Jag har haft fyra hundar innan, alla Wachtlar och det har gått hur bra som helst. 
Nu har jag skaffat Karelare/Wachtel och det var en jävla skillnad! Dels så tycker jag den är MYCKET mognare än wachtlarna varit vid samma ålder, men den är också mycket tuffare. Märks ju att där är karelare i honom!
Han är nu nio veckor och någon dag. Han är väldigt följsam och social. Tycker han är väldigt lättlärd och vill lära sig. Igår lärde jag honom sitt, stanna och hit på tio minuter. Så han förstår bra och och är som sagt lättlärd. Han vet även vad NEJ betyder mestadels.

 

Det är vid det sistnämda problemet börjar. Han vet som sagt vad nej betyder. Men ibland vill han absolut inte lyda.

Exempel: Vi har varit ute och kissat och vi ska gå in, jag ropar på honom (vilket brukar gå bra) han tittar på mig men sedan fortsätter nosa rundor, gräva i rabatten, jaga katterna osv. Jag går mot honom för att lyfta upp honom och gå in med honom. Då springer han iväg och föröker springa ifrån mig. Jag springer då ikapp och fångar in honom. Jag ryter nej och lyfter honom i nackskinnet (som tiken gör, som jag gjort med mina wachtlar och som jag läst man ska göra). Problemet är då att han skriker till lite och sen börjar han morra och hugga efter en. Wachtlarna jag haft har blivit spaka sen kommit och fjäskat för att jag ska tycka om dem igen. Men den här krabaten verkar skita i vilket. 

När han busar med ledarhanen är han jävligt tuff och morrar som fan och ryster i honom. När han tar i för hårt säger ledarhannen ifrån. Då piper han till och blir spak. Vet inte om jag tar i för lite? Vill ju inte göra honom osäker eller rädd för mig heller!
 

MEN, som sagt, detta är bara ibland. Är det något jag ska bry mig på? Tror ni han förstår ändå eller ska jag göra något annorlunda? Vet ju att här finns många med hundar som är tuffare än Wachtel så någon borde känna igen detta. Hur gjorde ni?

Tacksam för alla svar!

Lugna dig med nejet, han är bara 9v.

Nej , inte ska han lugna sig, hunden hugger ju efter honom, även om det är en valp!

Jag skulle gjort som ts men då hunden hugger skulle jag slänga honom i backen och tvinga honom att ligga kvar, typ på sidan och när valpen tittar på dig ska han/du morra och ta bort ansiktet så han inte ser dig i ögonen!

Nej , inte ska han lugna sig, hunden hugger ju efter honom, även om det är en valp!

Jag skulle gjort som ts men då hunden hugger skulle jag slänga honom i backen och tvinga honom att ligga kvar, typ på sidan och när valpen tittar på dig ska han/du morra och ta bort ansiktet så han inte ser dig i ögonen!

Okej, det lät drastiskt. Är du helt säker på detta och VET att det fungerar? För man vill ju inte förstöra en valp heller!

Nej , inte ska han lugna sig, hunden hugger ju efter honom, även om det är en valp!

Jag skulle gjort som ts men då hunden hugger skulle jag slänga honom i backen och tvinga honom att ligga kvar, typ på sidan och när valpen tittar på dig ska han/du morra och ta bort ansiktet så han inte ser dig i ögonen!

 

 

Och det är därför du inte är hundpsykolog

Skit i vad som stod här innan och gör som du tycker känns bra. Min valp var ett antal veckor äldre än vad din är när jag fick hem henne, så mina tips är nog lite drastiska i detta tidiga skede:)

Det är alltså en 9 veckors valp?

 

Som du anser dig ha nått såpass långt i dressyren med att du redan nu lägger på kravfasen i rena dressyrmoment?

 

En 9 veckors valp?

 

Skärp dig.

