Jump to content

RASE


Dahla
 Share

Recommended Posts

Det blir som vanligt problem när kvartalsrapporter ska samsas om sitt existensberättingande med djur och naturvärden i skogen.

Man kan väl krasst konstatera att det finns väldigt dåligt med plats för klövdjur i det moderna skogsbruket vad det verkar, hur man ska komma tillrätta med det vettitusan för i slutändan är det ju alltid pengarna som talar. :sad:

 

Link to comment
Share on other sites

Skjut mera kalv säger Svenska Jägareförbundet...  ALLTID....

Link to comment
Share on other sites

Det är ju inte älgens antal som är problemet när betesskadorna inte minskar trots halverad älgstam.

 

Dom små markägarna i vårt äso har få eller inga skador på tall men problem i havre och raps vissa tider på året... holmen skog har däremot enorma skador påstår dom och sist ville dom ha en vinterstam om 1 älg per 1000 ha. Varför har just det skogsbolaget så stora skador på tall när småägarna inte klagar?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...
  • 1 month later...

När man använder en markberedare försvinner ju allt bärris på nolltid och visst anses väl blåbärsris och lingonris samt ljung vara en vanlig vinterföda för älgen?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Monokulturer är av ondo ur ett miljöperpektiv, dock tvärtom ur eonomiskt..
Där har du roten till det onda....

Förövrigt Bör alla skjuta mer kalv. 

;)

Hade tydligen glömt att förtydliga ironin.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

38 minutes ago lindgren sa:

Monokulturer är av ondo ur ett miljöperpektiv, dock tvärtom ur eonomiskt..
Där har du roten till det onda....

Förövrigt Bör alla skjuta mer kalv. 

Kan bli jobbigt att skjuta mer av det som inte finns... Ett ÄSO här om ca: 45 000 Ha har till dags dato fyllt planen till lite drygt 50% och har nästan 100 djur kvar att skjuta, de flesta kalvar som idag ligger rejält under 50% av planen.

Link to comment
Share on other sites

Om kalvkvoterna ska fyllas måste man nog ställa krav på att kalvkvoterna ska vara uppnådda innan skott får avlossas på vuxet djur... många jaktlag anser ju att det finns för få älgar. 

 

Men utan RASE och bärris på hyggen kvarstår problemet ändå 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

På ‎2018‎-‎10‎-‎26 at 17:19 Dahla sa:

 

Bra tråd om vi hjälps åt små som stora markägare eller jaktlag som kan påverka markägare!

Gör vi det kan det bli bra mycket bättre, mer och bättre jakt med små insatser ifrån alla.

Det skulle tex. kunna bli bättre med fågel typ fasan och rapphöns.

Bra Dahla med denna tråd!

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Mmm... det är ju inte bara klövviltet som behöver skog med hög divetsitet av växter. Även hare och skogsfågel skulle ju absolut gynnas av ett mera ekologiskt skogsbruk där dom stora skogsbolagen givetvis skulle tjäna lite mindre pengar.

Link to comment
Share on other sites

Har fuskat och bara läst första inlägget. Så förklaringen finns kanske redan. 

Min teori varför betesskadorna har ökat drastiskt sedan 80,talet tror jag beror bland annat på  maskinaverkning.

Fram till 80,talet fälldes allt med motorsåg. Då spreds riset och topparna jämnt över hygget. Och där fick det ligga kvar = älgarna hade dukat bord hela vintern. 

Idag fälls nästan allt med Maskin. Då hamnar riset i fina högar som blir utkörda eller nerkörda = betydligt mindre mat till älgarna vid avverkning.

Självklart är det därför som jägarna ensamma är skyldiga till betesskadorna , eller??

Link to comment
Share on other sites

14 hours ago qvarnhill sa:

Är övertygad om att det förekommer ett visst mått av "jägarprotest"... Gissar att en hel del kor och kalvar bara hälsats med ett lyft på kepsen! Tjurkvoten ligger bäst till...

