I Örträsk i Västerbotten så är det beviljat skydsjakt på älg för att det är stora bets skador. Många även jag är starkt kritisk till detta då det finns dräktiga Älgkor i området. Lycksele jaktvårdskrets har överklagat detta beslut. 

 

Men NVA har avslagit överklagan. Sen undrar man vara alla vargkramare håller hus nu? Är det skilnad på djur o djur enligt dom?

 

http://www.jaktojagare.se/notiser/jakt-pa-draktiga-algkor-fortsatter

Ja var är vargkramarna? Förstår dom inte att NVA vill utrota vargmaten 

Ja var är vargkramarna? Förstår dom inte att NVA vill utrota vargmaten 

   

Älgkon är väl lika dräktig om hon skjuts i Ocktober, November, December, Januari eller Februari. 

 

Vi skjuter ju många andra viltarter som har stora foster i sig och jag ser inget konstigt i det. 

Det här spektaklet är en lärorik historia för alla jägare.

 

Mindre än en handfull markägare i ett område på 11 000 ha bestämmer sig för att älgstammen förmodligen är det största hotet mot mänskligheten sedan digerdöden. Älgen måste bort, punkt slut.

Tack vare att jägarorganisationerna lyckats slarva bort inflytandet över älgförvaltningen är det numera en smal sak att göra slag i saken. Markägarmajoritet i styrelsen gör att kompromisser och samtal blir helt onödiga. Tre markägare röstar snabbt ner två mer förvaltningsinriktade styrelsemedlemmar och ansöker sedan om skyddsjakt än mer omfattande än det egna förslag man precis tvingat igenom.

 

En tjänsteman från Skogsstyrelsen skjutsas runt på skoter för att vittna om förödelsen, och i rapporten därifrån står att läsa att man besökt tre tallplanteringar, som valts ut av samma lilla grupp klagande markägare. Av dessa tre hade den första inga färska älgskador, enbart fjolårsbetning. Den andra hade inte heller några nya betesskador eller spår, men någon hade tydligen observerat sju älgar inte långt därifrån varpå man drog slutsatsen att det nog bara var en tidsfråga innan även den planteringen skulle stryka med.

Den tredje planteringen nere vid älven gav dock utdelning. Eftersom det lilla området alltid håller älg på vintern så fann man naturligtvis såväl gamla som färska betesskador.

Tjänstemannen från skogsstyrelsen skriver i sin rapport att andelen skadade träd är svårt att bedöma, han har tydligen råkat förtränga det för skogstjänstemän annars så välkända begreppet "cirkelyteinventering". Det hindrar honom däremot inte att höfta till med att planteringen drabbats av 30-60% älgskador, och det är också den siffran som i efterföljande skriverier anges gälla för hela Örträsk. Alla 11 000 hektar.

 

Ett av tre hyggen, som på förhand valts ut just för att illustrera förödelsen, hade alltså färska älgbetesskador. Detta enda hygge är vad man refererar till i tidningarna när man skriver "omfattande betesskador". Detta enda hygge ligger till grund för Länsstyrelsens beslut.

 

Det krävs idag inte mer för att 3-4 personer ska kunna skaffa sig lagligt stöd för att börja skjuta sönder en älgstam som hela jaktvårdskretsen ägnat åratal åt att bygga upp kvalitén på.

 

Det är skrämmande.

 

Det som nu skett kan utan vidare upprepas nästan överallt i Sverige, för det är få jaktmarker som inte kan visa upp åtminstone enstaka sönderbetade planteringar.

Och uppenbarligen räcker det med en.

 

Det här är således den nya älgförvaltningsmodellen, säg hejdå till långsiktig målinriktad älgförvaltning. Jägarnas inflytande är definitivt över.

 

Det är mycket som är skrämmande i den här historien. Men värst av allt är att från Jägareförbundet hör man inte flaska, bortsett från kretsens fruktlösa klagan. Från kontoret i Umeå hörs inte ett knyst. Där sitter fyra konsulenter som inte förefaller se något problem. Ingen anledning att ta strid.

 

Det är djupt oroväckande.

Skyddsjakt på älg är inget nytt fenomen och har ingen koppling till den "nya älgförvaltningen", samma ärende kunde lika gärna ha utspelat sig för 2 år sedan.

