1 hour ago culot sa:

Där har du en poäng , men när perazzikillen bommar 10 i rad så är det honom dom viskar om och säger att vad ska han m dyr bössa till .... 

 

Vad har det för betydelse vad man missar med som nybörjare? Nybörjaren hade missat oavsett gevär. Fördelen blir som du sade att man slipper hålla på att byta bössa under resans gång.

Om och när det börjar viskas har Svenssons enligt mig förblindats av sin jantelagsmentalitet och avundsjuka. Den som viskar om andra har enligt mig problem med sig själv. Man höjer inte sig själv genom att leta fel på andra, hur mycket man än anstränger sig, man gör sig snarare till åtlöje inför de som har en fattningsförmåga över genomsnittet.

3 hours ago Flintbüchse sa:

Om och när det börjar viskas har Svenssons enligt mig förblindats av sin jantelagsmentalitet och avundsjuka. Den som viskar om andra har enligt mig problem med sig själv. Man höjer inte sig själv genom att leta fel på andra, hur mycket man än anstränger sig, man gör sig snarare till åtlöje inför de som har en fattningsförmåga över genomsnittet.

Antalet "små människor" som finner sin livsglädje i att försöka förminska allt och alla som kommer i deras väg är legio..... Det enda de hatar mer än sin egenupplevda underlägsenhet som de uppenbarligen har svårt att leva med är människor som fetvägrar att låta sig förminskas av dem. Så det bästa man kan göra om det "tisslas och tasslas" är att spydigt titta på dem och säga typ - "det kostar att ligga på topp", "det är roligare att missa med stil" eller "en bom med en Perazzi är än bättre bom"..... Eller dräparen när de bommar - "Varför köper du inte en ordentlig bössa?". Den sista kan få folk att lämna skjutbanan pionröda - och det är så vackert....

Jag är förmodligen en väldigt OND människa men jag finner en närmast barnslig glädje i att jävlas med sådana värdelösa dödgrävare. Kan man inte glädjas åt andras framgångar ska man bara hålla käften..... Eller stanna hemma.

/T

Jag har också svårt för sånt där, men jag nöjer mig med att flina åt dem, ty vad bryr sig lejonet på savannen om vad aporna i träden kacklar om.

13 minutes ago Flintbüchse sa:

Jag har också svårt för sånt där, men jag nöjer mig med att flina åt dem, ty vad bryr sig lejonet på savannen om vad aporna i träden kacklar om.

Jag kan inte låta bli. Jag kan fan inte låta bli att jävlas med dem. Det går bara inte...... Känslan när man får dem att lämna banan eller jakten i vredesmod är fan snudd på bättre än riktigt schysst sex......

Vad bryr sig ett lejon om apchatter? Inte ett skit..... Men visst fan är det kul för ett lejon att då och då äta en ful apfan....... För att han kan, till skillnad mot apan som inte kan äta ett lejon.

/T

Hehe, ja det är en härlig känsla. I ett av jaktlagen jag jagar med finns en självutnämnd jaktledare och allvetare som gärna hånar jaktkamrater och klagar på allt och alla, deras hundar och utrustning etc. Det slutar alltid med att nån mindre nogräknad, ofta äldre herre, gör narr av honom och hela jaktlaget skrattar i kör åt honom. Då känns det ganska tillfredställande att dra på smilbanden.

4 hours ago Flintbüchse sa:

Vad har det för betydelse vad man missar med som nybörjare? Nybörjaren hade missat oavsett gevär. Fördelen blir som du sade att man slipper hålla på att byta bössa under resans gång.

Om och när det börjar viskas har Svenssons enligt mig förblindats av sin jantelagsmentalitet och avundsjuka. Den som viskar om andra har enligt mig problem med sig själv. Man höjer inte sig själv genom att leta fel på andra, hur mycket man än anstränger sig, man gör sig snarare till åtlöje inför de som har en fattningsförmåga över genomsnittet.

 

33 minutes ago pmt sa:

Antalet "små människor" som finner sin livsglädje i att försöka förminska allt och alla som kommer i deras väg är legio..... Det enda de hatar mer än sin egenupplevda underlägsenhet som de uppenbarligen har svårt att leva med är människor som fetvägrar att låta sig förminskas av dem. Så det bästa man kan göra om det "tisslas och tasslas" är att spydigt titta på dem och säga typ - "det kostar att ligga på topp", "det är roligare att missa med stil" eller "en bom med en Perazzi är än bättre bom"..... Eller dräparen när de bommar - "Varför köper du inte en ordentlig bössa?". Den sista kan få folk att lämna skjutbanan pionröda - och det är så vackert....

Jag är förmodligen en väldigt OND människa men jag finner en närmast barnslig glädje i att jävlas med sådana värdelösa dödgrävare. Kan man inte glädjas åt andras framgångar ska man bara hålla käften..... Eller stanna hemma.

/T

Kan man bara bära sina framgångar m stil så e väl allt frid och fröjd, men många saknar tyvärr den förmågan. Jag har tävlat med halvautomat under många år och fått min beskärda del av  hånfullhet från personer som saknar tidigare nämda förmåga, fast när deras trycke triillar ur har jag inte dåligt samvete för min skadeglädje...

/P

2 minutes ago Flintbüchse sa:

Hehe, ja det är en härlig känsla.

Visst är det.....

Det är en stooooor fördel med mogen ålder (förmodligen en av ganska få) - gränsen för skamligheter tycks flytta sig lämngre och längre bort från mig.

Jag kommer att vara odrägligt kräkig när jag är 75.......

