Just nu ältar jag hur jag ska göra. Min 14 år gamla Border Terrier har med största sannolikhet fått tumör i nosen, tårkanalen har lagt av på ena ögat, dricker mycket vatten, ena nosborren klibbar igen av var. Senaste veckan har jag börjat känna en upphöjning/knuta på sidan av nosen. Gett henne alla möjliga mediciner men inget hjälper. Veterinären tycker vi ska göra en magnetröntgen eller skiktröntgen i nosen för att se vad det är som ställer till det och jag kan inte bestämma mig om jag ska ge det den chansen eller ta beslutet att nu räcker det och låta henne somna in. Om hon bara kunde säga att nu har jag ont eller att jag hänger med ett tag till.

 

När är man egoistisk i dessa hänseenden...

Jag hade nog velat som du om det vart en av mina tjejer men som åskådare så känns det som det är dags att låta henne somna in

Många upplever mig nog som lite kall men jag låter hellre djuren få vila när de blivit gamla/sjuka. Jag är dock ganska van vid att djur kommer och går, det har blivit många grisar som hämtats av djurtransporten, katter som blivit överkörda, hundar som blivit gamla, ankor som slaktats och så vidare. Ibland önskar jag att jag var lite mer sympatisk än praktisk men sanningen är att jag tror att djuren har det bättre nu än om jag varit blödigare.

Jag tycker du nästan svarar på frågan själv, med din fråga. Jag är väldigt blödig med mina hundar, men vid den åldern så är det slut opererat och de får med värdighet jaga vidare i hundhimlen. Ett tungt beslut som måste tas.

Det är ett otroligt jobbigt beslut att ta och svårt att "ge råd" om. Men jag ska skriva hur jag tänker... Första tanken som slår mig då jag läser om din hunds ålder och krämpor med alla mediciner är att hon förtjänar att slippa lida mer. Hundar har en otrolig förmåga att "vara glada" för husse och/eller mattes skull! Hade hon varit 5-6 år med god förhoppning om att bli frisk hade ju läget varit ett helt annat. Om du väljer fortsatt behandling, hur lång extra tid får ni tillsammans och till vilket pris vad gäller framförallt hennes mående men kanske även din egen plånbok? Man kan givetvis inte mäta sin bästa kamrats liv i pengar men även där når man tillslut en gräns för vad ev förlängt lidande är värt för kanske relativt kort extra tid...

Jag tror du förstår hur jag tänker... Enda "råd" jag kan ge är att bespara dig synen av att hitta henne en morgon då hon kanske inte kan se eller av att nosen är så tät att hon inte fungerar.

Du frågar:"När är man egoistisk i dessa hänseenden?" Jag tror att man är det då man egentligen vet att djuret lider och det inte går att åtgärda men ändå inte tar beslutet att låta djuret somna in, just för att det helt enkelt ÄR så jävla jobbigt att ta. Bara DU vet om/när det är dags för henne att få somna in för gott och jag är övertygad om att du gör rätt oavsett... /Danne

Jag hörde för ett tag sedan följande visdomsord när det gäller den svåraste av frågor: om du tvekar, hade du stått ut med att ta hennes plats? 

 

Jag är själv enormt blödig med mina hundar, det ska gudarna veta - men på en punkt sätter jag mig saklöst över det. Skulle jag själv inte vilja ha behandlingen som krävs eller leva det liv som erbjuds - så får det vara. Då åker vi ut en sista gång. Det är det enda som våra hundar kan kräva av oss - då får vi inte svika dem efter ett långt och lyckligt liv.

 

Det enda jag hoppas - och som jag allt mer och mer med stigande ålder ser på med fasa och oro på - är att någon har hjärta nog i kroppen och göra det samma för mig den dagen den frågan blir aktuell för min egen del. Det ska fan och ha blöja på på ålderns höst.

 

/T

Man vet när det är dags, man får insikten att "idag är det dags". Jag tycker inte du behöver fråga för du är den ende i världen som känner din hund så bra, ingen känner den bättre. Så du märker först av alla själv när det är nog/dags.