Det är ett vvo som ansökt och fått beviljat skyddsjakt och vvo är en sammanslutning av fastigheter och i väldigt många vvo så är det ofta så att styrelsen ska bestå av majoriteten fastighetsägare eller ibland bara fastighetsägare, regleras i resp områdes stadgar och har inget med älgförvaltning att göra.

Demokrati innebär att om 3 röstar för och 2 emot så blir utfallet för, inget konstigt i det.

Som beslutsunderlag så KAN länsstyrelsen begära in ett utlåtande från skogsstyrelsen över skadesituationen i området, både tidigare beteshistorik samt nya skador. Ingenstans finns något krav på en cirkelytetaxering utan det är just ett utlåtande som kan efterfrågas.

Att en ökad avskjutning på max 10 älgar inom en krets som omfattar ca 570 000 ha skulle äventyra hela kretsens älgförvaltning är ju inte ens rimligt. Det skjuts väl ca 2000 älgar i den ordinarie jakten i kretsen och hade dessa 10 skjutits då istället så hade det inte sagts ett knyst om förstörd kvalitet. Hur kan faktumet att de skjuts i mars istället för januari påverka kvaliten på de kvarvarande älgarna?

Kan de inte söva alla älgar och flyga dem till Sthlm med hkp? Det verkar annars finns mycket pengar till såna aktiviteter ;-)

iPad Tapatalk HD

Skrivs om i jaktjournalen idag.

 

http://www.jaktjournalen.se/index.php?id=17144&avd1=0

Skrivs om i jaktjournalen idag.

 

http://www.jaktjournalen.se/index.php?id=17144&avd1=0

 

Ja, det är ju ett ypperligt sätt att skapa jaktmotståndare på..  :/

 

 

Skrivs om i jaktjournalen idag.

 

http://www.jaktjournalen.se/index.php?id=17144&avd1=0

Det finns många exempel på områden där många älgar ofta samlas vintertid.

Om man t.ex. ta strömsvattudal som exempel så tyder gamla fångstgropar på att vandringsälg inte är någon helt ny företeelse...

De mest utsatta områdena kommer givetvis att ha en tämligen stor andel betesskador.

Det vore intressant att se hur framgångsrik man kan vara genom andra åtgärder än att skjuta ner älgstammen till minimala nivåer.

Jag har full förståelse för att man inte kan låta älgarna förstöra allt för stora värden. (Vi har själva fått flera hektar totalt sönderbetade)

Men precis som att tillverkningsindustri måste ta hänsyn till miljön även om det påverkar effektiviteten/ekonomin så måste skogsindutrin göra detsamma.

Skyddsjakt på älg är inget nytt fenomen och har ingen koppling till den "nya älgförvaltningen", samma ärende kunde lika gärna ha utspelat sig för 2 år sedan.

Det är ett vvo som ansökt och fått beviljat skyddsjakt och vvo är en sammanslutning av fastigheter och i väldigt många vvo så är det ofta så att styrelsen ska bestå av majoriteten fastighetsägare eller ibland bara fastighetsägare, regleras i resp områdes stadgar och har inget med älgförvaltning att göra.

Demokrati innebär att om 3 röstar för och 2 emot så blir utfallet för, inget konstigt i det.

Som beslutsunderlag så KAN länsstyrelsen begära in ett utlåtande från skogsstyrelsen över skadesituationen i området, både tidigare beteshistorik samt nya skador. Ingenstans finns något krav på en cirkelytetaxering utan det är just ett utlåtande som kan efterfrågas.

Att en ökad avskjutning på max 10 älgar inom en krets som omfattar ca 570 000 ha skulle äventyra hela kretsens älgförvaltning är ju inte ens rimligt. Det skjuts väl ca 2000 älgar i den ordinarie jakten i kretsen och hade dessa 10 skjutits då istället så hade det inte sagts ett knyst om förstörd kvalitet. Hur kan faktumet att de skjuts i mars istället för januari påverka kvaliten på de kvarvarande älgarna?

 

Du missar poängen.

 

Denna historia illustrerar med all önskvärd tydlighet hur lite som krävs för att kullkasta en långsiktig älgförvaltning. Det är fullt korrekt att tre röster mot två vinner i enlighet med den demokratiska principen, men inget säger att de tre vinnande rösterna nödvändigtvis behöver representera majoriteten i VVO:t. Det räcker således med tre likasinnade för att köra över resten, vilket man således bör beakta vid val av egna representanter.

