Jump to content

Ja, hur mycket får vargarna kosta?! Det här kan bli intressant!


Recommended Posts

josc72
josc72

Tyvärr! Någon som ser den kanske kan.... Alltså, jag vill ju inte uppmana till något olagligt men kanske en liten sammanfattning. Fortsättningen är ändå intressant. Förstår ändå inte hur vår länstyrelse, som skjuter massor av varg, björn och järv i skyddsjakt på renbetesland, skall kunna fortsätta med det här. Det är ju liksom samma kropp som både gasar och bromsar samtidigt.

Link to post
Share on other sites
lsjonsson
3 hours ago killer_mouse sa:

Låst artikel 

Här är artikeln i sin helhet:

 

"Avslår samebyarnas begäran – klartecken för varg i Jämtland

PREMIUM

Samebyarna Tåssåsen, Mittådalen och Handölsdalens överklagade Naturvårdsverkets beslut om att det ska finnas ett vargrevir i Jämtlands län. Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar dock i domen att det redan funnits en vargföryngring i Jämtland sedan 2011.

Naturvårdsverket beslutade om nya miniminivåer för varg i maj 2019.

Fördelningen resulterade i att norra förvaltningsområdet och Jämtlands län fick en föryngring, som motsvarar tio vargar.

Beslutet väckte kritik. Flera samebyar menade att de inte fått möjlighet att komma med synpunkter samt att en vargföryngring skulle innebära stora negativa konsekvenser för rennäringen.

Svenska Samernas Riksförbund, SSR, anser även att samebyarnas rättigheter måste väga tungt.

 

Inte bland ren

Nu har Förvaltningsrätten i Stockholm avgjort frågan och så här resonerar domstolen:

”Förvaltningsrätten ifrågasätter inte det som samebyarna har fört fram om de svårigheter som förekomsten av varg medför. Det är vidare ett mål med rovdjurspolitiken att varg inte ska förekomma i renskötselområdet. Förvaltningsrätten anser dock att det inte är till följd av Naturvårdsverkets beslut som skadorna har uppstått. Naturvårdsverket har i sitt beslut utgått ifrån var föryngringar av varg redan finns och enligt verket har det funnits en vargföryngring i Jämtlands län sedan 2011.”

Domstolen hänvisar också till att skyddsjakten varit lika hög 2016 som 2019-2020 och att samebyarna inte kunnat visa att det finns en samband mellan Naturvårdsverkets beslut och de skador på renskötseln som drabbat samebyarna.

 

Finns skäl

Vidare hänvisar Förvaltningsrätten till Högsta förvaltningsdomstolen som i ett mål om licensjakt på varg konstaterat att det inte finns skäl att ifrågasätta det vetenskapliga underlag som Naturvårdsverkets bedömning av vargstammen bygger på.

”Sammanfattningsvis anser förvaltningsrätten att Naturvårdsverket har haft skäl för sitt beslut att fastställa en föryngring för Jämtlands län. Förvaltningsrätten anser att det som samebyarna har fört fram om formella brister i Naturvårdsverkets beslut inte utgör skäl till att ompröva det. Förvaltningsrätten anser vidare att samebyarna inte har gjort sannolikt att det är till följd av det överklagade beslutet som samebyarnas möjligheter att bedriva rennäring har försvårats.”"

 

Artikeln kopierad från svensk jakts webbupplaga.

Link to post
Share on other sites
MKJ

Låter lite som statlig payback efter Girjas och alla andra byars hävdelserätt på jakten. Litet problem i praktiken tror jag, all renskötsel sköts ju via skoter/motorfordon så de kommer nog bli välmotionerade. 

Link to post
Share on other sites
killer_mouse
1 hour ago MKJ sa:

Låter lite som statlig payback efter Girjas och alla andra byars hävdelserätt på jakten. Litet problem i praktiken tror jag, all renskötsel sköts ju via skoter/motorfordon så de kommer nog bli välmotionerade. 

Risken att samernas tillåtelse att framföra fordon i terrängen försvinner snabbare än en avlöning då 

Link to post
Share on other sites
josc72

Vet inte vad jag tycker? Egentligen. Kanske är jag liiite skadeglad med tanke på hur alla samebyarna stängde oss fågel- och småviltjägare ute från statens marker i höstas. Vi svenskar har inte i Sapmi, på deras fjäll, att göra. Vi är inte välkomna där. Vi är nätt och jämt accepterade som grannar i skogslandet eftersom det också är deras. Tidigare har sameland varit lika med vargfritt och alla har vi vunnit på det. Men nu när vi inte längre skall få finnas på fjället och samerna arbetar stenhårt för att få bort fjällstationer, turism, skidåkare, cyklister, fiskare och jägare för att de vill vara ensama och rennäringen behöver lugn. Jämtland börjar bli helt sanslöst! Vette f..n vad jag tycker nu när vi inte är vi längre, utan det är vi och dem?! 

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
Järven

Renskötande Samer har varit jägarnas allierade i Vargplågan.

Men som tidigare sagts så tror jag dom bundit ris åt sin egen rygg i och med Girjasmålet som även fler Samebyar verkar vilja anamma, jag har svårt att känna "för deras sak" på samma sätt som tidigare  när dom samtidigt med full kraft vill strypa min som lågavlönat bruksjons unika möjlighet att jaga eller fiska torrfluga efter Röding på Statens mark och i stället ge till kapitalstarka Diriktörer, Norrmän, Italienare och Tyskar.

Allmogejägaren och fiskaren kommer i och den domen deporterats från fjället.

