November.. Harka. Vi var klara och följde ett dike på väg till bilarna. H simmade i skiten på eget initiativ i vanlig ordning. Passerade honom m fick vända 10 min senare, Hampe kvar i vattnet. Han grävde som en besatt i ett hål som vattnet eroderat ut.. Mink tänkte jag.. Efter ytterligare 10 min fick han tag i en skammad and. Ingen hade koll på den ..

Redigerad Augusti 18, 201411 yr med Hipshot
.

beklagar Rikard, även om man är helt inställd på att det är dags så känns det ändå piss. Även om det är svårt så får du se det positiva i det hela, han fick 14 år.

14 år av jakt, tror det är få hundar som fått jaga lika mycket som hampe.

kommer mycket väl ihåg hampe på näs, han hoppade in å ut som en flipperkula i alla slån, att han inte såg ut som en kinesisk nakenhund när dagen var slut var ett under.

RIP

/MH

 

Matte.. Tack som fan! 

Jävligt tagen efter att läst ditt poem över hampe.

Vissa hundar sätter djupare spår, så är det bara. Oftast inte dom bästa....utan dom man kämpat sig igenom motgångar med och glatts i medgångar.

Nu finns inga jaktabeller som ställer till det för hampe...

mvh/Urban

Fin minnestext över en minst lika fin hund. 

 

Tack och lov så vänder de sorgliga tankarna till minnesrika händelser: 

Kommer ni ihåg när......? osv

Hade det varit ........så jäklar ......osv

 

Beklagar er förlust.

Läst de igår men duga inte svara fören nu.

Vissa hundar sätter bra djupa spår.

Beklagar.

 

S.

Fin minnestext över en minst lika fin hund. 

 

Tack och lov så vänder de sorgliga tankarna till minnesrika händelser: 

Kommer ni ihåg när......? osv

Hade det varit ........så jäklar ......osv

 

Beklagar er förlust.

 

Jävligt sant.. redan förra säsongen hände det flera gånger att jag kände att helvete om jag bara haft Hampe.. 

 

Lite märkligt detta, vi har ju specialister här hemma i mängd, labbarna ska ju vara the shit i fågelhämtarsammanhang.. Ändå är de två tveklöst bästa hundarna som jag träffat på i eftersökssammahang INTE labradorer. En Vorshte och så Hampe.. 

 

Skit också.. 

 

Men idag eller i alla fall nu känns det lite bättre faktiskt. Tungt i morse.. sovit dåligt och upp tidigt och iväg med Wilda till KS för spikutdragning ur armen. Var ngr lådar på radion som genast skickade en åter till tankarna och den svartvita spanielen.. Men det känns iaf bättre nu. Kommande säsong börjar göra sig påmind med en massa åtaganden och en del förberedelser.. Men först tre nätter på jobbet.

 

Tack iaf för era tankar förövrigt!

 

Vet inte men gissar att de flesta har egna hundar, andra har rätt täta relationer med andras hundar och vet därmed vilken jävla jobbig process detta är. Jag själv är djupt överraskad över hur pass jävla illa jag mått för detta. Avlivat hundar förr och det har varit jobbigt och svårt men inte ens nästan av samma dignitet som denna smäll vart. Fattar det inte riktigt, tycker proportionerna har varit helt galet överdrivna.. Men samtidigt, det som trasslade till detta var att Hampe hade vissa dagar där han var ok fysiskt och andra dagar där han var totalt jävla slut. Dagen innan jag tog bort honom fick jag lyfta honom flera gånger från köksgolvet, muskulaturen klarade inte att hålla benen på plats under kroppen så han trillade. Han käkade inte själv längre utan jag och Madeleine satt och handmatade honom de sista dagarna.. Men när vi åkte iväg till Skepptuna där Ella, Fancy och Kane ligger begravda så var han pigg! När vi var där ute, innan så att säga, så tassade han omkring som om inget hänt och såg helt okay ut. Visste dock att kanske redan ikväll så skulle han vara risig som fan igen så det fanns inte så mycket att fundera över.. men tja alla dessa rationella tankar är ju putsväck när man ligger där bredvid sin hund som slutat andas och man känner hur hjärtat slår saktare och saktare för att sen stanna. Just det gick förövrigt jävligt fort.. otroligt snabb puls rätt länge sen gick frekvensen ned till någonslags nästan mänsklig puls och så tvärstopp.

 

Hjärtat förresten.. fick jaktförbud på Hampe för 5 år sen. Kraftiga blåsljud, lyckligvis sa jag inget till Hampe..

 

Nej usch.. nu vart det tungt igen..

 

Dags att dra iväg på jobb!!

 

Återigen tack för alla tankar!

Fick en bild av en av hundförarna på Harg precis.. 

Jobbigt när gamla trokänare går bort! Beklagar, men 14 år med mycket jakt är ett bra hundliv.

Surt Hippen, fast 14 jaktår är respekt. Hoppas själv på att få något mer jaktligt minne från min gamling..

Bittert är ordet.. I fredags.. första vattnet.. eftersöket där, tjockvass och springdjup.. Hampe i högform så hade jag fixat det eftersöket själv trots stort vatten.. Och han hade haft kungligt roligt   

Våta ögon och en klump i halsen, fint skrivet om en bästa kompis.