Inte ens i det ÄSO jag är ordförande skjuts det några hondjur och vi har en planerad avskjutning på 1,9 älgar/1000 Ha och tvärt emot storskogsbolagens plan har vi planerat att de vuxna djuren som ska skjutas skall vara 60% handjur. Det ska onekligen bli spännande att svara på eventuella frågor från Lst om varför vi inte fyller planen tillräckligt väl...

Arrenderar en mark av en bonde som älskar idén om riktig blandskog och jag har inte sett just några betesskador på tallarna.

Visst kan det vara så att vissa marker har ""jägarprotest"", dock brukar det enligt mitt vetande alltid, finnas dom som gör allt för att uppfylla kvoten, och gärna några pottälgar däröver..

Den såkallade förvaltning som finns idag är för att minimera skador, och bolagen ligger på för att skydda sina värden.
Bevarandet av monokultur har sitt pris. 
Är skeptisk till att detta går åt rätt håll... Sen har jägarna ett "tilldelat ansvar" att följa dom planer som är upprättade....

Link to comment
Share on other sites

Du har rätt. Avskjutningsmålen är satta för att minimera skador på skogen. Detta trotts att utredning efter utredning och forskare efter forskare redovisar ett väldigt svagt samband mellan antalet älgar och hur stora skadorna är. 

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...
På 2018-10-04 at 07:07 Dahla sa:

Älgen får skit och ska skjutas ner i antal nära utrotning i vissa områden. Problemet som skogsbruket upplever är att för många tallplantor blir förstörda pga att älgen "tvingas" äta just tall.

  

Tall är inget förstahandsval när älgen väljer foder men finns det inget annat att tillgå blir tall en stapelföda.

  

1. Det kan ju tyckas vara lite konstigt att älgens betesskador på tall ökar trots att man i exempelvis Östergötland har halverat älgstammen de senaste sex åren. 

  

2. Om vi går tillbaka 40-50 år i tiden då slutavverkning av skog började bli vanligt sågs inte älgen som ett jätteproblem trots att vi då sköt dryga 170000 älgar under toppåret. Älgen hade dock då blivit en stor trafikfara. En stor skillnad mellan dagens slutavverkning och dåtidens är att användningen av markberedare inte alls var lika vanligt och maskinerna var oftast bara en form av plog medans dagens markberedare mer kan liknas vid en enorm jordfräs. 

 

3. När man planterade tallplantor med hjälp av en hacka på mark som på sin höjd hade körts över med traktor och ett plogskär stod många småplantor kvar av rönn, asp, sälg och ek samt en medans dagens markberedare effektivt tar bort merparten av det sly som älgen föredrar att äta framför de planterade tallplantorna. 

 

4. Det enda sly som lyckas ta sig upp på nya hyggen är gräs och björk och björk är något älgen väljer att äta efter tall när inget annat finns att äta.

  

5. Även om nu skogsbruket har insett vikten av att spara just rönn, asp sälg och ek som fröträd hjälper det inte mycket när älg och rådjur nu på många platser har fått stor konkurrens om maten från kron och framförallt dov. 

  

6. Man brukar säga att två kron äter lika mycket som en älg och fyra dov äter lika mycket som en älg. Dessvärre är det oftast älgen som får ta skiten för betade tallar. 

 

7. Häromkring har vi under de senaste 10-12 åren låtit dovstammen öka för att den ska bli jaktbar men man har som jägare inte insett konsekvenserna av det förens nu. I ett område på cirka 20000 hektar har vi idag garanterat över 400 dov och det kan nog närma sig 800 dov redan nu.

  

8. Om nu 400 dov äter lika stor mängd föda som 100 älgar börjar man förstå varför skadorna på tallplantorna ökar trots att älgen minskat enormt i antal. 

  

Hur ska vi som jägare hantera problematiken för att hjälpa skogsbruk och lantbruk samt bevara älgen i våra skogar? 