 

En 9-veckors valp kallar man endast på då man är 100 procent säker på att den kommer, dvs den är redan på väg. Likadant med alla andra rena dressyrmoment, kravfasen existerar inte i den åldern och man bör inte vara så dumdristig att man sätter sig själv i den konfliktsituationen från början.

 

Krav kan man sätta på "ge fan i att hoppa upp i soffan", "Bit för bövelen inte sönder mina nya skor" och liknande grundläggande förhållningssätt i hemmet, men inte på dressyrmoment.

 

Om du av någon anledning tar tag i hunden och den morrar, biter och skriker så gör du fel. Blir hunden spak och avslappnad så gör du rätt. Släpper du hunden när den skriker och har sig så förlorar du. Men hur du ska göra för att göra rätt kommer ingen kunna förklara på ett internetforum, eftersom ingen av oss kan se hur du de facto beter dig och vad du gör fel. Vi kan ge olika mer eller mindre välformulerade råd som du kan missuppfatta mer eller mindre beroende på hur du tolkar dem.

 

Ta hjälp av någon som kan visa dig på plats och förklara dina fel är således det enkla rådet.

Skrämmande vilka tips folk ger. Att slänga en 9v valp i backen är nog det dummaste jag hört här på forumet.

Jag håller dock med i mycket av det SimonH säger.

Ja slänga var väl att ta i men lägga ner och tvinga hunden att ligga på sidan och vara underlägsen står jag för, hunden hugger ju efter husse, ska den får hugga på några barn innan den blir skjuten istället?

nu gör ju ts var han tycker är bäst, och han hittar nog nån lösning innan det går illa!

Lycka till!

 

och jag är inte hundpsykolog som ev andra på forumet är!

Jag instämmer helt klart med dem som anser att det nog är läge att ta det lite lungt med valpen! Jag hade istället fokuserat på att bygga upp en bra relation till valpen m.h.a. lek och mys och enklare köttbulletricks. Tror det är betydligt mer värt i framtiden än att valpen kan "Nej" vid 9 veckors ålder...

Jag har haft fyra hundar innan, alla Wachtlar och det har gått hur bra som helst. 

Nu har jag skaffat Karelare/Wachtel och det var en jävla skillnad! Dels så tycker jag den är MYCKET mognare än wachtlarna varit vid samma ålder, men den är också mycket tuffare. Märks ju att där är karelare i honom!

Han är nu nio veckor och någon dag. Han är väldigt följsam och social. Tycker han är väldigt lättlärd och vill lära sig. Igår lärde jag honom sitt, stanna och hit på tio minuter. Så han förstår bra och och är som sagt lättlärd. Han vet även vad NEJ betyder mestadels.

 

Det är vid det sistnämda problemet börjar. Han vet som sagt vad nej betyder. Men ibland vill han absolut inte lyda.

Exempel: Vi har varit ute och kissat och vi ska gå in, jag ropar på honom (vilket brukar gå bra) han tittar på mig men sedan fortsätter nosa rundor, gräva i rabatten, jaga katterna osv. Jag går mot honom för att lyfta upp honom och gå in med honom. Då springer han iväg och föröker springa ifrån mig. Jag springer då ikapp och fångar in honom. Jag ryter nej och lyfter honom i nackskinnet (som tiken gör, som jag gjort med mina wachtlar och som jag läst man ska göra). Problemet är då att han skriker till lite och sen börjar han morra och hugga efter en. Wachtlarna jag haft har blivit spaka sen kommit och fjäskat för att jag ska tycka om dem igen. Men den här krabaten verkar skita i vilket. 

När han busar med ledarhanen är han jävligt tuff och morrar som fan och ryster i honom. När han tar i för hårt säger ledarhannen ifrån. Då piper han till och blir spak. Vet inte om jag tar i för lite? Vill ju inte göra honom osäker eller rädd för mig heller!

