Avla på jaktidioter få medelmåttor

Avla på medelmåttor få skithundar

 

Avla på bra hundar få bra hundar!

Ser nog att jaktidioten är lika värdelös som den som är för trång. Det som syvende och sist är avgörande är att dom fungerar i skogen och levererar skottchanser till föraren. Gör den inte det är det en dålig hund. Gör den det då är det en bra hund. Skottchanser får du inte om hunden är kring fötterna, ej heller om den är långt utanför jaktmarken.

Avla på bra hundar få bra hundar!

Ser nog att jaktidioten är lika värdelös som den som är för trång. Det som syvende och sist är avgörande är att dom fungerar i skogen och levererar skottchanser till föraren. Gör den inte det är det en dålig hund. Gör den det då är det en bra hund. Skottchanser får du inte om hunden är kring fötterna, ej heller om den är långt utanför jaktmarken.

Håller inte med den rättjagande jaktidioten är det rätta om det står utanför marken är inte hundens fel

Hör inte jaktlusten ihop med sök och förföljande?

Jag ser det som så,har hunden stor jaktlust så söker den stort och förföljer långt.

/Lars.

Håller inte med den rättjagande jaktidioten är det rätta om det står utanför marken är inte hundens fel

Nä och står utanför händer alla hundar som jagar, ibland. Men gör den det jämt är det ingen glädje för föraren.

 

Min idealhund är som tidigare nämnts. Sök på 500-800m. Stånd helst i upptag. Vid sken, förföljande till upp mot 2 km. Vid gångstånd ska den hålla i så länge den har kontakt i princip. Stånd som går lös och ställs igen inom 2 km och går lös, ställs.... Det är ok. Även om det drar iväg en bit totalt. Men hunden ska släppa efter ett antal timmar eller senast det skymmer. För hund på skogen över natten blir mer och mer riskfyllt runtom i landet.

 

En hund som jobbar så kommer att ha flertalet stånd inne på marken, några kommer dock att bli utanför men hör till undantagen. Vilket är acceptabelt.

 

Jaktidioterna i laget körs det 5-15 mil vid varje jaktdags slut för att hittas reda på långt bort från marken. Där är det i undantagsfall så att hunden är på marken. Tämligen oanvändbara hundar och väldigt kostsamma, samt att det är med oro då dom inte sällan står och gafflar i någon ko/hästhage 1-2 mil bort när dom hittas inför natten. Med varg och björn i skogen blir det extra olustigt när hundarna rör sig som dom gör och ibland måste vara ute över natten.

Själv skulle jag ha väldigt svårt att jaga under sådana premisser. Jag jagar inte bara lördagar utan jagar även på söndagar eller under veckodagar och kan då ha arbete som väntar på kvällen eller nästkommande dag. En sådan hund skulle innebära att jag bara kan jaga 10-20 dagar/år istället för 80-100 som jag gör nu.

En hund som är efter älg 30 minuter (15 minuter ut, 15 in) får fullt, 10 poäng, på vilja att förfölja på provet. Tycker inte att det är så anmärkningsvärt mycket! Vill man inte ha en hund med mycket jaktlust så är spets ett tveksamt val tycker jag. Sedan finns det ju hundar som har enormt förföljande men som är kassa på att ställa, och det är ju en usel kombination, men det är en annan sak!

om jaktlust har att göra med sökets storlek och förföljandet av vilt så då har finns det ytterst få laikor som har jaktlust! för dem jag har jagat med har haft dåligt sök och bra förföljande om du frågar mig (1-2 km om dem är utan kontakt med älgen). mycket jaktlust enligt mig är en hund som söker på hela dagen hur slut den än är! en hund med ett sök på flera kilometer kan ju omöjligt ha någon vidare kontakt med sin förare? och då söker den inte utan då rallar den!

En hund som är efter älg 30 minuter (15 minuter ut, 15 in) får fullt, 10 poäng, på vilja att förfölja på provet. Tycker inte att det är så anmärkningsvärt mycket! Vill man inte ha en hund med mycket jaktlust så är spets ett tveksamt val tycker jag. Sedan finns det ju hundar som har enormt förföljande men som är kassa på att ställa, och det är ju en usel kombination, men det är en annan sak!

