http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5624706

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5624706

 

Verkar lovande. Här är en artikel där de i korthet beskriver förslaget på Svd Brännpunkt: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/orimlig-fixering-vid-antalet_8447128.svd

 

Och en kommentar från mig: http://lipoptena.blogspot.se/2013/08/forslag-fran-utredare-forenkla.html

Saxat ur Svenskan:

 

 

Den senaste attitydundersökningen bland allmänheten i Sverige visar att majoriteten av befolkningen är nöjd med nuvarande antal vargar och att flertalet inte vill öka antalet. Boende i städer har en mer positiv syn på varg än landsbygdsboende. Förtroendet hos befolkningen för hur riksdagen och de förvaltande myndigheterna hanterar rovdjurspolitiken och dess förvaltning är bristfälligt.

 

Vad är då det egentliga problemet? Enkelt uttryckt kan man säga att den snabba ökningen av antalet vargar i Sverige – under de senaste tio åren har antalet ökat från cirka 80 till cirka 400 – utgör ett reellt hot mot till exempel fårnäring, fäboddrift, rennäring och jakt.

Förutom de kostnader som kan uppstå för näringarna finns också mer psykologiska effekter av vargförekomsten i termer av oro, med mera. Å andra sidan kan hävdas att de svenska vargarna är så inavlade att det finns risk för att de ska dö ut om stammen inte är tillräckligt stor och om den inte tillförs nytt blod med jämna mellanrum.

En konsekvens av tillväxten är att vargen nu sprider sig från varglänen till övriga delar av vårt land. Allt fler människor berörs. Förvaltningen av vargen måste därför skapa förbättrade möjligheter för samexistens mellan människa och varg, både för människans och för vargens bästa. För att åstadkomma detta redovisas i slutbetänkandet nästan 40 förslag under 13 huvudrubriker.

 

Det har under utredningens gång blivit tydligt att experterna i kommittén i mångt och mycket har likartade uppfattningar kring vilka åtgärder som behöver genomföras framför allt när det gäller ersättningar, skadeförebyggande åtgärder, handlingsplan för genetisk förstärkning, begränsning av illegal jakt samt resurser till ansvariga myndigheter. Vissa skillnader i synsätt finns när det gäller bland annat jaktfrågor och adaptiv förvaltning. Det gäller också tolkningen av begreppet gynnsam bevarandestatus.

Utrymmet medger inte att vi här går in på alla detaljer i betänkandet eller ens berör alla huvudförslag. Låt oss här fokusera på sådant som omedelbart och väsentligt skulle öka förutsebarheten i den svenska vargpolitiken, bidra till att förtroendet för politiken och dess myndigheter stärks, samt skapa goda förutsättningar för att EU-kommissionen ska lägga ner överträdelseförfarandet mot Sverige.

Enligt vår mening har den svenska vargpolitiken under lång tid och olyckligtvis varit alltför antalsfixerad. Det kan inte vara rimligt att Sveriges riksdag fastställer exakt hur många djur av en viss art som ska få finnas eller beslutar om ett exakt minimi- eller maximiantal. Riksdagen bör emellertid ange tydliga riktlinjer och ramar för hur förvaltningen ska skötas.

 

Gynnsam bevarandestatus är ett begrepp som finns i EU:s art- och habitatdirektiv och som också har införlivats i svensk lagstiftning. Att fastställa denna förutsätter vetenskapligt grundade underlag. Det skandinaviska vargforskningsprojektet har på Naturvårdsverkets uppdrag räknat fram en minsta livskraftig population till 100 individer. Gynnsam bevarandestatus ska enligt EU-riktlinjerna ligga betydligt högre än minsta livskraftiga population. Dagens nivå på den svenska vargstammen är fyra gånger högre (årets valpar oräknade).

Så länge nivån för gynnsam bevarandestatus inte är beslutad förblir den politiska inriktningen otydlig. Riksdagen bör därför besluta att regeringen ska uppdra åt Naturvårdsverket att skyndsamt fatta beslut om gynnsam bevarandestatus. Den bör uttryckas som ett intervall som följs upp och revideras om ny kunskap tillkommer som motiverar en revidering. Ny kunskap kan handla om genflöde och genetisk information. Om genetiken förbättras, till exempel till följd av naturlig invandring, kan nivån för gynnsam bevarandestatus sänkas. Om genetiken försämras måste åtgärder vidtas för att förbättra den genom i första hand naturlig invandring eller flytt av vuxna vargpar.

Kommittén föreslår att skyddsjakten förenklas. Skyddsjakt ska regelmässigt beviljas vid första angrepp på frigående djur inom fäbodbruk, rennäring och djurhållning på skärgårdsöar. Enda undantaget är dokumenterat genetiskt värdefulla vargar. Kriterierna för när myndigheter kan besluta om skyddsjakt i alla andra fall förenklas också. Empirisk kunskap och erfarenhet måste kunna vara ett sådant kriterium.

 

Beskattningen av vargstammen ska, förutom via naturlig dödlighet och trafikdöd, i första hand ske genom skyddsjakt. Om den totala dödligheten, inklusive skyddsjakt, understiger föryngringen, samtidigt som gynnsam bevarandestatus är uppnådd, ska licensjakt efter varg med låg grad av genetisk variation tillåtas. Om genetiken förbättras ska vargstammens numerär kunna minska.

 

Vi är övertygade om att ovanstående förslag tillsammans med alla de andra åtgärder som vi föreslår kan återskapa förtroendet för den svenska vargpolitiken och bidra till en väsentligt bättre förutsebarhet när det gäller vargrelaterade frågor.