 

Att Länsstyrelsen inte behöver något annat beslutsunderlag än lösa påståenden är än mer oroväckande. I det här fallet såg man inget fel i att två av tre på förhand utvalda skadeområden inte uppvisade några färska älgskador, utan man godkända gladeligen ansökan med stöd av en höftad bedömning gällande EN plantering. Det framstår inte direkt som en hinder för att tre likasinnade ska kunna driva igenom frågan, eller vad anser du?

 

Det är också korrekt att 10 älgar mer eller mindre förmodligen spelar kvitta på 570 000 ha, problemet kommer när fler områden följer i samma spår. 10 + 10 + 10 + 10 + 10 + 10....

Utifrån kriterierna för detta beslut finns det synnerligen få områden i landet som inte skulle kunna hävda behov av skyddsjakt. Det går nästan alltid att finna tallplanteringar med betesskador, oavsett hur representativa de är för området som helhet.

 

Detta, kombinerat med en ny älgförvaltning där bolag och andra betydande markägare i stort sett kan tilltvinga sig beslutanderätten över älgförvaltningen på privatskog meddelst hot om splittring av områden etc. ger sammantaget en mycket oroväckande framtidsbild.

 

Men du ser det inte så, va?

Självklart vet man inte hur styrelsens röstning speglar de övriga markägarnas åsikt men hade omröstningen blivit den omvända är det ju inget som säger att det resultatet hade varit mer representativt. Då hade det ju lika gärna kunnat sitta en stor mängd markägare som vill ha skyddsjakt och känt sig överkörda av tre likasinnade bevarare som kör över resten. Själva poängen med en representativ demokrati är att inte alla ska rösta i alla frågor utan det överlåter man till några utvalda och dessa är i sin tur möjliga att byta ut om de inte anses representera de som de ska företräda.

Den nya älgförvaltningen har inte heller med saken att göra. Skyddsjakten och dess regelverk lever sitt eget liv och det hade varit samma förfarande och troligen samma beslut om man sökt skyddsjakt innan reformen. Stora markägares möjlighet att påverka små genom att hota om splittring har inte heller något med ny älgförvaltning att göra, det regleras i lagar om t ex arrenden eller vvo. I föreskrifterna för nya älgförvaltningen finns inget som har att göra med jakträtten på enskilda marker eller hur olika marker ska upplåtas för jakt.

Oj vilka argument mot skyddsjakten... kan hålla med om att det är olyckligt att det slås upp på det här sättet av jägartidningar, och att det borde lösts mycket tidgare genom en ökad avskjutning under ordinarie jakttid. Men att skylla markägare och nya älgförvaltningen för det - då tycker jag att man saknar helhetsperspektivet.

 

För det första så är jakträtten markägarens. Markägaren kan välja att upplåta den, men kommer med all säkerhet att välja förutsättningar noga om inte jägarna kan visa att man är villig till samarbete och samförstånd. Den ton som används här visar inte mycket av det...

 

Och ang argumentet om att älstammen skulle skjutas sänder - vad är en "bra" älgstam? För mig som jägare så är det välväxta och friska älgar med en bra ålders och känsfördelning som är viktigt, inte antalet! Skulle gärna se betydligt mindre stammar (varför inte ner på 2-3 djur/ 1000 ha i vinterstam?) för att öka fodertillgången och minska skogsskador och konflikter med markägarna. Varför är just antalet älgar så viktigt? Är det verkligen bara antalet skottchanser som räknas? Med en sådan inställning är det fullt förståeligt att vi håller på att förlora slaget om den svenska jakten...

Markägare:

I de områden där älgarna samlas vintertid så kommer man att ha omfattande betesskador även om vinterstammen ligger betydligt under 2/1000 Ha.

Ett område där vandringsälgen samlas kan ha ett "upptagningsområde" som ändå ger flockar på dussintals älgar, om inte mer.

Så länge skogsindustrin (och det är oftare de stora bolagen än de mindre skogsägarna) använder inventeringar från dylika områden för att påvisa betesskador så får vi svårt att komma överens. Jag har samma discussion internt i familjen/släkten då jag inte är ensam ägare till släktens mark.

