Eftersom jag sedan länge använt och intresserat mig för blyfria kulor blev jag intresserad när jag såg att Jakt&Jägare hade ett "Stort test av blyfria kulor" och tidningen fick följa med mig hem från mataffären.

 

Efter att ha läst denna artikel kan jag väl dels konstatera att Christer Holmgren säkert sitter på sin kammare och gnisslar tänder men också att jag blir störd över att kunskapsnivån hos artikelförfattaren är så pinsamt låg!    

 

Att testa stabilitet och expansion hos kulor på 300m genom att sänka deras utgångshastighet och skjuta dem i "bensimulator" på 35m saknar allt värde!! Det är avgjort mindre genomtänkt än att testa skottverkan på storvilt genom att skjuta sig själv i foten!

 

Om jag lugnar mig en smula skall jag en gång för alla försöka reda ut detta i den fromma förhoppningen att jag inte behöver genomlida liknande pinsamma artiklar framledes.

 

Genom att sänka kulans hastighet sänker du GIVETVIS också dess rotationshastighet vilket gör att en kula som i normal utgångshastighet hade varit stabil helt plötsligt blir instabil.

Vid skytte på på 300m har normala kulor tappat i runda slängar 20-35% av sin anslagshastighet men under 5% av sin rotationshastighet.

 

Kulan kommer alltså att vara relativt sett STABILARE på 300m än vad den är på 35m.

 

I sak är detta test lika korkat som att testa precision på avsevärt tyngre kulor än vad räffelstigningen klarar av att stabilisera och sedan gnälla på att fabrikanterna borde göra bättre kulor.  

 

Ovanför min saliga farmors dörr hängde det en bonad med texten "Om du letar efter felet, använd spegel och inte kikare" månne är det visdomsord som artikelförfattaren borde begrunda.

 

//Henrik

Din farmor låter som en klok kvinna, jag misstänker ändå att dina kunskaper om ballistik är större, vilket iofs inte var poängen här.

 

Blir man inte väldigt ofta fundersam när man läser tester i tidningar? De håller en relativt låg evidensgrad överlag skulle jag vilja säga, snäppet över begreppet "expert opinion", som har den allra lägsta evidensgraden vilket iofs inte behöver betyda att en "expert opinion" är fel, bara inte evidensbaserad.

 

Men de lyckades sälja ännu ett lösnummer, till dig, vilket är det viktigaste för dem   Cynisk? jag? aldrig...

Hear, hear!

 

Vill man testa en kulas egenskap på 300 meter så testar man den på 300 meter och inte på något hittepå sätt för utan förankring inom fysikens grundlagar så kan man lika gärna kasta sten och gissa sig till resten... 

 

Synd för jag är jätteintresserad av blyfria kulor men har för lite underlag för att göra några konkreta analyser jämfört med min fail-safe 325gr Oryx som funkar 8 dagar i veckan.

Jag delar din invändning Henrik, men skulle ändå inte förkasta artikeln helt. För det första så testades kulor inte bara på 300 meter utan även på 100 och 200 vill jag minnas. Där blir alltså felet mindre. Vidare så kommer kulornas inbördes förhållanden fortfarande rimligen säga något om hur de beter sig. Inte på en kombination av hastighet och rotation som kommer att motsvara verkligheten på något avstånd, för all del. Hur stor skillnaden i rotation för nedladdad ammunition blir är jag inte man att avgöra, och därmed inte vilken effekt det har. Att det inverkar på riktningsstabiliteten är givet. Viktigare är väl dock troligen expansionsförloppet, som inte är frikopplat från riktningsstabiliteten men inte heller helt beror på densamma. Och inte heller i huvudsak?

 

Slutligen kan man ju fundera över betydelsen av rotationen. Ofta lyfts problemet att långa kopparkulor inte skulle stabilisera med pipor avsedda för kulor med blykärna fram. För långsam räffelstigning, helt enkelt. Nu kompenserar vi normalt detta genom att välja en lättare kula, men samtidigt borde väl testförfarandet som användes rimligen göra att en eventuell sådan effekt ökar? Dvs testet borde vara viktat "mot" kopparkulorna, för en given kulvikt åtminstone?

 

Men nej, så testar inte jag mina kulor/laddningar...