Magnetkamera kräver lugnande och det kan ta hårt på henne om du har otur.

Det är mycket lättare att se när det är dags att ta bort grannens hund än sig egen...

Cindy fyllde 13 i lördags- hon har lite krämpor och hör dåligt, men så länge hon verkar må bra ska hon få gå här och knalla och greja i sin egen takt...

Jag skiter i vad det kostar, jag ska köpa hennes medicin och gå till veterinären med henne om så behövs- men något större ingrepp gör jag inte på henne- då kommer hon inte med hem igen.

Om veterinären föreslår en skiktröntgen på din hund så gör det- det kostar bara pengar och gör inte ont på hunden. Då vet du utifrån resultatet vad du måste göra- av respekt och omtanke till din hund.

Pengar trycker staten nya varje dag- bra hundar förtjänar det bästa.

Precis som faxe skriver så är det bara att fatta det nödvändiga beslutet o låta hunden får vandra vidare.

Det är ett tufft beslut men det måste tas så att hunden inte behöver plågas.

Det svåra är att inte bli "för" egoistisk. Man gör ju allt för sina familjemedlemmar och det svåra är ju just att ta det "rätta" beslutet. En veterinär sa till mig att våra kompisar är extremt tuffa på att inte visa att man har ont fast dom inte mår så bra. Håller med Whiskey T, du är den som känner din hund och vet och ser om inte allt står rätt till. Men det är ändå inte lätt att fatta ett beslut, men det visar ju också på hur mycket vi tycker om dem.  

Tog beslutet igår. Ling som även är min avatar finns inte mer. Tungt.

Beklagar!

Jag gläds för din hunds skull som numera "lever livet" i hundhimlen där rådjuren står tätt och alla gryten är bebodda. Beklagar din sorg men snart vänder det från sorg till glädje när man tänker på allt roligt som ni delade. Förr eller senare hoppas jag att du får möjligheten att skaffa en ny hund som blir början på en ny resa. 

Tog beslutet igår. Ling som även är min avatar finns inte mer. Tungt.

 

Usch.. men du gjorde helt rätt.

Beklagar! 

Beklagar men du gjorde helt rätt.

 

Jag har en gång varit för "ansvarstagande" och lät ett djur ligga på intensivvård i två dygn, för att ändå veckan efter få ta beslutet. Den blicken glömmer jag aldrig och det lärde mig en läxa - att ta snabbt beslut om bu eller bä.

Den dagen det kommer till någon av mina nuvarande hundar så kan jag inte garantera att jag fixar det själv, men jag är karl nog att acceptera en sådan sak och åka till veterinären i stället om det behövs, men lätt blir det aldrig - och tur är väl det?

 

Minns det roliga som var!

Beklagar, baksidan med att ha hund..

Beklagar sorgen..

Jag har en gång plågat ihjäl en trogen tjänare på ett större djursjukhus..

Det gör ont inne i kroppen när jag tänker på hur han fick lida dom sista dager av livet......

Du gjorde rätt hur ont det än gör dig just nu.

Nu fick jag sand i ögat tror jag

Beklagar sorgen.

Beklagar er sorg, det är tungt . Men ni gjorde rätt.

Beklagar. Mycket tråkiga beslut.

Tråkigt att det skulle sluta så men du gjorde helt rätt. Kan bara beklaga då jag vet hur tungt det är...

[emoji17][emoji170]

Man är väl aldrig så ensam som när det är dags att bestämma om hur det ska bli för lilla goa vännen.

 

Men det är en rättighet våra husdjur har och det är en skyldighet vi människor har. 

Tung och tufft beslut även om kompis blivit gammal och trött.

 

Beklagar att Ling inte finns vid din sida längre

Nu har det gått ett tag sedan jag valde att ta bort Ling. Nu i efterhand skulle jag gjort det tidigare men man vill ha kvar dom så länge som möjligt.

Här vilar hon idag, hon gillade att sitta högt för att ha koll så hon fick bli begravd på en liten kulle. Min dotter ser till att det alltid finns blommor på hennes grav.

Tack alla som har beklagat!