Tack för all input! Funderingarna är över för den här gången och en ask Tipped TSX 210 är beställd från Vapex 225-grainsvarianten hade väl varit att föredra kanske men de hade inga hemma och jag tror inte skillnaden mellan dessa kulvikter är direkt astronomisk.

Med runt 100 grains MRP-2 kommer denna varvas upp i 920-940 m/s. På 300 meter har den då kvar runt 730 m/s och 3600 Joule. Blir intressant att utvärdera detta. Jag tror säkert det funkar bra på älg och annat även på kortare håll

Jag passade även på att beställa en ask Nosler BT 90 till 243:an. Det torde vara en kula som är lätt att få att skjuta (förutsatt att jag får ordning på pipan). Bitarna börja att falla på plats inför 16/8 och framåt

Nice

Skickat från min GT-S5690 via Tapatalk 2

Den slutsatsen kan inte vara baserad på egna erfarenheter. Om du har orkat läsa något av det som skrivits i tråden så borde du veta att det går utmärkt att spränga ett kid med Hornady rundnos och rena LUNGskott. Eftersom mina egna erfarenheter strider med din "slutsats" så bortser jag direkt från det du skriver.

En TSX/TTSX expanderar till full diameter efter passage genom ett äpple(!). Att en sån kula inte skulle "hinna expandera" i ett rådjur är bara nys.

Du får väl ta det hur du vill men förkasta inte inlägg!

har skjutit en del tidigar med bla 340wdy (som borde vara likvärdig med 338LM) och 338win mag

Det du beskriver hänger ihop med Kuldiameter/viltstorlek/kulform

Sen kan man fråga motivet till att skjuta ett kid med 338lm mer än att man kan, vad är det för jaktetik när man inte ens kan ta vara på det man skjutit när man pratar om matvilt?

 

Ett djur kan bara dö det kan inte JÄTTEDÖ!

Motsvarande är det som att jaga älgkalv med haubits (procentuellet sett till storlek på djur/kuldiameter)

Jag vill gärna se bilder och skriftliga resultat av detta hehe går det inte bra att dra en vanlig hålspets fast i koppar med ytterst lite bly laddad i maxfart och blåsa ett 1cm hål rakt igenom hjärtat/nacken? Pratar inte av egna erfarenheter bara logiskt sett... Borde ju ha viss expansion men inte så stor att den sliter med sig allt. En vanlig bondad kula bara?

Hmm, tråd som börjar spåra ur?

338 lm är nog inte optimalt för rådjur men visa gärna resultatet av ttsxen!

Det du beskriver hänger ihop med Kuldiameter/viltstorlek/kulform

Sen kan man fråga motivet till att skjuta ett kid med 338lm mer än att man kan, vad är det för jaktetik när man inte ens kan ta vara på det man skjutit när man pratar om matvilt?

 

Ett djur kan bara dö det kan inte JÄTTEDÖ!

Motsvarande är det som att jaga älgkalv med haubits (procentuellet sett till storlek på djur/kuldiameter)

 

Jag är mycket väl medveten om vad som hänger ihop med vad, men när du skrev att jag kan använda "vad som helst - rådjuren kommer dö" så slutade jag läsa. Du får vara lite mer specifik än så. Motivet till att skjuta kidet med dåvarande 340:n och rundnos var att jag i det skedet av olika skäl sökte kaliber och patron för att få knall-och-fall vid RENA lungskott på rådjur. Man kan säga att jag fann det jag sökte efter, och jag slutade använda den kombinationen efter det skottet. Dock var faktiskt inget kött förstört eftersom det var ett centralt lungskott, så ur den aspekten anser jag att det var ett EXTREMT etiskt skott med ögonblicklig död för viltet. Det kan jag aldrig ångra på det sättet. Hellre det än att rådjuret springer runt i en minut och skriker.

 

F.ö. anser jag att det är mer etiskt att jaga älg med haubits än 6,5x55 Skalar man upp energikravet från rådjur till älg och säger att älgen väger 20 ggr mer än rådjuret så ska vi alltså ha 20 ggr mer energi i vår älgladdning för att göra ett lika bra jobb. Låt oss då säga att 223 är den optimala rådjurspatronen (men det tror jag faktiskt inte att det är) med en E0 på 1600 Joule. Då ska vår älgladdning ha en E0 på 32.000 Joule. En 50 BMG ligger på runt 17000 Joule och jag kan inte alls se att det skulle vara overkill på en 500 kilos älgtjur faktiskt.