Jag tycker nog att min tik har nog med jaktlust.... Dock när det finns varg eller björn på marken så blir söken FÖR trånga. Max 150m och knappast något förföljande alls om det går lös. Står det stött så skäller hon på. Men på sätt och vis så känns det betryggande för risken att jag mister henne blir ju mindre.

 

Annars är hon rätt ofta ute på ca 500 och ibland på +800, och emellan åt nöjer hon sig med någon 300m runda. Små rundorna önskar jag att dom blev längre men tycker det ändå är rätt ok då hon oftast ligger ute på det avstånd jag önskar. Förföljande i toksken där hon blir långt efter släpper hon inom 800m. Har hon en viss kontakt men utan skall så håller hon i upp mot 1,5-2 km. Stånd/gångstånd håller hon i, i timmar.

 

Sen har jag märkt att om hon plötslig kommer på en älg så blir hon lätt för ivrig och rusar på.(inkommande älg eller att någon reser sig fel i vind osv) Med resultatet att det går i sken. Andra gånger där hon känt in älgen i god tid, så kan hon gå runt och känna in. Han kan vara inne hos älgen och "ringa" i 5-10 min innan hon börjar skälla. Då brukar det oftast stå stött i upptaget.

 

Hon är väl lite orutinerad än, hon blev 3 nu i vinter. Så jag har väl förhoppning än om att det ska bli färre kortrundor, kanske även lite mer sök även om det finns rovdjur i faggorna och att hon blir ännu bättre på att ställa i upptaget. Iof så klagar rätt många runt omkring på att älgarna varit väldigt på tå i höst. Förmodligen för att vi har haft 4 vargar och en hel del björn i skogarna runt omkring där vi jagar. Tom jaktidioterna har gått "fot" flera dagar med hundkarlen, å då har ju tiken min haft ett otroligt sök dessa dagar i jämförelse trotts max 150m med någon vända ut på 300.

Samt att hon förbättrar "indragningarna i knäet" och fortsätter med dom.

 

Hon är kanske lite bekväm, eller smart. För det verkar som att hon "lär" sig vad som är lönlöst att ödsla energi på, men ger allt när det är värt det och ger "resultat".  7 älgar på stånd innan 3 år fyllda. Kunde säkert ha fått minst 3x så många om det varit rätt/lovligt djur och det gånger jag schablat bort ståndet(kommit in fel i vind, trampat på kvist osv) och för den delen lyckats bomma på 20 m. Men hon gjorde iaf sin del dessa gånger, det är husses/tilldelnings fel att det inte ramlat fler.

om jaktlust har att göra med sökets storlek och förföljandet av vilt så då har finns det ytterst få laikor som har jaktlust! för dem jag har jagat med har haft dåligt sök och bra förföljande om du frågar mig (1-2 km om dem är utan kontakt med älgen). mycket jaktlust enligt mig är en hund som söker på hela dagen hur slut den än är! en hund med ett sök på flera kilometer kan ju omöjligt ha någon vidare kontakt med sin förare? och då söker den inte utan då rallar den!

Ett förföljande på Max 2 km är inte bra jaktlust enligt mig

En hund med jaktlust har ett brett sök på 1-2 km säg ca en halvtimme per söktur ibland något mer och ibland något mindre och släpper inte älgen i första taget när den hittar en. vad ni verkar tro är att jaktlust är en hund som bara springer iväg och jagar helt för sig själv så är inte fallet när den får älg i nosen då börjar den jaga själv

Ett förföljande på Max 2 km är inte bra jaktlust enligt mig

En hund med jaktlust har ett brett sök och släpper inte älgen i första taget .

Det är där vi skiljer oss åt....

Jag tar hellre en ny älg och möjlighet inne på marken, än att hunden står och skäller utom räckhåll.

