Ja, nu har det gått en vecka och allt känns så jäkla tomt. Har tänkt skriva varje dag, men har inte riktigt orkat med att göra det. Men nu har jag tagit mod till mig och försöker skriva av mig lite sorg. 15 år och 2 månader blev vår älskade strävhårstax Takko. Du vände upp och ner på hela vår familj när du kom och stal allas hjärtan direkt. Våra tidigare hundar har alltid varit älskade men du var något speciellt, det förstod vi direkt. Alltid lugn o cool i alla lägen, andra hundar brydde du dig inte om, och inte ens ett rejält åskväder oroade dig. I skogen var du en trogen vän och din drevtid var sanslöst punktlig, en timma sen släppte du och alltid säker tillbakagång. Sista rådjuret jag fick skjuta för dig var nyårsafton 2013, då var du nästan 14 år. Efter det fick du ett år som pensionär fast det hände ju att du jagade i koppel någon gång när vi var ute på skogspromenader. Du gick alltid lös på trädgården och kunde gå in o ut som du ville under den varma årstiden. På höst o vinter så skallade du till när du ville ut eller in och vi kunde alltid lita på dig, att du höll dig på trädgården. Du var med så ofta du fick på alla möjliga äventyr, inget var för stort bara du fick följa med. Du hjälpte oss också i sorgen efter vår andra tax som vi fick ta bort alldeles för tidigt pga. diskbråck. Bruno som den taxen hette kom in i ditt liv när du var 8 år och han skulle avlasta dig på äldre dagar, men livet blir ju inte alltid som man tänkt. Men du fanns där då, som vanligt och lade upp nosen på kinden i soffan precis som att du ville tala om att "det är lugnt husse" jag är kvar. Idag känns det bara för jäkligt och många tårar har trillat under en vecka men vi vet att det gör ont i dessa stunder. Jag använder ditt namn som nickname och du kommer alltid på något vis att finnas där. Saknaden av dig är stor i familjen. En sak är säker att finns dom perfekta markerna på andra sidan så är du där nu!!

Dessa rader är för dig min vän!

Mats

Beklagar sorgen.

S

Beklagar sorgen!

Vackert skrivet! Det låter som den hunden haft ett drömliv. Beklagar verkligen!

Beklagar sorgen

Många härliga år fick ni, mkt att minnas. Beklagar sorgen.

Tråkigt Beklagar

Beklagar sorgen

Ett hundliv är kort..

Beklagar.

Johan

Uff.. blir fan fuktig i ögonen. Fan va jobbigt..

Tack alla för omtanken, många här är ju hundägare och har gått igenom detta. Men det är så jäkla jobbigt när den dagen kommer som man aldrig vill ska komma.

Beklagar

Beklagar verkligen sorgen

Beklagar sorgen!

//Simon. Fint skare va serru

beklagar!

Men nu har han fullt upp med att jaga utan ålderskrämpor....

 Beklagar.

 

Underbart skrivet till din OCH om din lilla  fyrfota vän.

 

Det är saknaden som gör att vi aldrig gömmer dem.

Tack för alla fina inlägg! Det värmer och detta är verkligen världens trevligaste forum, inte bara "kanske"

Beklagar sorgen

Det är så hårt när de går bort. Tiden går så fort när man har roligt tillsammans och så en dag står man där utan kompisen som aldrig sviker när alla andra viker.

Sorgligt och tungt för dig och det enda man kan säga som kan lindra är att många önskar att de någon gång fick uppleva en kort tid av era fantastiska 15 år.

Beklagar Mats.

Det är så hårt när de går bort. Tiden går så fort när man har roligt tillsammans och så en dag står man där utan kompisen som aldrig sviker när alla andra viker.

Sorgligt och tungt för dig och det enda man kan säga som kan lindra är att många önskar att de någon gång fick uppleva en kort tid av era fantastiska 15 år.

Beklagar Mats.

Tack, vi fyrfotavänner kommer ju tyvärr alla till vägskälet någon gång.

Tack, vi fyrfotavänner kommer ju tyvärr alla till vägskälet någon gång.

Som du säger....vi står alla i din situation förr eller senare!

Dom dagar man haft tillsammans lever dock vidare för alltid i minnenas arkiv....!

Btw...för mig har alltid de bångstyriga hundarna, som utvecklats och blivit bra, fått en extra tanke i arkivet....

mvh/Urban

jo, skit att ett hundliv är så kort, men ni fick många bra år ihop.

självklart beklagar jag sorgen!

Beklagar sorgen

Tack alla!

Usch... Jag undviker dessa trådarna som pesten för jag vet att en vacker dag är det jag som måste skriva en sådan tråd och då får jag hellre verka okänslig som inte skriver här så ofta...

 

...men nu läste jag din tråd ändå och det är jag glad för eftersom Takko verkade ha haft ett riktigt bra liv och det vill jag visa min uppskattning för!

 

Beklagar verkligen sorgen. Det spelar ingen roll hur många djur man har haft under åren för det blir aldrig lättare, och för mig är det ett bevis för att man är människa och att man verkligen bryr sig om sina fyrbenta vänner! (eller vilka djur som helst för den delen!)