottsplatsen, utan länsstyrelsens naturbevakare.

- Det är en samverkan mellan polis och länsstyrelse. Alla måste göra sin del. Men oftast har polisen inte tillräckligt med personal och till slut blir det en prioriteringsfråga, säger Christer Jarlås.

Inte på allvar

Att man i dagsläget inte kan lagföra försök och förberedelse till grovt jaktbrott, tyder enligt Christer Jarlås på att lagstiftarna inte tar brotten på allvar.

- Det är ett problem som vi påtalat flera gånger. Dessutom ändrar sig politikerna som en vindflöjel efter opinionen, det är absurt när de inte kan bestämma sig för vad som gäller. En strafflag måste vara beständig.

Att hitta vittnen, eller att få vittnen att berätta vad de sett, är en tuff utmaning för polis och åklagare.

- Jaktbrotten begås oftast i närheten av mindre samhällen och inom mindre grupperingar. Då vill man inte vara den som tjallar, säger Lars Magnusson.

De relativt höga straffsatserna för grova jaktbrott, minst sex månaders fängelse och max fyra dito, tror dock inte Christer Jarlås har någon större inverkan på människors benägenhet att vittna eller att göra en anmälan.

- Straffsatserna kan ha effekt när det gäller paragraf 28 i jaktförordningen. Man anser helt enkelt inte att någon som handlar i nödvärn ska sättas i fängelse. Men i praktiken har påföljderna för de allvarligaste jaktbrotten mildrats de senaste åren.

Stort mörkertal

De forskare som arbetar med märkta rovdjur menar att i Norrbotten "försvinner" flest antal djur under tiden för det sista skoterföret, i april och maj, och i samband med den ordinarie jakten i september och oktober. Det är en analys som Lars Magnusson bekräftar.

- Då upptäcks flest fall och jag får in flest anmälningar. Men mörkertalet är stort, vi måste förlita oss på forskningens siffror för att veta hur många djur som verkligen dödas.

Vilka är det som ägnar sig åt illegal jakt efter rovdjur?

- Framför allt är det folk som har tillgång till vapen och som rör sig i områden där det finns rovdjur, säger Lars Magnusson.

- Utan att säga för mycket - renskötare är överrepresenterade när det gäller misstänkta för jaktbrott mot de fyra stora rovdjuren. På andra håll i Sverige ser det annorlunda ut, men det är så det är i Norrbotten. Länsstyrelsens mest intensiva bevakning sker dessutom där renskötarna har sina arbetsplatser, i fjäll- och skogsmarker.

Åklagarna verifierar också Kurirens uppgifter om att det skulle förekomma illegala vapen vid grova jaktbrott. Det brott som är mest frekvent kopplat till illegal jakt är just olaga vapeninnehav.

- Det finns en del illegala vapen, i synnerhet pistoler och revolvrar. Men om tjuvjägarna använder gevär är det oftast ett licensvapen, avslutar Christer Jarlås.

Linda Alfredsson

SVÅRLÖSTA BROTT. Att få någon dömd för illegal jakt på rovdjur är svårt. Oftast finns det inga vittnen, ingen teknisk bevisning och kanske inte ens ett dött djur. "Det är inte enkelt att binda en gärningsman till ett dött djur. Och ännu svårare är det när det finns en misstänkt men inget dött djur", säger miljöåklagare Lars Magnusson. FOTO: LINDA WIKSTRÖM

Artikeln är kopeirad från dagens N-K.

Fortsättning följer!