PETER EGARDT

Vargkommitténs ordförande

LENNART NORDVARG

Vargkommitténs huvudsekreterare

 

Frågar ni mig så är det vad man kan förvänta sig, eller den politik man kan föra i rovdjursfrågan. I realiteten är det snömos och önskedrömmar, framtida förhoppningar och politiska floskler.

 

Å enda sidan är det fel att riksdagen ska ange hur många djur av art det ska finnas, å andra sidan ska riksdagen ålägga NVV att göra samma sak - fast med en viss dynamik.

 

" Det kan inte vara rimligt att Sveriges riksdag fastställer exakt hur många djur av en viss art som ska få finnas eller beslutar om ett exakt minimi- eller maximiantal."

 

"Riksdagen bör därför besluta att regeringen ska uppdra åt Naturvårdsverket att skyndsamt fatta beslut om gynnsam bevarandestatus. Den bör uttryckas som ett intervall som följs upp och revideras om ny kunskap tillkommer som motiverar en revidering. Ny kunskap kan handla om genflöde och genetisk information. Om genetiken förbättras, till exempel till följd av naturlig invandring, kan nivån för gynnsam bevarandestatus sänkas. Om genetiken försämras måste åtgärder vidtas för att förbättra den genom i första hand naturlig invandring eller flytt av vuxna vargpar."

 

Jag vet inte vad andra kallar det, men i min värld är det snömos ärligt talat för det spelar kvitta vad man vill - lagen kräver att stammen ska vara livskraftig. Och det innebär i realiteten att så länge stammen är isolerad så blir det nada populationsbegränsande jakt utifrån en stam vi har i dag.

 

Sedan kan licensjakt bara beviljas om den totala dödligheten går under föryngringen och det dynamiska antal man satt upp.

 

"Beskattningen av vargstammen ska, förutom via naturlig dödlighet och trafikdöd, i första hand ske genom skyddsjakt. Om den totala dödligheten, inklusive skyddsjakt, understiger föryngringen, samtidigt som gynnsam bevarandestatus är uppnådd, ska licensjakt efter varg med låg grad av genetisk variation tillåtas. Om genetiken förbättras ska vargstammens numerär kunna minska."

 

I miljöfrågor ska ALLTID försiktighetsprincipen tillämpas, dvs bedömer man att den svenska vargstammen är genetiskt livkraftig vid en stam om säg 250-350 djur (nu är detta bara ett EXEMPEL för att föra resonemanget, antalet kunde vara 100 eller 1000 med) så lägger biologerna pannan i djupa veck och säger "vi kan visa på att vi det att vi med största sannolikhet har cirka 400 djur, vi vet att vi har 237 individer med säkerhet" så innebär försiktighetsprincipen att den jaktbara stammen bedöms vara kanske 300..... Om nu inte riksdagen kan veta hur mycket varg som finns - och det kan de verkligen inte, inte ens om alla 349 for till skogs och letade vargbajs - så kan knappast NVV veta det heller. Utan även de får gå på antaganden, beräkningar, statistiska modeller likväl som fakta i form av genetisk information av wolf-poo och skyddsjagade individer. Så det där med att veta, tro och anta tillsammans med försktighetsprincipen gör att vilken nivå man än väljer så kommer stammen alltid att vara så mycket större som statistiken och försiktighetsprincipen kräver. Så glöm att ett eventuellt beslut om antal blir ett tak.....

 

Det enda som jag ser som lite av en nyhet är följande:

 

"Skyddsjakt ska regelmässigt beviljas vid första angrepp på frigående djur inom fäbodbruk, rennäring och djurhållning på skärgårdsöar. Enda undantaget är dokumenterat genetiskt värdefulla vargar."

 

Av det kan man anta att rennäringen inte längre får ett absolut veto mot vargetablering i renbeteslandet. Kommer det in en genetiskt sett viktigt varg får de stå ut med den. Och dess avkomma som även den är genetiskt viktig. Det samma gäller om vargen bosätter sig på en kobbe i skärgården.....

 

Notera att det i princip bara diskuteras att man ska öka förtroendet för rovdjurspolitiken, inte att den ska bli bättre.....

 

Men resten är snömos ärligt talat, men vad man kan förvänta sig. Man kan liksom inte föreslå annat, det går inte om man ska följa svensk lag.

 

/T

Sitter å lyssnar på presskonferencen.

 

Det är mycket snack om antalet vargar men alla som är där verkar vara så naiva att de faktiskt tror att naturvårdsverket har någon som helst koll på hur många vi faktiskt har i landet. Och än mer, hur många vi kommer ha när årets kullar vuxit upp och bildat egna revir.

Sitter å lyssnar på presskonferencen.

 

Det är mycket snack om antalet vargar men alla som är där verkar vara så naiva att de faktiskt tror att naturvårdsverket har någon som helst koll på hur många vi faktiskt har i landet. Och än mer, hur många vi kommer ha när årets kullar vuxit upp och bildat egna revir.

 

Lite koll har de, men som jag skrev - ingen kan veta säkert och exakt.

 

Och det var ju fjantiga frågor som i princip bara sa goddag yxskaft.....

 

/T

Dåligt förberedd var mitt intryck av Egardt, eller var det kanske bara ett sätt att plantera önskade frågor till frågestunden?

 

Detta var trots snömos och floskler oändligt mycket bättre än rovdjursutredningen. (Med brasklapp för att jag ändrar mig när jag väl läst dokumentet)