Jag ser utredningen som en total katastrof för framtida vapenägande som absolut och i stor grad kommer att påverka jägares innehav.

Om vi tittar lite på huvudpunkterna

 

1. Konfiskation av kpistarna.

Detta är ett sätt att spänna bågen, testa systemen och införa nått nytt.

Att göra detta på en vapentyp som det inte är några som helst brottsliga problem med men som har en väldigt liten skara skyttar är bekvämt för att få systemet på plats till man skall konfiskera fler vapentyper.
Jag anser att det är av YTTERSTA vikt att även vi som inte skjuter kpist protesterar mot detta.

Konfiskation i Sverige, eller är det DDR?

Våra bössor kommer härnäst..........

 

2.Med tanke på hur USELT vapenlagen tillämpas i hela och delar av landet så är det synnerligen oroande när man föreslår att inga halvautomater som har utbytbara magasin skall få importeras.
Lika oroande är det när det gäller tillståndsgivningen,vi ser att RPS har helt i strid med gällande lagstiftning infört ett poängsystem för förvaring av vapen och man har i stora delar av landet en helt obscen handläggningstid. I Västra Götaland är det upp till ett år!!! på nya licenser. (Värsta handläggningstiden jag själv varit utsatt för är 14 månader på ett varaktigt obrukbart vapen, och min sambo har en som tog 18 månader)

Vapenlagsutredningen har alltså föreslagit att halvautomatiska skjutvapen som kan ladda med löstabara magasin inte skall meddelas målskjutningslicens på, men vem litar på att RPS håller det till målskjutningsvapnen?

Inte jag, jag är helt övertygad om att Browning BAR, Sauer 303, Remington 7400 mfl är slut som jaktvapen i sverige om lagförslaget går igenom.

 

3. tillståndsplikt på magasin.

Helt meningslöst förslag.

Om polisen påträffar ett magasin utan vapen på en kriminell plats är detta sannolikt laddat.

Då utgör ammunitionen ett brott mot vapenlagen och detta kan man åtalas för, därför finns inga skäl att göra magasinen tillståndspliktiga.

För vapenhandeln innebär tillståndsplikten på magasin att dessa måste skrivas in i vapenböcker och kräva en massa andra jobb, för jägarna innebär det ettt klydd, men framförallt mycket dyrare magasin.

 

4.Höjning av straffen för vapenbrott.

Jag gillar höga straff, men det här är FULLSTÄNDIGT meningslöst!

Kolla de här länkarna.

http://www.dt.se/brottsplats/1.5536366-23-aring-domd-for-vapenbrott

http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/56464-valdtaktsdomd-aterfar-vapenlicens

Det finns massvis med sådana här fall där människor skyldiga till svåra vapenbrott får inga straff alls.

Och redan idag har vi alltså minimum 6 månader i straffskalan......

Vad är då noll fängelse multiplicerat med straffhöjning? helt rätt, det är noll.

Det är alltså inte lagen som är problemet vad gäller straffutmätningen........och i de fall det är det, så är det snarast straffrabatten som är ett problem.

Skall vi nå effekt med straffhöjning, så är det istället obligatorisk häktning som kan få effekt.

En koling som försvinner 1 månad från gatan från att han blir gripen har effekt, men en som släpps 30minuter-4 timmar senare efter gripandet och döms 1 år senare och kryper i fängelse 1,5 år senare har inte mycket effekt.

I Danmark så är man vid vapenbrott gripen och häktad direkt, häktad till rättegång och sen raka vägen i fängelse...

 

5. Auktorisation av skytteföreningar av RPS

Men RPS kan ju inte sköta vapenlicenserna , VÄS eller tillämpningen av vapenlagarna på ett korrekt sätt.

Skall de nu få ännu mer makt att utöva om något de sannolikt behärskar likvärdigt med VÄS, vapenförvaring och förvaltningslagen?

 

 

Sen har vi ju då det som man missat i utredningen.

Det som gör en riktigt förbannad.

 

1. En misstänkt krimininell eller kufisk person söker sig till en Skytteföreningen, föreningen vill veta om man vågar anförstro honom med vapen under uppsikt.

Jopp, finns inte ett enda legalt sätt vi kan få reda på eller som han kan bevisa att han inte har en psykiatrisk historik.

Vi kan be honom komma med ett belastningsregisterutdrag, men det säger bara om han är dömd, inte om han har en psykiatrisk historik.

 

2. Föreningen tycker att A är kuf, och meddelar polisen detta.

Polisen har ingen möjlighet att kontrollera att A inte är kuf utan måste meddela licens.