 

Samma som med han som har jaktidoterna i laget. Han har inte skjutit en älg på flera år för någon av sina hundar. Han fick en sprättkalv i höstas som ingen hund var efter. Ifjol så fick han faktiskt smyga på ett stånd inne på marken men det gick lös. Annars är det bara stånd 1-2 jaktlag bort och får inte skjuta något själv. I praktiken är laget hundlös när han släpper, 30-60 min efter släpp är hundarna borta tills han hämtar dom på kvällen. Har fått gå många dubbelsåter pga att vi inte har någon hund kvar på marken. Men han är jättenöjd med sina hundar och tycker att tiken min inte är mycket att ha. Jag är nöjd med min och 7 fällda för hunden + 2 till under de senaste 2 åren. Jag skulle inte vilja byta hund med honom och behöva köra 150 mil/år bara för att leta hund.... Sen har hon en bit kvar till det jag önskar, men hon fungerar och jag får tämligen många möjligheter att gå på stånd även om hon inte skulle bli bättre än nu. Det är det jag jagar för.

 

Sitta i en bil och försöka hitta hunden på kvällen, när man kan sitta i bastun för att tvätta bort älgblodet från händerna och ta en öl. Jag tar bastun!

Jo men jaktproven är ju inte till för att få fram en hund du är "nöjd med" utan för att få fram hundarna med det där extra i jaktlust allltså de vi ska avla på.

Jo men jaktproven är ju inte till för att få fram en hund du är "nöjd med" utan för att få fram hundarna med det där extra i jaktlust allltså de vi ska avla på.

Ska vi verkligen avla på jaktidoter som i bästa fall fungerar till jakt på älgfattiga fjällvidder? Hur många har idag marker som sträcker sig mil efter mil?

Hur många vill idag ha sin hund ute över natten bland våra vargar?

Den typen av hundar var säker bra på -40 talet när det gick att fälla 1 älg/10 000ha och man skidade efter i flera dagar. Ser inte att den typen av hundar fungerar lika bra idag med mindre jaktmarker, större vilttäthet och sättet de flesta jagar på. Dvs dom har ett jobb dom måste närvara på nästkommande dag. Eller för den delen att få avsluta jakten i skymningen för sociala åtaganden.

Är det rätt att hålla sig med hundar som i praktiken innebär att det inte sällan begås jaktbrott för att ha nytta av?

(Inbilla inte mig att du hinner gå i terräng på ett stånd 1-2 mil fågelvägen bort innan det blir mörkt, framför allt om det tagit någon/några timmar från morgonen innan det blivit stånd. Framför allt inte under hösten då det i är ljust 6-7 timmar..... 3-5 km är rimligt, 10 km kan gå om det är en hyffsad terräng och det står tidigt på morgonen. Men i övrigt... Gå runt tjärnar, trassla sig över/runt surmyrar, berg och brotta sig igenom slyhyggen. Du ska vara en ok terränglöpare om du ska hinna in medan det är ljust......) 

Men var fan har du fått det ifrån att det är sådana hundar som premieras på proven?

Håller i en del med Kias Husse om vad som är en effektiv hund mätt i antal skjutna djur (på relativt vilttäta marker) men jag anser precis som Musköt att vi i aveln behöver hundar som har mer än så. De mesta erfarenheter pekar på att om man parar två "lagomhundar" så blir det mest skit. Jaktidioterna behövs i aveln, förutsatt att idioti ligger inom hunden jaktområde. Om jag ska köpa en valp själv (eller para en egen hund) så söker jag alltid "jaktidioterna". Det innebär inte att jag nödvändigtvis FÅR en sådan, men sannolikheten för att få en bra jakthund ökar lavinartat! (EN gång har jag varit med om att det blev FÖR mycket. Parade två engelska settrar med extrem jaktlust. De flesta av valparna blev knappt dresserbara.)

Men var fan har du fått det ifrån att det är sådana hundar som premieras på proven?

Den biten trodde jag vi lämnat tidigare i tråden..... Spann vidare lite på synen om "vad är det som är bra med hundar med mycket förföljande". Och då jämförde lite av mina erfarenheter hur min hund jobbar och hur rena jaktidioter som finns i laget, som tedde vill ha.