Sårkanalens expansion måste väl ändå vara lika påverkad av kulans rotationshastighet som kulvikten, uppsvampningen och anslagshastigheten? (ja, med undantag för en kula som inte alls expanderar - inte lika mycket i alla fall)

Rotationen i sig borde tillföra en stor mängd energi i ekvationen - för att säga det på ett enklare sätt. Det är min filosofi i alla fall som tekniker.

 

Oavsett så finns det inga substitut för verkligheten och då borde man kanske testa saker så som de skall användas, annars kan man ju simulera allt och hoppas på det bästa...

Visst, men hur mycket skiljer rotationshastigheten mot verkligheten och hur stor är betydelsen av de olika effekterna? Jag säger inte att det ger ett korrekt besked för effekten på 100, 200 eller 300 meter, men allt behöver inte vara kass för det. Och ffa kan de inbördes förhållandena mellan olika kulor fortfarande stämma.

 

Men självfallet bör man skjuta på det faktiska avståndet. På samma sätt som man bör kolla sin drop och inte bara räkna fram den i ett ballistiskt program.

Rotationen i sig borde tillföra en stor mängd energi i ekvationen - för att säga det på ett enklare sätt. Det är min filosofi i alla fall som tekniker.

Rotationsenergin brukar bli i häraden av någon enstaka procent eller mindre utav mynningsenergin enl. de beräkningar jag sett.

Finns en liten snutt om rotationsenergi på https://sv.wikipedia.org/wiki/Kinetisk_energi

Min högst subjektiva uppfattning är nog att för kulor som inte avger några blyfragment så spelar nog rotationshastigheten en rätt underordnad roll. Beroende på hastighet räffelstigning och viltets storlek torde kulan hinna rotera 2-5 varv från ingång till exit eller något i den stilen. Pratar vi däremot blykylor så kan vi nog med fog anta att rotationshastigheten spelar en större roll .

Jag tror att testet på 35m (tror jag att det var) rätt väl ger en fingervisning om hur de olika kulorna uppträder på detta skotthåll.

"Testet" som skulle simulera 2-300 meter saknar däremot värde eftersom en mer eller mindre ostabil kula inte kan förväntas expandera på samma sätt som en stabil dito.

//Henrik

Skickat från min SM-G920F via Tapatalk

Jag lutar mig tillbaka i min stol och kan ännu en gång konstatera att jag gör rätt som lever i den grå sörjan mellan/utan tillhörighet för något förbund. Den ena anställda är värre än den andra vad gäller dessa förbund och än verkar inte den sista ******* vara med och påta med dessa blaskor.

Jag skulle dock vilja rikta ett STORT tack till Jakt & jägare!

Nu vet jag precis vilken kula jag kommer välja om jag går ut på jakt i skogen...för att fälla blöta telefonkataloger, på sådär 35 m. Skämt å sido, J&J agerar ju för bly ammunition och emot kopparkulor. Så för mig var artikeln ganska överraskande, det var inte länge sedan de skrev en artikel om att just koppar inte svampar upp alls som den påstås kunna göra,och för övrigt tillhörde syndens näste att mata in en sådan patron i pipan...

Mja, de blandar friskt. Detta är åtminstone den tredje, och undrar om det inte är den fjärde artikeln som höjer kopparkulor till skyarna. Christer Holmgren är däremot väldigt tydligt av motsatt åsikt.

Rotationsenergin brukar bli i häraden av någon enstaka procent eller mindre utav mynningsenergin enl. de beräkningar jag sett.

Finns en liten snutt om rotationsenergi på https://sv.wikipedia.org/wiki/Kinetisk_energi

 

Jo men formeln här nedan för kinetisk energi, som du refererar till, är baserad på en konstant homogen kropp och inte en deformerbar, eller fragmenterande, kropp - vilket då ger extremt mycket större påverkan.

 

Hur stor skillnad det blir mellan en icke-roterande expanderande kula och dito roterande vet jag inte men jag är rätt övertygad om att det handlar om betydligt mer än någon enstaka procent.

Det är rätt bra snurr på en finkalibrig kula liksom!

Som sagt så reagerade jag mot det tokiga i att uttala sig om stabiliteten på 200 respektive 300m baserat på en reducerad laddning på 35m.