 

Skalar man istället åt andra hållet och påstår att 30-06 är en adekvat älgpatron med sin E0 på 4000 Joule så skulle alltså en bra rådjurspatron ligga på 200 Joule vilket är som ett kraftigt luftgevär. Vilken modell är rätt? Min beräkningsmodell kanske är helt uppåt väggarna men jag tycker nog att det första exemplet är det bästa. Det åligger oss jägare att ta viltet av daga med minimalt lidande. Det ser jag inte som synonymt med att finskjuta älgtjuren med en 6,5:a och sen luta sig tillbaka i jakttornet medan älgen flåsar runt i x minuter innan den säckar ihop. Det har inte med etik att göra, skulle jag säga, utan det där handlar om att vara "köttkåt" och en rädsla för att hängas i slaktboden. Rent egoistiskt och egobevarande beteende.

 

Till sist vill jag bara säga att jag är HELT med på att 338 Lapua är "overkill" rent generellt för rådjur men grundfrågan var vilken kula man bör använda om skotthållet är 300 meter. Då är de flesta kulor nere på runt 700 m/s och det blir i praktiken som att skjuta rådjur på 50 meters håll med 338 Federal. Det finns väl ingen här som skulle hävda att 338 Federal är "overkill" på rådjur? Snarare en extremt vettig patron för ändamålet. Det är när man tar in längre avstånd i ekvationen som 338 Lapua eller 340 Wby Mag blir "vettiga" tycker jag. För jag har absolut ingen ambition att skjuta rådjur på under 100 meter med 338:an - då kommer jag inte ens osäkra. För dessa tillfällen kommer jag använda min K95:a i 7x57R som är mer lagom beväpning för just DET ändamålet.

 

 

Jag vill gärna se bilder och skriftliga resultat av detta hehe går det inte bra att dra en vanlig hålspets fast i koppar med ytterst lite bly laddad i maxfart och blåsa ett 1cm hål rakt igenom hjärtat/nacken? Pratar inte av egna erfarenheter bara logiskt sett... Borde ju ha viss expansion men inte så stor att den sliter med sig allt. En vanlig bondad kula bara?

 

På längre håll har jag inte råd att skjuta huvudskott och liknande pga de oerhört stora riskerna med detta. Därför kommer siktpunkten på viltet vara ren bredsida och en skottplacering som ger maximalt med marginal åt alla håll. Då kan jag inte garantera att det blir ett bogskott utan det kan också bli ett lungskott. Jag vill ha en kula som funkar för bägge dessa skottplaceringar.

 

 

Hmm, tråd som börjar spåra ur?

338 lm är nog inte optimalt för rådjur men visa gärna resultatet av ttsxen!

 

Vi får se om det blir verklighet av detta, men jag kommer absolut dela med mig av alla erfarenheter vilket är det jag anser att forumet är till för. Kanske kan man avliva nån myt på kuppen också, eller så får jag skriva med svansen mellan benen och säga att "jag hade fel". Jag har absolut inga problem med det.

bra svar!

Jag kör taktiken att:

det är bättre att fråga på ett forum som detta och vara dum  än o vara dum i skogen!

Jag har ingen erfarenhet av så här grova doningar i rådjur. Men borde inte en bonads H mantel alternativt en Rhino vara den kulan som ger jämnaste upsvampning över bredast hastighetsintervall? Och borde det inte vara just det man skall eftersträva?

jag vet vad den bästa lösningen för rådjur är.

en blaser k95 i 7x57 och det bästa är att man inte behöver backa om man ser ett rådjur på 50m .

vettern körde basic rifle med sin och den verkar kapabel till rådjur mot 300m om man ligger och skjuter.

Maddog. Jag uppfattade frågeställningen som om det handlade om att optimera möjligheterna med befintlig bössa. Annars tillhör även jag de som sett fler problem med att folk bär grövre doningar än de kan hantera än efter bra träffar med klenare kalibrar.

Låt mig bli mer tydlig. Jag har några olika marker att jaga på. Den 16/8 sitter jag alltid i ett torn på en mark där det maximala skotthållet är 110 meter. Där är K95:an självskriven och givetvis kånkar jag inte upp 338 Lapuan i det tornet.