Det är där vi skiljer oss åt....

Jag tar hellre en ny älg och möjlighet inne på marken, än att hunden står och skäller utom räckhåll.

 

Samma som med han som har jaktidoterna i laget. Han har inte skjutit en älg på flera år för någon av sina hundar. Han fick en sprättkalv i höstas som ingen hund var efter. Ifjol så fick han faktiskt smyga på ett stånd inne på marken men det gick lös. Annars är det bara stånd 1-2 jaktlag bort och får inte skjuta något själv. I praktiken är laget hundlös när han släpper, 30-60 min efter släpp är hundarna borta tills han hämtar dom på kvällen. Har fått gå många dubbelsåter pga att vi inte har någon hund kvar på marken. Men han är jättenöjd med sina hundar och tycker att tiken min inte är mycket att ha. Jag är nöjd med min och 7 fällda för hunden + 2 till under de senaste 2 åren. Jag skulle inte vilja byta hund med honom och behöva köra 150 mil/år bara för att leta hund.... Sen har hon en bit kvar till det jag önskar, men hon fungerar och jag får tämligen många möjligheter att gå på stånd även om hon inte skulle bli bättre än nu. Det är det jag jagar för.

 

Sitta i en bil och försöka hitta hunden på kvällen, när man kan sitta i bastun för att tvätta bort älgblodet från händerna och ta en öl. Jag tar bastun!

Nu har jag ju aldrig jagat i ditt lag men den som har jaktidioten i ditt lag har ingen bra hund som du beskriver det är det alltid ståndskall på grannarnas så har förmodligen hunden svårt att få stopp på älgen då pratar vi inte samma språk .

Säg att du jämför din hund och hans om de träffar älg i samma område skenar hans älg men inte din har din hund ett bra ståndarbetet men man måste skilja på stånd sök och förföljande

Jo men jaktproven är ju inte till för att få fram en hund du är "nöjd med" utan för att få fram hundarna med det där extra i jaktlust allltså de vi ska avla på.

 

Är av samma mening som Musköt och Torkel skriver, ska man få fram bra hundar behövs det jaktidioter i aveln.

 

Har liten erfarenhet av ställande hundar men följt Drever och Tax i många år och där höll man på att förstöra Drevern när man införde att man bara kunde tilldelas ett första pris om man hade minst en självman återgång under provdagen.

 

Vilket innebar att man under några år fick fram dåliga hundar, men det är som tur är till rättat numera.

Håller i en del med Kias Husse om vad som är en effektiv hund mätt i antal skjutna djur (på relativt vilttäta marker) men jag anser precis som Musköt att vi i aveln behöver hundar som har mer än så. De mesta erfarenheter pekar på att om man parar två "lagomhundar" så blir det mest skit. Jaktidioterna behövs i aveln, förutsatt att idioti ligger inom hunden jaktområde. Om jag ska köpa en valp själv (eller para en egen hund) så söker jag alltid "jaktidioterna". Det innebär inte att jag nödvändigtvis FÅR en sådan, men sannolikheten för att få en bra jakthund ökar lavinartat! (EN gång har jag varit med om att det blev FÖR mycket. Parade två engelska settrar med extrem jaktlust. De flesta av valparna blev knappt dresserbara.)

Ska vi skjuta så mycket djur som möjligt så ska man ju ha kortdrivare och en jävla massa passkyttar och trånga såtar.

Nej en fungerande älghund vågar gå ifrån husse

Hellre sitta i bilen och vänta på en jagande hund än att gå och vara förbannad på en hund som inte jagar

det är bättre att ha en hund som jagar för mycket än en som jagar för lite! men vad är bäst? vill jag skjuta mycket älg så är det hunden som får stopp på älgen på min egen mark! och som vänder vid gränsen! det tycker då jag. sen att manska avla på jaktidioter det håller jag helt med om!

Är av samma mening som Musköt och Torkel skriver, ska man få fram bra hundar behövs det jaktidioter i aveln.