(Japp så gick det till när Peter Mangs fick licens, vi meddelade polisen att detta kändes åt helvete)

 

3. Vapenhandlare söder om Stockholm skötte skrotningarna av vapen som polisen beslagtagit.

en hygglig mängd (hundratals) avidentifierades och såldes till kriminella.

Vapenhandlaren fick fängelse, vapenlagen ändrades så att vapenhandlare inte får skrota vapen längre och personen i fråga har vapenhandlartillstånd IGEN!!!!! (Tack polisen i Norrköping)

 

4. fd, Vapenhandlare hade inte längre vapenhandlartillstånd med bedrev en stor verksamhet med att hyra/sälja vapen till grova kriminella.

Det kulminerade med ett beslag på en bondgård där man beslagtog 220 illegala vapen, ammunition och sprängämnen.

Personen fick fängelse och har pistollicenser igen.

 

5. Tullen griper en man i November i Trelleborg som smugglar in 12 enhandsvapen.

Ett av vapnen är laddade.

Man begär att åklagare skall häkta honom och beslut om omedelbar husrannsakan.

Åklagaren begär att han förhörs först vilket resulterar till att någon med anknytning till honom tömmer hans lägenhet under tiden varpå hussransakan inte gav något.

Åklagaren vill inte häkta honom.

 

6. Jag anmäler pågående inbrott mitt i natten på en rivningstomt.

Polisen kommer och griper vederbörande, som är beväpnad med något olagligt och tillståndspliktigt

Han förhörs på plats, släpps på plats och efter att polisen kört så hoppar han över staketet igen och fortsätter sin verksamhet.

Varför grips och häktas man inte vi vapenbrott?

 

7. rh-custom.se tillverkar fullauto konverteringsprylar och underbelsag osv för M16-AR15 osv, ljuddämparbyggsater mfl.

Han är dömd för vapenbrott ett antal gånger och denna tillverkning kräver egentligen tillstånd enligt krigsmaterial lagen.

Men ingen åklagare, RPS eller annan myndighet verkar vara intresserad, trots att alla varit där och surfat.

Är det inte kunniga om lagen?

 

8 Sambos och fruar till mycket grova kriminella får vapenlicens, givetvis för att den kriminelle skall ha vapen hemma.

Är det rimligt att när man valt att leva sitt liv ihop med en mycket kriminell person att man meddelas licens på vapen då?

 

9. Psykiatrisk åkomma som är direktdiskvalificerande för körkortstillstånd, utgör ALDRIG något hinder för vapenlicens.
Inte ens om det främsta symptomet är aggresivitet

 

 

Slutligen

Jag är mycket orolig för svenskt vapenägande.

RPS exempelvis ogiallar prickskyttegevär och klyddar om AI och Sako TRG mfl vapentyper.

Om RPS i framtiden lyckas stoppa de här vapentyperna så kan ni fundera på farlighetsskillnaden i en AIAX eller AIAW 308 jämfört med en Blaser eller Sauer 308 eller 6,5:a.....

Den är givetvis helt obefintlig.

Så den här vapenlagsutredningen gäller lika mycket jägare som pistolskyttar eller kpistskyttar

Frågan är bara om man inser det eller inte.

 

 

Håkan Spuhr

Håkan glömde en sak också, att även jägare då skulle göra sig skyldiga till vapen brott omgående om de har ett magasin hemma som de inte har tillstånd för, hur många har inte vid ett eller annat tillfälle haft ett funnet, glömt eller på annat sätt förkommet magasin i sin ägo?

 

Hur många har inte laddramar hemma som per definition då lär vara att ses som magasin? Förslagen har helt oöverskådliga effekter och resultat. Lite intressant är det att förbundet här inne inte på de veckor som gått nu sedan presenationen har kommit hit med något om vad man för inställning till detta och hur man avser att negera det./Christian

Kloka ord Håkan.

Men jag tror nog att det stuper redan på punkt 1.

Solidaritet verkar inte jägarkåren sätta i första hand, det har man ju märkt i andra ämnen.

 

Det är ju bara "att anpassa sig" som det så fint heter när det inte gäller en själv.

Utredningen är överlämnad, vad är nästa steg processen?