 

På en annan mark hos en kompis kan man ligga på en bergknalle och skjuta ner på ett fält där det maximala skotthållet är 300 meter innan en åravin. Där har jag som ambition att försöka ta ett rådjur i år och ursprungligen var 243:an det självklara valet för slika övningar. Nu har den bössan dock jobbat sig en hel del sista månaderna. I nuläget kan jag inte använda den på rådjur på några längre håll överhuvudtaget då den sprider för mycket. Och efter att ha skjutit en del i liggande på 300 med 338:an på sistone så har jag insett att jag skjuter bättre med den på det avståndet än med 243:an.

 

Då kom idén upp om att använda 338:an i liggande på tidigare nämnda bergknalle. Nuvarande jaktkula i bössan som är Accubond 250 skjuter inte tillräckligt bra för rådjur på 300 meter så den går bort. Dessutom kan man inte garantera att den expanderar särskilt mycket vid lungskott på det avståndet, vilket gör den än mer ointressant. Kvar finns då alternativ såsom Nosler BT 200 vilken säkert är en formidabel rådjurskula på 300 meter, men den lär knappast vara nån hit om man sitter i ett älgtorn och skjuter älg på 80 meter. Då kom tankarna om TTSX upp som är en kula som funkar över ett stort hastighetsintervall.

 

Rhino är ointressant av två skäl, nämligen att den inte är vidare aerodynamisk och att den är molybelagad vilket för mig gör den helt ointressant.

 

Frågan är egentligen: vilken kula expanderar garanterat på rådjur på 300 meter utan att spränga det och vilken dessutom kan användas till älg på 50-80 meter utan att explodera?

 

Men nu har jag redan beställt TTSX 210 så tärningen är kastad

Nosler Partition skulle ev kunna fungera om ttsx inte presterar vettigt.

Exabit:

Bra. Då uppfattade jag frågan ungefär rätt...

Min fråga tillbaks är, hur tänker du testa? Jag mistänker (hoppas o tror) att du tänker göra någon form av expensions/explosionstest på 50 och 300m.

Personligen är jag lite tveksam till kopparkulorna på just 338Lapua. Men det bygger enbart på personliga fördomar och inte på några erfarenheter. Jag har alltid inbillat mig att det är enklare för tillverkarna att ta tillvara de positiva egenskaperna med koppar i lite större kalibrar. Jag har t.o.m. hållt mig borts från dem på min dubbel i 9.3 trotts att det innebar att jag fick ge mig in och fippla med samskjutningen...

Vill någon ha råd om hur man inte beter när man fixar samskjutningen så har jag många tipps!

Kan förstå att du inte gillar Rhino'n. Jag kör med den i min 6.5:a men det är just för att den är mollad. Har mycket bättre självförtroende på toppfågel med Scenar som är mollad och då vill jag hålla den bössan väl "smord" hela säsongen. Blir bara skit att blanda...

Min fråga tillbaks är, hur tänker du testa? Jag mistänker (hoppas o tror) att du tänker göra någon form av expensions/explosionstest på 50 och 300m.

 

Jag och Beatless har diskuterat detta och det blir antagligen expansionstest på banan på dessa avstånd

300 grain accubond , bra bc, vettig fart för matvilt i 338lm

Under premisserna ovan tror jag nog att du kommer att bli mer än nöjd med 210 grains TTSX. Jag har jagat tillräckligt med TSX, framför allt 150 grains varianten i 308 win i ca 880 m/s för att vara säker på att resultatet både på rådjuren på dryga håll och älgen på kortare håll kommer att vara tillfredställande.

 

Den enda situationen som jag är lite skeptisk till är hur snyggt maskinrummet ser ut om du skjuter rådjur på nära håll men det äringen tvekan om att det kommer att funka klockrent. Kanske är det ett pris som du är beredd att betala att få ett och annat lite söligare rådjur om hållen blir korta. Det blir faktiskt inte så mycket mer köttförstöring även på korta håll men lite grisigare kan det bli att ta hand om de små rådjuren.

 

Henrik

Maddog. Jag uppfattade frågeställningen som om det handlade om att optimera möjligheterna med befintlig bössa. Annars tillhör även jag de som sett fler problem med att folk bär grövre doningar än de kan hantera än efter bra träffar med klenare kalibrar.

jag kunde inte låta bli att retas lite då exabit äger 7x57, 7mmRM och 243 (om jag minns rätt) som alla tre nog får räknas som lämpligare kalibrar för rå.

gillar ju själv lite finlir med fjuttkalibrar så för mig är frågeställningen lite som vilken hammare som funkar bäst att spela piano med.

jag förutsätter att exabit ger mig liknande ifrågasättande behandling i kommande trådar för det är jag värd.

jag förutsätter att exabit ger mig liknande ifrågasättande behandling i kommande trådar för det är jag värd.