 

Detta är ett mycket intressant ämne, där jag känner att jag inte kan låta bli att hälla lite bensin på brasan - då mina åsikter avviker något från trådstartarens och övriga respondenters.

Om jag knyter samman dina stycken ovan, som jag tog mig friheten att numrera med 1-8 för att förenkla min återknytning till de olika punkterna, så vill jag påstå att du via punkterna 1 och 5-8 till stor del har besvarat frågan längst ner i ditt inlägg.

Angående punkt 6 så har jag tidigare fått höra samma förhållanden (samt att 1 älg ? 7 rådjur). Dock vet jag att Elias Turesson (jaktvårdskonsulent i Kronobergs län) angav ett annat förhållande om man vägde in den inbördes konkurrensen mellan de olika hjortviltslagens sätt att beta. Vi kan dock för räkneexemplets del förutsätta att förhållandet 4 dovvilt = 1 älg. Att spara bygga upp en stam av minst 400 dov på ca 20 000 ha motsvarar alltså en höjning av älgtätheten med ca 5 älgar/1000 ha i vinterstam, samt därtill räkna med att lagstiftningen tvingar fram en kronhjortsetablering i större delen av landet så har jag inte svårt att se hur skadenivåerna kvarstår på en hög nivå även om älgstammens täthet sänks. Skulle dina farhågor om en dovviltstam på ca 800 djur på samma område visa sig stämma så är ju inte problemet mindre.

När det gäller punkterna 2-4 så vill jag hävda att där finns en rad faktafel. Kalhyggesepoken brukar sägas ha börjat på allvar under 50-talet och fram på 60-talet beroende på var i landet vi är, vilket gör att vi hamnar i tidsspannet 55-65 år sedan. Jag kollade just i boken "Älgen, djuret - skötseln och jakten" utgiven på Svenska Jägareförbundet 1992 och där angavs älgavskjutningen till ca 17 000 älgar/år i början av 1950-talet och att det vid toppåret 1982 hade tiofaldigats (vilket stämmer väl med din siffra om 170 000 älgar/år, även om vi då är 20-30 år längre fram i tiden). I samma bok tas det upp att det redan med nivåerna på 1950-talet ansågs finnas allvarliga betesskador på skog t.ex. i Dalarna och att det på Jägareförbundets kongress 1952 restes krav på att älgtätheten inte fick överstiga 4 älgar/1000 ha (alltså långt innan det fanns behov av att lägga till betydande betestryck av t.ex. rådjur, dov- och kronvilt). Mellan 1950-1982 hade även den reglerade älgjakten implementerats. Som jag tolkar texten fick den kritik från jägarhåll för låg total licenstilldelning och hög andel kalv i tilldelningen. Resultatet blev dock att t.ex. i Kronobergs län (som var ett av försökslänen med reglerad älgjakt) att avskjutningen steg från 800 älgar 1967 till 3 500 älgar 1977.
 

När det gäller skrivningarna om markberedningen så vill jag hävda att du är helt fel ute. Dagens markberedningsmetoder (högläggning, fläckmarkberedning och harvning) är mycket skonsammare än vad som användes på t.ex. 70- & 80-talet.

https://www.skogskunskap.se/ordlista/h/hyggesplojning/

"Hyggesplöjning Idag förbjuden markberedningsmetod som var vanlig under 1970- och 1980-talen. En maskindragen plog skapade meterdjupa diken och medförde mycket kraftig och bestående markpåverkan."

När det kommer till påståendet att det endast är gräs och björk som lyckas ta sig upp på dagens hyggen så undrar jag om du menar att det beror att inget annat kan slå rot eller om det är så att det äts upp i mycket späd ålder?