Vi måste kombinera åtgärder för att minska skadorna från de älgarna som finns med åtgärder för att hålla en lämplig storlek på älgstammen.

Däremot så håller jag helt och hållet med om att detta inte är något nytt problem.

Markägare:

I de områden där älgarna samlas vintertid så kommer man att ha omfattande betesskador även om vinterstammen ligger betydligt under 2/1000 Ha.

Ett område där vandringsälgen samlas kan ha ett "upptagningsområde" som ändå ger flockar på dussintals älgar, om inte mer.

Så länge skogsindustrin (och det är oftare de stora bolagen än de mindre skogsägarna) använder inventeringar från dylika områden för att påvisa betesskador så får vi svårt att komma överens. Jag har samma discussion internt i familjen/släkten då jag inte är ensam ägare till släktens mark.

Vi måste kombinera åtgärder för att minska skadorna från de älgarna som finns med åtgärder för att hålla en lämplig storlek på älgstammen.

Däremot så håller jag helt och hållet med om att detta inte är något nytt problem.

 

Håller med om att vinterbetesmarkerna alltid kommer att vara "utsatta", men trycket på dessa är givetvis proportionerligt mot den totala stammens storlek. En betydligt mindre älgstam överlag skulle ge betydligt mindre skador även i vinterbetesmarkerna. Och jag förstår som jägare inte varför det skulle vara svårt att komma överens? Varför är det totala antalet älgar viktigt? Vad är problemet med en mycket mindre älgstam?

 

Vad anser du vara "lämplig storlek på älgstammen" och varför?

För mig är det tillräckligt med en stam i nivå med "gynnsam bevarande status", och att man sedan får skjuta av tillväxten. Skulle tro att vi lätt kan minska stammen till 10% av dagens, om man ser det ur ett historiskt perspektiv. Och jag kan egentligen inte se någon anlending till att inte göra det. Jaga kan man ju göra ändå, även om antalet skottchanser naturligtvis kommer att minska.

 

Det är i dages samhälle ytterst få som är beroende av köttet för sin försörjning, utan min uppfattning är att allt för många jägare sätter likhetstecken mellan bra jakt = många skottchanser. För mig är det ingen hållbar inställning, och jag tror att en stor del av jägarkårens dåliga rykte och svårigheter att hävda sig politiskt kommer sig av just denna "skjutglada" inställning som är rätt svår att argumentera för...

Det är sant att det alltid kommer finnas områden som drar till sig älg på vintern och det kan man inte göra så mycket åt. Men det är stor skillnad på skogsskadorna om en viss yta ska hålla 100 älgar med mat en vinter eller om det bara är 50 st.

Vore det bara ett dussin så vore det inga problem.

Jag vågar mig nog inte på att säga hur stor älgstammen bör vara. Jag har inte riktigt den kunskapen som behövs.

Men jag vet vad jag vill att man skall sikta på. Och det är verkligen inte GYBS.

Nej jag ser älgen som en väldigt viktig och trevlig resurs. Så jag vill att vi skall maximera avkastning i förhållande till skada.

Och då är jag övertygad om att vi måste titta på fler åtgärder än att bara minska älgstammen.

 

Och dråparn: Jo ett dussin kan också vara ett problem. Vi hade en tallplantering som totalförstördes av knappt dussinet älgar i slutet på 80 talet. Så jo jag känner till problemet, och vet hur jobbigt det kan bli. Och det är därför jag vill ha mer stöd och kunskap för att kunna utföra andra åtgärder.

 

Det här är inte direkt riktat till dig Dråparn: Men jag förstår inte varför så många människor missar att jag vill kombinera populationskontroll med andra åtgärder. Det verkar som att så fort man inte vill att minskad älgstam skall vara den enda åtgärden så tror alla att man vill ha så många älgar det någonsin bara går...

Henke 67:

"Nej jag ser älgen som en väldigt viktig och trevlig resurs. Så jag vill att vi skall maximera avkastning i förhållande till skada.

Och då är jag övertygad om att vi måste titta på fler åtgärder än att bara minska älgstammen."

 

Och vad är det som är viktigt och trevligt med älgen som är knutet just till antalet älgar?

 

Jag skulle inte se att något av det trevliga eller viktiga skulle förloras om vi i jaktalget fick en tilldelning 1 älg istället för 10. Om jag skulle se 10 älgar om året istället för 100. Om en jägare fick tillbringa 100 dagar i skogen mellan skottchanserna istället för 10.