 

MEN, som sagt, detta är bara ibland. Är det något jag ska bry mig på? Tror ni han förstår ändå eller ska jag göra något annorlunda? Vet ju att här finns många med hundar som är tuffare än Wachtel så någon borde känna igen detta. Hur gjorde ni?

Tacksam för alla svar!

En tik lyfter inte en nio veckors valp i nackskinnet. Om valpen är nio veckor kan du ju inte ha haft honom mer än en vecka, du har inte byggt nån relation på så kort tid, att då rusa på valpen och lyfta den i nackskinnet är rena överfallet som endast kan skrämma den, det är helt normalt för en så skrämd valp att försöka försvara sig så gott den kan. Låt valpen vara valp, leka och busa, bygg en bra relation innan du börjar ställa orimliga krav som den ännu inte är mogen att hantera.

Tycker det låter som du har en lekfull 9v valp precis som det skall vara... nu syftar jag inte i att han morrar o biter efter dig men tror du inte att han tycker det är skit kul när man kissat och sen börjar husse jaga mig! är ju hur kul som helst sen vill han helt plötsligt lyfta mig i nackskinnet när jag har som roligast?

som andra säger ta det lungt han är 9v man måste få vara valp då, endast inkallning när han ändå är på väg till dig och du ser att han har full fokus på dig.

Du kan ju inte ställa några krav på en 9 v gammal valp. Det är mycket lek o bus och bygga uppe en relation mellan dig o valpen.

Börja med att den ska lära sig sitta innan den får mat och lite inkallning och beröm den när gör rätt.   

En 9 veckors valp har inte heller präglats på dig, därför är det bästa att vara med valpen intensivt den första månaden. Viktigt att börja lydnadsträna men smyg in det, tex stanna kvar och inkallning vid matdags. Hunden, speciellt en spets, kan också verka mognare än han är. Träna även redan nu spår och "hundmöten" med snälla hundar.

Mvh

RG

Men herre jävla satan... Ozzian, jag hoppas att du inte har nån valp.

 

Allt är redan sagt. Mirva berörde det viktiga, även om hon inte skrev det i klartext - men det gör jag: DU gjorde fel. Valpen gjorde det enda man kan förvänta sig i en sådan situation.

 

Ifall du och jag leker och har roligt så skulle jag också bli lite morrig ifall du plötsligt drar ett bollträ i bakskallen på mig...

 

Inse att du har att göra med ett litet, litet barn. Inse att du inte kan begära nåt annat ur ordförståelse- och lydnadshänseende än vad du kan begära från ett litet, litet barn - helt bortsett från att du är minst en månad ifrån att ha en rimlig social kontakt.

 

-- Mats

Nej , inte ska han lugna sig, hunden hugger ju efter honom, även om det är en valp!Jag skulle gjort som ts men då hunden hugger skulle jag slänga honom i backen och tvinga honom att ligga kvar, typ på sidan och när valpen tittar på dig ska han/du morra och ta bort ansiktet så han inte ser dig i ögonen!

Är du som du skriver här så önskar jag att ingen hund skulle behöva uppfostras av dig. Valpen har alltså vart på jorden i 9v. Än mindre utomhus.Usch!

Helt rätt!!

Du kan aldrig ge en valp förmycket av omsorg å kärlek,allt du ger till dom som valp,det får du tillbaks senare,så är du dum å stygg då får du betala det senare!