 

Pratar vi däremot om själva "sårskadan" så tror jag nog att skillnaden i rotationshastighet gör rätt lite skillnad, dels därför att skillnaden mellan om kulan hinner rotera tre eller fyra varv i mediet inte är så där jättestor men också för att den temporärara kavitet som uppstår på grund av den "tryckvåg" som uppstår när kulan träffar vävnaden/gelatinet/det blöta pappret gör att vävnaden närmast projektilen åtminstone till viss del trycks åt sidan.

 

Tyvärr finns det mig veterligen rätt lite riktiga studier på det här området och den data som finns är av militär eller polisiär bakgrund och därmed av tveksamt värde när det gäller vårt fyrfota vilt.

 

//Henrik

Jo men formeln här nedan för kinetisk energi, som du refererar till, är baserad på en konstant homogen kropp och inte en deformerbar, eller fragmenterande, kropp - vilket då ger extremt mycket större påverkan.

 

Hur stor skillnad det blir mellan en icke-roterande expanderande kula och dito roterande vet jag inte men jag är rätt övertygad om att det handlar om betydligt mer än någon enstaka procent.

Det är rätt bra snurr på en finkalibrig kula liksom!

 

Inte så stor skillnad faktiskt.... Om jag nu minns min DiMaio så är rotationen sett till skadeutfallet helt försumbar, däremot är stabiliteten ALLT för en kontrollerad defomation. En kula som inte är stabil vid träff defomeras - helt okontrollerat eller inte alls - på ett betydligt mindre förutsägbart sätt.

 

Mja, de blandar friskt. Detta är åtminstone den tredje, och undrar om det inte är den fjärde artikeln som höjer kopparkulor till skyarna. Christer Holmgren är däremot väldigt tydligt av motsatt åsikt.

 

Jag är väl lite kluven inför kopparkulorna - de jag provat har fungerat helt enligt plan. Däremot har de och det är väl allmänt känt ett betydligt snävare fartfönster där de defomeras i önskvärd omfattning. Där är väl mina mest principella ifrågasättande - hur "kul" 'är en kula som tillverkaren eller handladdaren laddar till en lite för låg fart? Man hur ju ofta bara en eller möjligen 2 kulor i varje diameter - då har man ju i tex kaliber 30 en faslig massa olika kalibrar med ett ganska stort fartspann på att ladda dem i - jmf 300WM med 30-30..... Då kan kulan expandera, men lika väl låta bli. För kommer man under fartförnstret så är det inte så att alla kulorna öppnbar sämre - det är att vissa öppnar inte alls......

 

/T

Det är en av de intressanta och förvånande slutsatserna i J&J-artikeln: de kommer till motsatt slutsats, dvs några av kopparkulorna expanderar när blykulorna inte längre gör det, om jag minns rätt. Mina egna erfarenheter säger dock inte samma sak. Lapua har för övrigt just släppt Gen 2 av Naturalis, som ska expandera lättare och längre ut.

 

Jag har under dagen varit i kontakt med en tysk ballistiker som jag samarbetar med, som menar att invändningen mot metoden är korrekt. Han säger dock också att publicerade praktiska tester och sådana han själv utfört visat att effekten av skillnaden i rotation vid en given hastighet är försumbar på expansion och avgiven energi. Vilket är anledningen till att det normala är att ladda ned ammunition och testa på nära håll vid tester av militär, polisiär och jaktammunition.

 

Rent praktiskt så är det väl dessutom en pragmatisk approach. Jag måste erkänna att för mig blir en telefonkatalog ganska liten, när man ska försöka träffa den på 200 eller 300 meters håll med ett antal olika laddningar och kulvikter som inte optimerats för mitt gevär... det går i alla fall lätt åt mer ammunition än man förutsett.

Den kopparkula jag har erfarenhet av är Barnes kulorna i dess olika varianter. Idag tycker jag att TTSX fungerar riktigt bra utan några egentliga problem i vart fall i farter ned till 600m/s.  Jag tror utan att ha riktigt bra underlag för det att kulor som Hornady GMX, Lapua Naturalis och Noslers Etip fungerar på ungefär samma sätt som Barneskulorna. Med det menar jag att de fungerar tillfredställande på allt vårt högvilt även om de ibland ger längre flyktsträckor än vad konventionella blykulor gör.