Återigen är det bara kg kött och antalet skottchanser som räknas?

Markägare:

Jag räknar in både kött och rekreation i det positiva. Så för mig blir det helt klart skillnad på om jag laget skjuter en eller 10 älgar/år.

Och om jag sjkuter en varannat år eller en var tionde. Visst är detta nöjjet bara en del av jakten. Men det är inte en helt försumbar del. Det är alltså inte bara kött och skottchanser som räknas. Men det innebär inte att kött och skottchans är utan betydelse.

 

Och hela det här positiva vill jag öka i förhållande till det negativa som älgstammen ställer till med om de är för många. Kan du förklara vad du har emot att minska de här effekterna på andra sätt än genom att minska älgstammen?

Markägare:

Jag räknar in både kött och rekreation i det positiva. Så för mig blir det helt klart skillnad på om jag laget skjuter en eller 10 älgar/år.

Och om jag sjkuter en varannat år eller en var tionde. Visst är detta nöjjet bara en del av jakten. Men det är inte en helt försumbar del. Det är alltså inte bara kött och skottchanser som räknas. Men det innebär inte att kött och skottchans är utan betydelse.

 

Och hela det här positiva vill jag öka i förhållande till det negativa som älgstammen ställer till med om de är för många. Kan du förklara vad du har emot att minska de här effekterna på andra sätt än genom att minska älgstammen?

 

Nej, jag tycker det vore väldigt bra om det fanns andra alternativ. Och det är viktigt att man försöker hitta sådana. Men jag kan inte i nuläget se något realistiskt alternativ ens på idé stadie. Men du kanske har bättre information?

 

Förstår att du utifrån dina förutsättningar tycker att det är viktigt med ett stort antal älgar. Men om man lyfter perspektivet lite och funderar i större samhällsekonomiska och ekologiska termer har jag svårt att komma fram till samma svar. Jag är personlligen övertygad om att vi haft lika stor omsättning inom "jaktindustrin" med betydligt färre älgar, och att samhället då gjort en vinst ekonomiskt och ekologiskt med minskade skogsskador. Så ur ett helhetsperpektiv finns inga nackdelar med färre älgar. Det enda motargumentet som finns är särintresset att det är "positivt med kött och rekreation". Det är som jag skrivit tidigare tyvärr ett tydligt exempel på den inställning som finns på många håll inom jägarkåren och som håller på att fälla hela den svenska jakt-modellen.

Älgko skjuter man inte efter nyåret, så är det bara.

Markägare: jag vill ha en stark älgstam inte bara för att få fler skottchanser. jag anser att Älgen är ett viktigt inslag i vår natur, jag är rädd att om detta får fortsätta så kan det finnas stor risk att Älgen är utrotningshotad. Jag vet inte men det kanse finns en del som vill att Älgstammen ska vara som i slutet av 1800 talet, det vill inte jag.

Håller med om att vinterbetesmarkerna alltid kommer att vara "utsatta", men trycket på dessa är givetvis proportionerligt mot den totala stammens storlek. En betydligt mindre älgstam överlag skulle ge betydligt mindre skador även i vinterbetesmarkerna. Och jag förstår som jägare inte varför det skulle vara svårt att komma överens? Varför är det totala antalet älgar viktigt? Vad är problemet med en mycket mindre älgstam?

 

Vad anser du vara "lämplig storlek på älgstammen" och varför?

För mig är det tillräckligt med en stam i nivå med "gynnsam bevarande status", och att man sedan får skjuta av tillväxten. Skulle tro att vi lätt kan minska stammen till 10% av dagens, om man ser det ur ett historiskt perspektiv. Och jag kan egentligen inte se någon anlending till att inte göra det. Jaga kan man ju göra ändå, även om antalet skottchanser naturligtvis kommer att minska.

 

Det är i dages samhälle ytterst få som är beroende av köttet för sin försörjning, utan min uppfattning är att allt för många jägare sätter likhetstecken mellan bra jakt = många skottchanser. För mig är det ingen hållbar inställning, och jag tror att en stor del av jägarkårens dåliga rykte och svårigheter att hävda sig politiskt kommer sig av just denna "skjutglada" inställning som är rätt svår att argumentera för...