Självklart ska du ställa krav på valpen direkt som du får hem den! <br />Sedan måste man naturligtvis anpassa kraven efter ålder och mognad, men valpen får aldrig vinna någon "strid" eller bestämma över dig. <br /><br />När du tog den i nackskinnet så gjorde du helt rätt. Detta är samma grepp som tiken tar i valpen och gör inte det minsta ont på den.<br />Dock så accepterade den inte dig som flockledare vilket den markerar med nafsande och bitande. <br />Lyft upp valpen i nackskinnet tills den har gett upp och hänger helt avslappnad. Detta kan ta allt från 1 minut till en kvart beroende på valpen och du kommer säkert behöva byta hand, men håll kvar! <br />När valpen sedan gett upp så vänta några sekunder och släpp ner den och ge den beröm.<br />Du kommer att få respons och respekt från hunden direkt. <br />Detta kan man göra nån gång då och då för att markera sitt ledarskap, om det behövs. <br /><br />Sedan tycker jag att det är stor skillnad på lydnad och ledarskap. <br />Ledarskap måste du utöva från dag ett oavsett ålder. Det har inget med lydnad att göra!<br />Det handlar om att du är flockledare, att sedan kommer din familj och sist i rang är hunden och detta ska hunden respektera i alla situationer! <br />

Jag börjar med att än en gång ta tillbaks slänga i backen!

Men om en hund hugger mig även om den är valp så måste man tala om att det är fel, med andra ord lägga ner valpen och tvinga den till underkastelse.

Jag kan lova att jag ger mina hundar mycket mer kärlek och tid än de flesta men hugger hunden mig så har den gjort fel.

Sen en annan sak så tycker jag ts har gått lite fort fram man måste alltid veta att om man ger ett kommando så ska man lyckas!

Mina hundar har aldrig huggt mig så jag har inte behövt lägga ner dem.....

Hoppas att ni förstår att jag inte plågar mina hundar utan att jag lever med dem!

Är du som du skriver här så önskar jag att ingen hund skulle behöva uppfostras av dig. Valpen har alltså vart på jorden i 9v. Än mindre utomhus. Usch!

Du har fel, och fel så in i helvete. Det är det yttersta du KAN ta till, för en skitsak - som att dra av en atombomb för en mygga på altanen. Titta på hur andra hundar gör: inte fan tvingar de ner varann stup i kvarten?!?

 

Ryt ifrån ja, lägga ner en liten valp nej.

 

-- Mats

...och ryta ifrån gör man då HUNDEN gör fel - inte när DU gör det.

 

-- Mats

Har med fasa följt tråden och nu när de värsta vågorna lagt sig så tänkte jag komma med ett råd som bygger upp samspelet mellan dig och din hund, framför allt så stärker det din position som ledare och en stark, tydlig ledare behöver sällan ta till brösttoner, än mindre fysiska tillgrepp för att få en ranglägre individ att ta regi.

 

Börjar med att säga att jag aldrig haft nöjet att fostra en spetsvalp men på det hela taget är en hund, en hund oavsett, möjligen lite mer eller mindre men det är väl egentligen bara en faktor som reglerar flockledarens insats.

 

Normalt är en 9-veckors valp noga med att hålla sig till sin ledare, den törs helt enkelt inte röra sig några längre sträckor från ledaren och detta faktum ska man använda sig av. Gå oftast med valpen lös i skog och mark, låt den utforska omgivningen men kalla ofta på den och kalla på den vänligt, om den inte kommer så hjälper det inte att gorma åt den eller jaga den, det betyder bara ilska och/eller lek. Om valpen inte kommer när du kallar på den, se till att den i vart fall ser dig, vänd dig om och gå ifrån valpen i sakta mak, inte många valpar vågar då vara kvar utan sin människa utan väljer i stället att följa sin ledare. När så valpen kommer ge den lite beröm och låt den fortsätta att fjanta omkring. Ju oftare du kallar på valpen, klappar om den och låter den fortsätta med sitt dess bättre inkallning får du. Jag brukar säga att koppling får inte ske förrän efter i vart fall 10 lyckade inkallningar. Fuskar du här och kopplar hunden för tidigt så lär du in ett felbeteende på sikt för ingen valp vill mista friheten och bli kopplad och den slutar snart att komma på din inkallning för den vet att risken för att bli kopplad är större än chansen till att fortsatt få vara fri. När hunden sedan inte kommer är det alltså inte hundens fel utan ditt, bara ditt!