/T

2 minutes ago culot sa:

Kan man bara bära sina framgångar m stil så e väl allt frid och fröjd, men många saknar tyvärr den förmågan. Jag har tävlat med halvautomat under många år och fått min beskärda del av  hånfullhet från personer som saknar tidigare nämda förmåga, fast när deras trycke triillar ur har jag inte dåligt samvete för min skadeglädje...

/P

Det handlar om att bära både sina framgångar och sina motgångar med stil. Gör man det delar man sina medmänniskors motgångar och gläds åt deras framgångar. I det konceptet ingår det att ta och ge med samma smil. Häckla mig gärna, men då får du leva med att jag inte håller igen om jag får chansen.......

Nu tävlar jag inte längre men jag har alltid satt en ära i att glädjas med den som spöar mig. I synnerhet om det är en skytt som jag normalt skulle slå...... Av samma anledning har jag aldrig haft problem med att låna ut grejor eller hjälpa en skytt i nöd - även om det placerat mig längre ner på resultatlistan som en konsekvens.

Men små människor - dom ska man platta till så de kryper in under de stenar  de aldrig borde krupit fram från. Avundsjuka männiksor är bara så totalt värdelösa för alla.

/T

Vill du ha en Perazzi eller liknande ska du absolut köpa en. Du kommer att ha mycket roligare med en bössa som du tycker om än att du ska ångra dig varenda gång du tar fram den. Oavsett hur skyttet går kan du titta på den ömsint, gosa med den och känna en glädje i att äga ett fint vapen.

Hellre en snygg bom än en dålig träff 

Eller på Dansk:

Det er bedre at ramme ved siden af end slet ikke at ramme 

Som det heter ett buskskott är i alla fall ett skott.....

/T

Ryggskott då ?

9 minutes ago Dansken sa:

Ryggskott då ?

Nja - även buskskotten tarvar att man backa. I tid....

Annars kan det bli en riktigt fullträff.

/T

Har gått i samma funderingar som trådskaparen och var mentalt på väg till Italien. Sen drabbades jag av verkligheten och insåg två saker. Jag kan inte ha en Perazzi stående i skåpet som jag inte skjuter med. Kapitalförstöring och dumhet måhända. Men framförallt så har jag svårt att få loss tiden att åka till skjutbanan. När dottern är äldre då kanske allt ser annorlunda ut, och de tankarna fick mig att snöa in på en MK38a. Nu blev det inte en sådan men det var rysligt nära!

Istället hittade jag en B25a och just nu samlar den lika mycket damm som en Perazzi hade gjort med mig som ägare. Enda skillnaden är att B25an varit med ut på jakt, förtjänstfullt fällt mig både hare och fågel, vilket kanske en Perazzi också gjort. Men nu har jag pengar på banken istället för en Ferrari som står och samlar dam och förtjänar ett bättre öde.

325an är ingen dålig bössa. För det priset kan du kosta på dig bättre virke och få den anpassad. Är den i bra skick så har du en skjutmaskin anpassad för ditt skytte till en billig peng. Är virket vackert kanske du t.om kan komma att trivas med den. Tycke, smak och prioriteringar!

Jag har läst, inte sett med egna ögon, att MK38or med bättre virke spricker. Någons Perazzi sprack i en ådring i trät vilket säkert kändes trist eftersom bössan blir oanvändbar. Försäkringar, tid hos en kunnig för reparation eller i sämsta fall en resa till Italien. Har du pengarna - åk till Italien! Håller med om att det är roligare att bomma med stil Men det kan räcka med en skjorta för att man ska sticka ut på vissa skjutbanor

/M

Ja finns det bara över till skott för träning och tävling när man spenderat 40000

på en bössa så blir nog slutet gott ...

/P

11 hours ago Dansken sa:

Ryggskott då ?

Hellre ryggskott än nackskott! 

Fast ibland skulle man hellre villa ha ett nackskott när man har ryggskott för att slippa smärtan

13 minutes ago Dansken sa:

Fast ibland skulle man hellre villa ha ett nackskott när man har ryggskott för att slippa smärtan

Sluta ljug nu å säg som hä ä, du vill ha ett skött i rötta

Jag var tokigt nära att slå till på en Teague MK38, men hamnade på något konstigt sätt med en Caesar Guerini Ellipse Evo i min ägo istället.

Det var mycket för att man kunde justera den åt alla håll och kanter (kolvkammen i höjd och sidled, spången för att justera träffbildens höjd ytterligare utan att röra kolven, samt vikter för att justera balansen). Sedan tycker jag det är en vacker sak för att vara ny, både i form med en ganska ren lite rounded action samt snygg men inte vulgär (maskin)gravyr. Sedan tänkte jag att den kan vara lämplig även för trap och sporting, men sett till antalet skott där är det än så länge otroligt sekundärt.

Nu föll det sig så att jag fick ha allt i ändläge för att komma tillräckligt lågt och i sidled har jag inte rört den alls - inte heller vikterna, då jag trivs djäkligt bra med hur den känns som det var på skeetbanan. Ironiskt nog hade nog en standardbössa utan alla justeringsmöjligheter kunnat passa mig direkt, kanske att jag har nytta av det om jag börjar skjuta lite annat än skeet.

Dess 5 extra cm + extended choker och dryga halvkilot upp mot min B25a märks inte alls, den är så pass lik att jag tangerade pers i olympisk första dagen (iof bara 22, men det är första året med olympisk) och tredje dagen på banan även nationell (24, började med det i fjol, så man är fortfarande en gröngöling med all lerduveskytte)

När jag med hjälp av denna om ett antal år lyckats ha tillräcklig koll på vilka mått jag verkligen ska ha kommer jag kanske att slå till på en "riktig" bössa, förutsatt att jag fortsätter skjuta ganska mycket, men tills dess får den duga (den kommer nog alltid hålla högre klass än mig)

//Patrik