 

Har liten erfarenhet av ställande hundar men följt Drever och Tax i många år och där höll man på att förstöra Drevern när man införde att man bara kunde tilldelas ett första pris om man hade minst en självman återgång under provdagen.

 

Vilket innebar att man under några år fick fram dåliga hundar, men det är som tur är till rättat numera.

Motsatsen är inte heller bra.... Hade en drever som var jaktidiot. Hon drev i dagar. Oftast 3-5 dygn men ibland var hon borta i 9 dygn.

Och i det fallet så skulle jag nog hellre svära över att hunden inte ens driver, än att åka land och rike runt för att försöka hitta åt henne igen.

Med den erfarenheten och vad jag ser hos älgjagande idioter så skulle jag hellre ha en stövelvärmare än idiot.

 

Nu har jag en hund som jag tycker funkar rätt bra, även om hon inte riktigt når mitt ideal...än. Hon kan ta för sig i skogen och vara från mig i timmar och ett antal km. Men utan för den skullen dra iväg flera mil och jag har alltid med henne hem. Rätt bra med skottchanser har hon också gett mig, särskilt nu i höstas. Senast en 10-12 taggare som jag hade ett riktigt bra läge på i slutet av säsongen. Dock hade vi bara kalv kvar.Tycker nog att hon är ganska mitt i mellan att vara stövelvärmare och jaktidiot.

Utan tvekan är det jaktidioter vi ska ha. MEN det finns en lösning.

 

Jag har ett extra halsband som är sytt som en påse.

Där har jag stoppat i en liten mobiltelefon med en speciell ringsignal och vibrationssignal.

Det fungerar klockrent som en inkallningssignal på min jaktidiot till gråhund.

Jag avgör helt och hållet själv när hon ska bryta förföljandet eller gångståndet.

(har ej funkat på fast stånd, det blev 26 timmar, däremot funkar inkallning med vissling alltid)

 

Eftersök en gång följde hunden på 7 km innan det blev stånd och jag kunde gå in på grannlagets mark och avliva.

 

Det värsta som finns är hundar som inte håller i.

Utan tvekan är det jaktidioter vi ska ha. MEN det finns en lösning.

 

Jag har ett extra halsband som är sytt som en påse.

Där har jag stoppat i en liten mobiltelefon med en speciell ringsignal och vibrationssignal.

Det fungerar klockrent som en inkallningssignal på min jaktidiot till gråhund.

Jag avgör helt och hållet själv när hon ska bryta förföljandet eller gångståndet.

(har ej funkat på fast stånd, det blev 26 timmar, däremot funkar inkallning med vissling alltid)

 

Eftersök en gång följde hunden på 7 km innan det blev stånd och jag kunde gå in på grannlagets mark och avliva.

 

Det värsta som finns är hundar som inte håller i.

Som han med idioterna i mitt lag, har också Grå.....

7 km på eftersök gör vilken hund som helst som har det minsta jakt i sig. Även om hunden normalt bara går max 500 m efter en frisk älg så brukar en tom sådan hund hänga i miltals om det är hål på älgen.

 

Har bara inte förstått tjusningen med att sitt och lyssna på en hund långt bort..... Jag tycker det är mycket roligare att gå på stånd och skjuta. Jag gör hellre det än letar/lyssnar efter hunden. Men smaken är olika även om det är omöjligt att förstå vad andra finner som nöje.

 

Idén med mobilen som inkallning låter som en bra idé. Har nog någon gammal 3310 som skulle gå använda i det syftet. Kan vara värt att testa!

Vi är olika där så är det men jag vill ha en hund som när den får tag på älg så ska det stå i upptaget vill inte älgen det så släpper den inte dom tre första timmarna då vet jag att hunden gjort vad den kunnat för att få stopp på älgen och får den stånd så ska den jävla hålla på tills jag är där och hämtar den eller skjuter på min eller grannens mark skitsamma.

En sak förstår jag inte kias husse din hund ställer alltid på er mark men hans hundar på grannmarkerna är det så att den hunden är för het ? Eller springer den bara tills den hittar älg?