 

Vartefter valpen växer så låter du den göra längre turer ifrån dig för det handlar ju om en jakthund, vi vill ju att den småningom ska kunna jobba på distans och inte putsa stövlarna på oss men ha inte för bråttom, den gamla regeln om att en ettårig hund är som en sjuårig människa stämmer ganska bra och tänker vi på det så funkar det fint och handen på hjärtat, hur långt skulle du låta en 3½-åring springa ifrån dig i skogen, alltså en 6-månaders valp... Inte så långt och framför allt, skulle ungen inte komma då du ropar på den skulle du inte skena efter den och gorma för att få den att komma/stanna.

 

Jag behöver väl inte påpeka hur viktigt det är att valpträningen ska du och valpen sköta utan inblandning av de andra fyrbenta i flocken, det är ju du som ska sätta ribban, det är ju du som ska bygga ledarskap, inte de andra hundarna.

 

Hur fel det än må vara för en hund så hade jag nog också huggit efter dig om du behandlat mig på samma sätt som din LILLA valp, den tömde förmodligen också sina analsäckar och det är ett under att den inte sket ner sig för den blev nog fruktansvärt rädd för dig. En ledare ska regera genom konsekvens, klokhet och rättvisa inte genom fruktan. Ta nu ett omtag med din valp, ge den anledning att finna förtroende för dig som ledare och bygg eran relation så ska du nog se att du får en hund som du kommer att få både glädje och nytta av i framtiden!

 

Lycka till!

Kommer inte valpen...

Vänd om och spring från valpen med "glada Tjut"... Typ hit osv.

Sätt dig på huk vänd bort från jycken och vänta in hunden. kommer den inte direkt så spring en bit till.

 

Då ska du se att den kommer som en raket och undrar vad husse hittat för skoj.

Vänd dig inte om, valpen ska fram och runt dig och ta kontakt.

Du har fel, och fel så in i helvete. Det är det yttersta du KAN ta till, för en skitsak - som att dra av en atombomb för en mygga på altanen. Titta på hur andra hundar gör: inte fan tvingar de ner varann stup i kvarten?!?

 

Ryt ifrån ja, lägga ner en liten valp nej.

 

-- Mats

Ja, hur gör tiken för att fostra på valparna??

Springer mot valparna och tvingar dem att slänga sig ner och ligga helt stilla.

Sen är det alltid någon valp som vägrar lägga sig ner.. Då kommer tiken igen och hugger den i nacken och tvingar ner den.. betydligt hårdare än vad jag skulle våga göra.

Och jo, det är så andra hundar gör (när de inte leker).

Ledarskap kan och bör utövas från den dag de börjar springa.

För att använda dina egna ord.. Du har fel så in i h-e..

Kommer inte valpen...

Vänd om och spring från valpen med "glada Tjut"... Typ hit osv.

Sätt dig på huk vänd bort från jycken och vänta in hunden. kommer den inte direkt så spring en bit till.

 

Då ska du se att den kommer som en raket och undrar vad husse hittat för skoj.

Vänd dig inte om, valpen ska fram och runt dig och ta kontakt.

 

Helt rätt Niklas när det gäller inkallningsträning!

 

 

 

 

 

Ja, hur gör tiken för att fostra på valparna??

Springer mot valparna och tvingar dem att slänga sig ner och ligga helt stilla.

Sen är det alltid någon valp som vägrar lägga sig ner.. Då kommer tiken igen och hugger den i nacken och tvingar ner den.. betydligt hårdare än vad jag skulle våga göra.

Och jo, det är så andra hundar gör (när de inte leker).

Ledarskap kan och bör utövas från den dag de börjar springa.

För att använda dina egna ord.. Du har fel så in i h-e..

 

Det gör dom i tidig valpfostran tar dom över nacksinnet, så du har fel.

Jag har fostrat 3 settrar utan att anv. din tillvägasätt.