 

Ja, jag har faktiskt börjat fundera på om du satt det i system att bara skriva trams och flams i mina trådar

Ja, jag har faktiskt börjat fundera på om du satt det i system att bara skriva trams och flams i mina trådar

det kan jag garantera att jag inte gör.

det kan jag garantera att jag inte gör.

 

Jag har spräckt flera mellangärden på rådjur även med 7x57R, jag... på den gamla "goda" tiden innan man började köra bondat. Och därefter gick över till koppar.

 

Jag skulle bli mycket förvånad om du inte får TSX:en att expandera tillräckligt på 300 meter, men dela gärna med dig av dina erfarenheter.

300 grain accubond , bra bc, vettig fart för matvilt i 338lm

 

Jag har också tittat på den kulan, men eftersom jag skrev att jag är skeptisk till hur mina nuvarande Accubond 250 expanderar på 300 meter så lär ju knappast 300-grainaren vara bättre på det området.

 

Under premisserna ovan tror jag nog att du kommer att bli mer än nöjd med 210 grains TTSX. Jag har jagat tillräckligt med TSX, framför allt 150 grains varianten i 308 win i ca 880 m/s för att vara säker på att resultatet både på rådjuren på dryga håll och älgen på kortare håll kommer att vara tillfredställande.

 

Har du nån gång varit med om att en eller flera vingar på TSX brutits av? Antar att du sällan eller aldrig hittat några kulor för att avgöra det, men kanske nåt man kan se i slaktboden? En TTSX 210 i 920 skjuten i vilt på nära håll torde ge förutsättningar för det - speciellt om man träffar ben?

 

Jag kommer inte skjuta några rådjur på under 100 meter med 338:an oavsett. Förhoppningsvis får jag ordning på 243:an inom kort och kommer då helt skrinlägga tankarna på rådjur med 338:an för allt annat än att stilla eventuell nyfikenhet.

Har du nån gång varit med om att en eller flera vingar på TSX brutits av? Antar att du sällan eller aldrig hittat några kulor för att avgöra det, men kanske nåt man kan se i slaktboden? En TTSX 210 i 920 skjuten i vilt på nära håll torde ge förutsättningar för det - speciellt om man träffar ben?

 

 

Det korta svaret på frågan är nej.

Jag var med om att den gamla x-kulan (och den smurfblå XLC) släppte vingar vid flera tillfällen men jag har aldrig sett eller misstänkt att TSX/TTSX släppt vingarna.

Den enda helkopparkula jag har hittat efter att ha använt dem i dryga tio år var en 150 grains TSX som jag hittade i skinnet på "utgångssidan" efter att den gott rätt igenom bogleden på en liten fjoling som jag sköt på 265m håll.

 

Majoriteten av det vilt jag skjutit med tsx har dock varit på betydligt kortare håll och de enda "avvikelser" eller mindre önskat uppträdande av kulan som jag stött på är att några flyktsträckor blivit lite väl långa för min smak. Vi pratar om flyktsträckor på närmare 100m.

 

Henrik

Jag var med om att den gamla x-kulan (och den smurfblå XLC) släppte vingar vid flera tillfällen men jag har aldrig sett eller misstänkt att TSX/TTSX släppt vingarna.

 

Henrik

 

På de gamla X-kulorna så var det mer regel än undantag att den tappade en eller flera vingar är min erfarenhet (som säkert är ganska ringa jämfört med din visserligen, men ändå )

tror kulor i de tyngre segmenten 300gr kanske, så har du bra med energi för att kulan ska expandera på de jaktbara avstånden du söker.

Och så kan du då ta en Hornady SST om den finns i 300gr, annars så tror jag en Accubond funkar, det är bra med energi i en 338 älskling lapua magnum

Som jag skrev tidigare så tror jag inte att Accubond 250 expanderar på längre håll. Att i det läget välja 300-grainsvarianten är nog ingen höjdare. Jag har redan skrivit att jag köpte TTSX 210 vilka nu ska testas