Något som jag dock har märkt är att det ställs betydligt färre fröträdsskärmar av tall numer jämfört med för ca 20 år sedan (i alla fall här i södra Kronobergs län). Om det beror på att många sådana blåste omkull i Gudrun och Per, eller om kvävenedfallet gynnat t.ex. örnbräken och andra konkurrensstarka växter så att självföryngring med tall har försvårats vågar jag inte svara på (eller om det planteras gran för att man gett upp om att föryngra med tall).

När det dyker upp nya viltslag på markerna så bör man kanske som jägare fundera på hur mycket tätheten av redan befintliga viltslag skall sänkas för att bibehålla balansen mellan betesresurser och vilt om man vill gynna den nya artens populationsstorlek/-täthet. Kakan blir ju tyvärr inte större för att fler ska dela på den.

MVH
Alias

Link to comment
Share on other sites

26 minutes ago alias sa:

När det kommer till påståendet att det endast är gräs och björk som lyckas ta sig upp på dagens hyggen så undrar jag om du menar att det beror att inget annat kan slå rot eller om det är så att det äts upp i mycket späd ålder?

För att det ska kunna bli några nya aspar på ett hygge måste det ju finnas vuxna aspar som skapar frö. Detsamma gäller ju även rönn och ek... när dessa träd inte står kvar efter slutavverkning måste fåglar och kanske ekorre sprida bär och nötter till hygget... det händer nog sällan.

Link to comment
Share on other sites

På 2018-10-04 at 09:01 qvarnhill sa:

1. Här i krokarna har Billerud och Holmens bildat ett eget ÄSO där ingen demokrati råder, det pekas med hela handen och informeras hur det ska göras och därmed har man kunnat öka avskjutningen med sådär 40% och planerar för en vinterstam på 2-3 älgar/1000Ha... Inget annat än beslutad utrotning! 

2. De mindre jord och skogsägarna med egna marker tar inte så allvarligt på betesskadorna, de förstår naturen bättre, de ser till att inte röja så hårt, ser till att älgarna har bättre och mer eftertraktade alternativ till nödfodret tall, de behöver inte sterilisera skogen och utnyttja varje kvadratmeter för massaproduktion, de har inga aktieägare eller bolagsstyrelser som gnäller för varje utebliven krona i vinst, de har ett mer långsiktigt perspektiv på sitt skogsägande och är inte inblandade i den rådande kvartalsekonomin.

3. Så vad kan jägarna göra? Just inte mycket mer än att 100-procntigt kollektivt vända storskogsbolagens utrotningspolitik ryggen och det lär inte ske förrän möjligen då det redan är för sent och vår svenska älg blir rödlistad! 

1. Om Billerud och Holmen äger mer än 50 % av arealen som ingår i ÄSO:et så är det väl demokratiskt att de får sin vilja igenom - eller har jag missat något? Om de inte har minst 50 % av arealen så bör de rimligtvis ha fått medhåll av andra markägare för att kunna driva sin linje och då är det väl demokratiskt likväl?

2. Nu kanske jag feltolkar dig, men att inte ta så allvarligt på betesskadorna tolkar jag som att man inte anser sig förskonad från betesskador utan bara att man väljer att skita i problemet. Om man nu ska dra in kvartalsekonomi i diskussionen så anser jag att det skogsbolagen strider för är allt annat än kvartalsekonomi. Vill man ha en quick fix så kan man ju alltid plantera gran på tallmark och så har man uppfyllt återbeskogningsplikten och granen kommer att växa hyffsat i 30-40 år för att sedan stanna av i tillväxten (d.v.s. långt efter att en normal börsbolags-VD har vandrat vidare till nya uppdrag). Det är ju för att ha en bra värdeutveckling år 40-90 som man vill ha rätt trädslag på rätt mark.

3. Om man som jägare skulle agera på ett sådant vis så hoppas jag att man blir utslängd med huvudet före. Jakträtten är knuten till äganderätten av marken. Det är markägaren som har ansvaret för att uppfylla återbeskogningsplikten i skogsvårdslagen och då kan jag inte se att det skulle vara orimligt att denne har rådigheten över hur täta viltstammar som man kan acceptera och ändå lyckas uppfylla lagkraven till rimlig kostnad.