Vi är olika där så är det men jag vill ha en hund som när den får tag på älg så ska det stå i upptaget vill inte älgen det så släpper den inte dom tre första timmarna då vet jag att hunden gjort vad den kunnat för att få stopp på älgen och får den stånd så ska den jävla hålla på tills jag är där och hämtar den eller skjuter på min eller grannens mark skitsamma.

En sak förstår jag inte kias husse din hund ställer alltid på er mark men hans hundar på grannmarkerna är det så att den hunden är för het ? Eller springer den bara tills den hittar älg?

Mitt intryck är att hans hundar springer tämligen planlöst rakt ut. Brukar ha dom inlagd på min pejl. Sen springer dom tills dom hittar en älg. Brukar vara ett rakt sträck bort på pejlen utan viklingar eller krokar.

Jämför jag med min tik så gör hon ofta en halvmåne där radien är ca 300-800m på söken. Sträckan hon då springer torde vara längre än 300-800m iom att det är en halvmåne och sticker hon framför mig så kommer hon in bakom. Ibland sticker hon ut direkt åt andra hållet då hon kommer in. Ibland måste jag gå en bit innan hon gör nya sökrundor. Med marken känns mer genomsökt där hon har varit än där jaktkompisens gråhundar har sprungit rakt igenom. Har haft fundering många gånger om att jag ska ta med tiken och gå igenom där hans hundar kutat igenom. Men det har inte blivit av. Dock är jag rätt säker på att jag skulle få en del upptag i områden där hans hundar kutat.

 

Vi är olika.... Jag föredrar att hunden söker upp en ny älg istället för att lägga timmar på något som om det står, står utom räckhåll. Det innebär att vissa dagar kan jag gå på ända upp till 3 stånd samma dag. (Men det kräver iof att jag gör bort mig så att ståndet går i sken, vilket hände lite för ofta nu i höstas...) Men hellre det än sitta på gränsen och äta korvmackor och vänta..... Jag har lite dåligt tålamod så jag vill att det ska hända något när jag är ute. Av samma anledning så har jag svårt att sitta på pass. Det händer för lite och för sällan.

 

 

Edit. Någon som är bra på matte och kan räkna ut hur långt en hund har sprungit om den springer ut och sedan i en halvmåne för att sedan komma in dvs ung som ett D om radien från utgångpunkten till ytterkanten är 300m. 

Matten är ringrostig och jag har för mig att det är 2 x pi x r/2 iom att det är en halvcirkel. Då borde sökrundan där hunden är ute på 300 bli ca 950m sök totalt.....  Kanske jag stirrat mig blind på hur långt hunden är rakt ifrån mig...... En halvcirkelt på 800m ger då en sökrunda på ca 2,5 km. Är det så vi resonerar får jag revidera mina slutsatser och argument....

Ja misstänkte att hunden fungerade så och ett planlöst sök om man nu kan kalla det sök. Då spelar det ingen roll hur duktig hunden är på att ställa eller förfölja.detta är inte en fungerande jaktidiot för mig detta är en feljagande älghund du får inte dra att alla jaktidioten funkar så.

Ett bra sök för mig är ca en km fågelvägen till hunden gärna zick zack ca 300-500 meter i sidled och hyfsat tempo men inte för högt .

Halvmånar är också bra men för att hunden ska vara effektiv att hitta älg så måste söket ut en km fågelvägen sen tillbaka och samma runda åt andra hållet en sådan hund dammsuger marken väldigt effektivt och älgen är väldigt sällan medveten om dig som hundföraren .ge din hund något år till så lär din hund ha ett sånt sök eventuellt ett längre förföljande också för det brukar inte bli sämre med åren

Ja misstänkte att hunden fungerade så och ett planlöst sök om man nu kan kalla det sök. Då spelar det ingen roll hur duktig hunden är på att ställa eller förfölja.detta är inte en fungerande jaktidiot för mig detta är en feljagande älghund du får inte dra att alla jaktidioten funkar så.

Ett bra sök för mig är ca en km fågelvägen till hunden gärna zick zack ca 300-500 meter i sidled och hyfsat tempo men inte för högt .