 

Kruxet för mig har (och är) väl att variationen bland de homogena kulorna är betydligt mindre än bland vanliga blyspetskulor, bland de senare finns det goda möjligheter att skräddarsy kulan efter den jaktliga situationen och viltets storlek. Den möjligheten har hittills varit rätt begränsad bland kopparkulorna.

 

Testet i J&J innehöll bland annat utöver kulorna ovan även Normas Kalahari och RWS Evo Green som jobbar enligt principen att mer eller mindre snabbt släppa frontdelen och fortsätta som en cylinder genom viltet. Nu har jag inte testat dessa kulor under praktisk jakt men de påminner såvitt jag förstått det rätt mycket om RWS H-mantel som ju är en beprövad konstruktion med sina anhängare och motståndare.

Det är enligt mig både en positiv utveckling och verkligen på tiden att vi även bland de blyfria alternativen får ett större urval av kulor att välja mellan så att vi i en inte alltför avlägsen framtid kan välja mellan "blöta" och "hårda" kulor och ett antal varianter däremellan.

 

Det vore kul att höra om det är någon som har egna praktiska erfarenheter av kulor som Kalahari eller Evo Green.

 

//Henrik

Har skjutit upp ett par askar Kalahari 150gr i 308an av ren nyfikenhet för ett par år sedan. Fanns inte mycket negativt att säga om den effektmässigt men hittade aldrig en enda kula som kunde förtälja nåt om ev deformation eller restvikt, fick alltid genomskott.

 

Vill minnas att jag sköt nån dov, några rådjur, enstaka gris och räv med dem. 

Om kulans form som expanderad och energiavgivning:

http://www.rathcoombe.net/sci-tech/ballistics/mechanics.html#cavitation

 

Test av kulor:

http://www.soarraptors.org/Documents/CopperBulletStudy.pdf

 

Om blyammo och kött:

 

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/bly-i-viltkott---del-1-ammunitionsrester-och-kemisk-analys.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=bly&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=176.64.143.209&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_805cde2d-0709-4370-8a6b-361f5618feea&_t_hit.pos=11

Jag testade gmx 185 gr i 338 på ca 300m för ca två veckor sedan. Laddningen var helt färdig precisionsmässigt men den dåliga expansionen gjorde att jag fick panikbyta kula. Det blev oryx 210 gr och den expanderade väldigt bra.

På 100 m var dock gmx kulan fantastiskt bra.

Jag testade gmx 185 gr i 338 på ca 300m för ca två veckor sedan. Laddningen var helt färdig precisionsmässigt men den dåliga expansionen gjorde att jag fick panikbyta kula. Det blev oryx 210 gr och den expanderade väldigt bra.

På 100 m var dock gmx kulan fantastiskt bra.

Har du kvar kulan så att vi får se den?

 

Vilken kaliber och fart?

Har du kvar kulan så att vi får se den?

Vilken kaliber och fart?

Ska försöka hitta den

Kalibern är iaf 338-06 och var 820 m/s vad jag minns kanske något till.

Om kulans form som expanderad och energiavgivning:

http://www.rathcoombe.net/sci-tech/ballistics/mechanics.html#cavitation

 

Test av kulor:

http://www.soarraptors.org/Documents/CopperBulletStudy.pdf

 

Om blyammo och kött:

 

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/bly-i-viltkott---del-1-ammunitionsrester-och-kemisk-analys.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=bly&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=176.64.143.209&_t_hit.id=Livs_Common_Model_MediaTypes_DocumentFile/_805cde2d-0709-4370-8a6b-361f5618feea&_t_hit.pos=11

 Testet där var intressant.

Jag fastnade särskilt för det med några få cm gel framför aluminium. Att skillnaden mellan TTSX och GMX var så tydlig, den direkta expansionen med TTSX är imponerade. Jag antar att det borde göra skillnad både när det gäller träffar där motståndet är minimalt, och när hastigheten börjar gå ner.

DSC_0001.JPG

 Har du koll på ungefärlig hastighet vid 300m?

Gissar vilt men 640-650 m/s kanske