 

MVH
Alias

Link to comment
Share on other sites

27 minutes ago Dahla sa:

För att det ska kunna bli några nya aspar på ett hygge måste det ju finnas vuxna aspar som skapar frö. Detsamma gäller ju även rönn och ek... när dessa träd inte står kvar efter slutavverkning måste fåglar och kanske ekorre sprida bär och nötter till hygget... det händer nog sällan. 

 

Asp föryngrar sig vanligen med rotskott, inte med frön. Själv har jag en hel del spontanuppslag av både ek och rönn på mina marker. Även om man inte har rönnar direkt på hygget så upplever jag att fåglarna sprider fröna effektivt flera hundra meter från befintliga, lite större bärproducerande rönnar.

Ekarna brukar uppträda som solitärer här och var i föryngringarna och dessa brukar få stå kvar vid röjningarna, medan rönnarna kan bilda kvastar/mattor bitvis där man kan få röja ner en del för att gynna produktionsstammarna och ibland för att ta sig fram. Om vildsvinens framfart på senare år gynnar ekföryngringen genom att mylla ner ekollonen, eller missgynnar den genom att äta upp desto fler av desamma får framtiden utvisa...

Har några gamla torpgrunder på markerna där sälg, rönn, ek, en och syrener och gamla rosbuskar m.m. blir aktivt gynnade för att markera spåren av vad som en gång varit en bostad i vad som nu är skogsmark. Annars är det rätt starkt produktionsfokus som gäller. Försöker  att gynna tallinblandning vid alla föryngringar även om mina marker är i bördigaste laget. Till våren blir det plantering av tall och nu i vinter planerar jag en avverkning där föryngringen är tänkt att bli en kombination av planterad gran och självsådd tall på större delen av arealen (hoppas att det går vägen).

 

MVH
Alias

Link to comment
Share on other sites

11 minutes ago alias sa:

Asp föryngrar sig vanligen med rotskott, inte med frön

Aspens frö måste ha bar jord för att gro. Aspens frö har kort hållbarhet och måste komma i jord inom tre månader. Rotskott kräver en för att gro ifrån. 

Här sparas på ett fåtal frötallar och rena torrakor... allt annat sågas ner eller mejas ner av markberedaren.

Du verkar ha helt andra förutsättningar. 

Link to comment
Share on other sites

5 minutes ago Dahla sa:

Aspens frö måste ha bar jord för att gro. Aspens frö har kort hållbarhet och måste komma i jord inom tre månader. Rotskott kräver en för att gro ifrån.  

Här sparas på ett fåtal frötallar och rena torrakor... allt annat sågas ner eller mejas ner av markberedaren.

Du verkar ha helt andra förutsättningar.  

 

Ska du ha aspfrö till att gro så bör du nog ha en ordentlig markberedning så att en stor del mineraljord blottas. Har aldrig själv aktivt försökt föryngra vanlig inhemsk asp (den dyker upp ändå), däremot har jag planterat hybridasp i hägn på föräldragården.

Angående rotskott av asp så kan man få en hel "vass" av dessa från rötterna som går ut från en nedsågad asp. Enligt skolboken så bör man nog egentligen, några år i förväg, randbarka aspar i bestånd som skall föryngras med tall då knäckesjuka värdväxlar mellan asp och tall.

Visst är det lite andra förutsättningar beroende på var i landet man är och om man jagar på egen eller arrenderad mark. Jag styr ju själv vad som skall lämnas på mina hyggen.

 

MVH
Alias

Link to comment
Share on other sites

Är av uppfattningen att problemet är skapat av skogsbruket själva....planterar man 95% gran, så får man nog ta att det blir 70% betesskador på tallen!!!?

Att intressant ämne som jag gärna skriver mer om...men nu håller telefonen på att dö...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

×
×
  • Create New...