Halvmånar är också bra men för att hunden ska vara effektiv att hitta älg så måste söket ut en km fågelvägen sen tillbaka och samma runda åt andra hållet en sådan hund dammsuger marken väldigt effektivt och älgen är väldigt sällan medveten om dig som hundföraren .ge din hund något år till så lär din hund ha ett sånt sök eventuellt ett längre förföljande också för det brukar inte bli sämre med åren

För mig är en jaktidiot en hund som på ett eller annat sätt överdriver goda jaktegenskaper. FÖR vida sök, OÖNSKAT långa förföljanden, FÖR burdust sätt att närma sig älgen. dvs allmänt FÖR mycket, för att hunden ska var bra!

 

Eller som med min drever som jag hade. En bra drever driver i 3-4 timmar, kanske lite till. En lite väl ambitiös drever med mycket stor jaktlust driver hela dagen och en bit på kvällen. En jaktidiot driver i 1-3 dygn. En satans jävla skit värdelös hund driver i 9 dygn.......(Nu var det inte bara min hund som hade det problemet. syskon och kullsyskon hos andra ägare hade samma typ av problem.) Behöver jag säga att den hunden hade få jaktdagar efter 4 års ålder.....? Provade någon gång när hon var 6 och sen när hon var 8. Men samma då, flera dygn borta fast hon var otränad....

 

I min värd är "halvmånar" bättre än stickspår rakt ut och sen hem i samma spår.... Halvmånen "söker" av mer än 4 gånger så stor mark som en rak linje... Halvmåne med kraftig zig zag är naturligtvis riktigt bra. Men oftast är ju inte halvmånen helt symetrisk så en viss oregelbundenhet finns även i den formen av sök...

När tiken min sticker rakt ut då är det för hon känner något är som hon vill kolla av, ibland är det en älg, annars kan det vara rå, fågel eller tom ren. Dessa gånger kommer hon tämligen rakt in i bakspåren också. Är hon på "riktigt" sök då är det mer av halvmåne formen som dyker upp på pejlen....

 

Jo jag hoppas på att min tiks sök ska utvecklas lite mer fler bågar och lite oftare, vissa dagar gärna lite längre ifrån mig, samma med förmågan att ställa i upptaget. Vissa gånger önskar jag bättre förföljande, men andra gånger så håller hon i tillräckligt bra för min typ av jakt....

Men skulle hon inte utvecklas mer så har jag en väldigt givande jakthund som ger mig fler skottchanser än vad laget har i tilldelning redan som det är.

 

Det som jag irriterar mig för är att det snackas så mycket gott om hundar som hundföraren inte kan skjuta för. Pga att den är långt utanför jaktmarken, Men ändå så ska den typen av hundar höjas till skyarna. Vilken glädje har man som hundförare av en hund som inte kan skjuta för?

Vidare så gjorde jag en tolkning av provregler och lästa provberättelser som vid den anblicken stärkte att det var den rådande synen. Vad gäller prov så ska jag läsa på igen och ev revidera synen.

Men som trådskaparen nämnde i sitt anförande så har jag en känsla av att de hundar som det egna laget eller hundkarlen kan skjuta för är mindre värd än de vidlyftiga hundar som grannlagen har större nytta av.

Det passar inte mig!

För ända anledningen till att jag har hund är för att JAG ska få fler skottchanser än när jag sitter på pass.(eller nja.. jag gillar att samarbeta med en hund. Och jag gillar när den utvecklas, särskilt om jag kan styra utvecklingen...)

 

Flest skottchanser får man med en hund som har vett att släppa när det drar iväg för långt för fort. Då finns alltid chansen att hitta en ny älg inom området som i sin tur kan generera en ny skottchans. Men på grannmarken kan man i princip bara få lov att skjuta om älgen redan är påskjuten, om man nu ens får lov att gå in....

 

Jag hoppas att jag fått fram andemeningen i vad jag tycker. Har en tendens att snärja in mig rätt bra innan jag har tankarna på plats och kan uttrycka i ord det jag har att säga på ett sätt som är begripligt.....