//Blyström

Edsvalla- det är nog så sant, det är ett av skälen till att klargöra och förklara att om man tar sportskyttarnas halvautomater idag och instiftar en helt ny princip inom vapenlagstiftningen med konfiskering av vapen man anser olämpliga, ( vilket ger en otrolig 1984 känsla) så finns det inget som skyddar jägarnas vapen idag eller för framtiden,

 

det är inte klart uttalat i utredningen att man även avser att låta förslaget omfatta jaktvapen men det är inte heller exkluderat, annat än på lösa uttalanden. Vad som avser konfiskeringen och hur polisen samt förbundet har skött Mini-14 frågan, det senaste nu är att plisen argumenterar inte inplicit utan explicit om Utöya vapnet och dess farlighet inför förvaltningsrätterna.

Det kan då konstateras att plisen inte gör någon som helst skillnad på om det är frågan om jaktvapen eller sportskyttevapen, alla halvisar är "onda" och skall bort.

 

I detta samanhang vill jag då göra lite reklam för den nya 303 Syncro med sin gröna syntetkolv, tomhålsgrepp och 8 skottsmagasin, hur många tror ärligt talat på att plisen kommer att låta dem stå kvar orörda i skåpen?

 

/CHristian

Utredningen är överlämnad, vad är nästa steg processen? //Blyström

 

 

Remiss- där de olika sakberättigade, exempelvis förbundet här inne med flera får yttra sig, en massa myndigheter har att yttra sig osv, därefter går det till ett konkret förslag osv i beredningen.

 

Det är nu man skall kontakta sin representat i riksdagen, oaktat parti och färg, det är nu man skall rikta sig till de förbund man är medlem i för att klargöra att jag vill följande angående hur min organisation skall agera i relation till detta.

 

/Christian

Kloka ord Håkan.

Men jag tror nog att det stuper redan på punkt 1.

Solidaritet verkar inte jägarkåren sätta i första hand, det har man ju märkt i andra ämnen.

 

Det är ju bara "att anpassa sig" som det så fint heter när det inte gäller en själv.

Helt riktigt Edsvalla, solidaritet finns inte.

Men det är också därför jag försöker få folk att förstå att detta gäller dem.

Detta gäller jägare lika mycket som något annat.

 

Så detta är INTE en fråga om solidaritet

Håkan

Remiss- där de olika sakberättigade, exempelvis förbundet här inne med flera får yttra sig, en massa myndigheter har att yttra sig osv, därefter går det till ett konkret förslag osv i beredningen.

 

Det är nu man skall kontakta sin representat i riksdagen, oaktat parti och färg, det är nu man skall rikta sig till de förbund man är medlem i för att klargöra att jag vill följande angående hur min organisation skall agera i relation till detta.

 

/Christian

Samt själv svara, om man känner att man har något att tillföra. Nomalläget är väl att alla potentiellt berörda kan svara på remisser i Sverige, oavsett om man själv fått remissen eller inte. Ju fler som engagerar sig, desto bättre.

Samt själv svara, om man känner att man har något att tillföra. Nomalläget är väl att alla potentiellt berörda kan svara på remisser i Sverige, oavsett om man själv fått remissen eller inte. Ju fler som engagerar sig, desto bättre.

 

Och hur gör man för att svara själv? Och när finns den möjligheten?

 

Lagstiftningskedjan är enligt nedan:

Kommittédirektiv, SOU (där vi är nu), Lagrådsremiss, Proposition, Utskottsbetänkanden, Riksdagsbeslut, Lagar

Jag tycker det här är på gränsen till komik. Visserligen tragisk sådan men ändå...

 

Om jag hade gjort en liknande utredning så hade jag utan tvekan börjat nysta bland bokförda lagbrott där vapen på ett eller annat sätt varit med i bilden.

Om tid och resurser funnits hade jag även utfört djupare intervjuer med ett lite mindre antal utvalda poliser/åklagare eller liknande.

Ev hade man även blandat in sjukvården på ett eller annat sätt.

 

Då hade man med stor säkerthet kunnat få fram vilka typer av vapen som är mer eller mindre representerade i dylika sammanhang.

Eventuellt hade det även varit möjligt att få fram andra intressanta gemensamma nämnare. (Mistänker t.ex. drogrelationer & våldsbrott)

Sedan hade jag funderat på vilka åtgärder som skulle hjälpa. Och givetvis så hade jag i en presentation knutit ihop trådarna så att det klart och tydligt framgår att åtgärd AAA syftar till att minska risken för XXX.

Det låter tydligen fånigt, men jag tror faktiskt att de flesta av oss skulle ha lättare för att acceptera förelsagna åtgärder om det bara fanns ett klart samband mellan problem man vill bli av med och årgärd. Kan inte detta sammanhang förklaras så kanske det i värsta fall inte ens finns och då är det väl klart att vi har svårt att acceptera det. Men, det är väl kanske ett tokigt sätt att resonera...