Aj,aj,aj....

Älgen är mer än bara älg. Det är en födokälla som är oslagbar. Miljövänlig, ekologisk, etiskt mycket bra. Älgen producerar stora mängder mat på ytor som vi normalt sett inte kan använda till föda. Det ska vi vara rädda om och inte skjuta ner stammen till en nivå där älgen är ett sällsynt inslag.

 

Jag säger att vi ska släppa upp älgstammen lite till, just av den anledningen.

 

Nu förväntar jag mig mothugg av markägare... 

Men en större stam behöver inte utgöra några problem för skogsbruket. Med ett klokt markägande från alla, så minimeras skadorna till mycket mindre än idag. Skippa monokulturer! Spara sly på marker med låg tillväxt(myrkanter, bäckraviner, surdrag, branta höjder) men även intill basvägar, skogbilvägar osv.

Vidare så avverka som i Tyskland. Inga kalhyggen på över någon ha. Utan satsa på ett kontinueligt skogsbruk där man går in och 10% av träden på en yta var tionde år. Då skulle vi få högre avkastning från skogsbruket utan att skapa ungskogshyggen som är känsliga för frost, skoteråkning, skadeinsekter och betesskador. Det finns mycket forskning om svenskt hyggesbruk kontra den tyska modellen. Den tyska slår svenskt hyggesbruk med hästlängder i alla avseenden. Större avkastning, större artrikedom och inte minst att trevligare ställe att vara i. Tyskarna blädar sin skog, men kan ha små hyggen lite här och där på någon/några få ha.

Äger du 100 ha skog, så ta upp ett 1 ha stort hygge/år och ta de grövsta 10% av träden på 10 ha. Då har du i princip bara skog som är okänsligt för älgskador. Men du har skog i alla åldersklasser och ger utrymmer för markvegetation. En avverkning i sverige dödar tex vissa svampmycel som visserligen återkommer när skogen börjar närma sig 60 år... I Tyskland har dom mycelen kvar över hela omloppstiden Även stormskadorna kan minska iom att du inte har stora öppna hyggen intill nästan färdigvuxen skog....

 

Jag är övertygad om att även vi i Sverige kommer att börja tillämpa samma typ av skogsbruk, när det stora jättarna inser att det finns mer pengar att kräma ur skogen varje år. Det fina i kråksången är att skogen kommer att totalt sett må bättre också.

Markägare:

Jag vet inte om du hört talas om växthus effekt, miljöförstöring i allmänhet eller om du kanske snappat upp att viss industriuppfödning av slaktdjur inte sker på ett etiskt moraliskt försvarbart sätt. Så köttet som älgen förser oss med har defakto positiva effekter för samhället istort. Den är ju inte heller helt betydelselös för turistnäringen. Självklart kan den här omsättningen jämföras med skogsbruket. Men det var inte heller syftet.

 

Vad gäller realistiska idéer så har jag lite svårt att bedömma vad som är realistiskt. Men jag skulle önska att man åtminstone i närheten av de mer känsliga områdena höll lite marginal till skogstyrelsens föreskrifter till §30 i skogsvårdslagen. Jag har två av varandra helt oberoende vänner som arbetat med vattenfrågor på en viss länsstyrelse. De har haft extremt svårt att hitta ett enda vattendrag där man följt ovan nämnda föreskrifter. (Därmed inte sagt att det inte finns enskillda avverkningar/markägare som skött sig) Nu är det ju lite beroende på marktyp och sluttningar osv men ett grovt riktvärde är 20m. Hur många bäckar kan du promenera längs utan att se tydliga spår på avverkningar som varit närmare än så? Nu skulle det givetvis inte räcka för att man skall kunna ha 5-10 älgar/1000Ha i vinterstam. Men kanske skulle man kunna ha en eller fem fler  per tio tusen Ha om man skött sig lite bättre.

 

Kanske skulle varje kommun åläggas att expropriera avverkningsrätten på XX tusen Ha. (På de värsta välkännda samlingsplatserna för vinterälg) 

Snacka om turistfällor...

Nu var det två väldigt olika förslag. Det ena kanske mer realistiskt än det andra...

 

Men från det ena till det andra. Vad är det för ekologiska negativa effekter av älgens betesskador du talar om? Och motverkar man inte i så fall dem effektivare med en bättre skogsbruksplan.