Vad gäller Friluftslivet så har det i sin tur hjälpt till att binda ris på sin rygg angående vistelse i fjällområden, folk har jagat renkalvar på Stekenjokk för selfiebilder som dom skadats och Renhjordar störts, folk har lämnat Containervis med tält, utrusning och sopor efter sig i Kebnekaiseområdet och nödstugor, supit och skränat vid vissa av dom stora fjällstationerna och betett sig som på Stureplan rent allmänt.

Jag är med kluven i frågan.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
josc72

Tänker på STF's fjällstationer Sylarna, Storulvån, Blåhammaren och Helags som står på ofri grund och där arrendet går ut om något år. Jon Paulsson, same och länsstyrelsens jurist, har stått här och sagt i tv och radio att om utredningen kommer fram till att samerna och rennäringen inte vill ha dem kvar så skall de bort. Undrar vad utredningen kommer fram till?!

Link to post
Share on other sites
Christian N

Snacka om att binda ris... 

/C 

Link to post
Share on other sites
josc72

Så här resonerar man...

 

Blåhammaren och hela ledsystemet riskerar stängas

P1000743-1-1-scaled.jpg Vinterleden mellan Storulvån och Blåhammaren. Foto: Håkan Gadd
Om tre år löper Svenska Turistföreningens statliga arrende för Sylstationen och Blåhammaren ut och verksamheten ska prövas.
 

ÅRE (JT) Båda husen står på ofri grund i rennäringsområde liksom för Mansjöstugan. Dessa verksamheter ska då prövas och beslutas om på samma sätt som för Mansjöstugan, enligt Jon Paulsson på Länsstyrelsen.

Skillnaden mellan anläggningarna är att belastningen av turister för rennäringen är mångfalt större vid Sylarna och Blåhammaren. 

– Sylstationen och Blåhammarstationen är också arrenderade på exakt samma sätt som Mansjöstugan. Idag finns ett avtal som gör att det förlängs automatiskt men det löper ut inom tre år. Prövningen där ligger några år framåt i tiden, säger Jon Paulsson, chefsjurist på Länsstyrelsen.

När dessa raststugor och fjällstationer byggdes fanns inte nuvarande rennäringslag som kom till 1971. Nu kommer även STF:s verksamhet i deras anläggningar att genomgå samma prövning som Anjans Fjällstation inom en snar framtid. I Sylarna och Blåhammaren har det framkommit att turisternas störningar för rennäringen genom åren varit mer betydande än de i Skäckerfjällen. Något som löpande uppmärksammats av media.

– Vi har börjat diskutera frågan om vad som ska göras i området ovanför Storulvån. Förhoppningsvis kommer arrendet att kunna förnyas. Men om samerna säger att verksamheterna stör rennäringen då ligger det i farans riktning att det blir samma sak som med Mansjöstugan. Alla anläggningar som finns på renbetesfjällen befinner sig i exakt samma situation och det är rennäringslagen som gäller. Prövningen med Sylarna och Blåhammaren kommer att bli omfattande, säger Jon Paulsson. Men varför blir den mer omfattande – är det inte så att alla anläggningar ska prövas lika av Länsstyrelsen?

– Jo vi behandlar alla lika, det ska vi göra. Hela ledsystemet i Jämtlands Triangeln är ifrågasatt då det är betesmark för renarna och staten äger marken. Storulvån ligger på friköpt mark, det är Blåhammaren och Sylarna som kan komma att tas bort, det ligger i farans riktning. Vi tittar nu på öppettiderna. Vi kanske kan ha mer stängt på våren när det är kalvningstid. Det är ju ett enormt besökstryck på det området, säger Jon Paulsson.

 Han säger också att frågan redan är uppe till diskussion med Svenska Turistföreningen om framtiden, en diskussion som aldrig blev av med ägarna till Anjans Fjällstation.

– Vi har redan börjat prata med STF om lösningar, nej det gjordes inte med Anjans Fjällstation. Nu ser vi över hur vi kan åtgärda problemen med besökstrycket i Sylarna och Blåhammaren så att det fungerar för renskötseln och sedan håller vi på att se över vårt ledsystem, säger Jon Paulsson. 

https://jamtlandstidning.se/sylarna-blahammaren-och-hela-ledsystemet-riskerar-stangas/?fbclid=IwAR3OzPXBY4JOvLEMzf1Ubi7BenA_lhkkr5GUZB_FqF-b9IGZblUE78DZPHA

Link to post
Share on other sites
josc72

Med tanke på att hela rennäringen är en bluff!

https://www.dn.se/insandare/rennaringen-ar-en-gigantisk-bluff/

Link to post
Share on other sites
josc72
40 minutes ago MrT. sa:

Tyvärr bakom betalvägg (och det gillar inte snålänningen i mig).

Sorry igen! Läste den på en kompis inlogg. Men om du är intresserad så är den insändaren värd pengen?

  • Haha 1
Link to post
Share on other sites
Silver
 
Googlade fram den. Personligen är jag mer åt andra hållet och har sympatier för renskötsel och anser att det i stor del är viktigt för den samiska kulturen.
 
 
Citat från Facebook men är samma text som i DN debatt artikel "Rennäringen är en gigantisk bluff"
 
Rennäringen bedrivs på mer än halva Sveriges yta. Den renägande delen av samebefolkningen utgörs av lite drygt 4.500 personer. Då ingår även minderåriga barn.
Renägarna är organiserade i samebyar, som är ekonomiska föreningar med tillgång till ett bestämt markområde. Att vara renägare och samebymedlem innebär inte automatiskt att man lever av rennäring.
I fjol hade bara 86 renägare över 500 renar i vinterhjord, vilket är ett minimum för att få en rimlig inkomst av sin renskötsel. Inom samebyarna finns läkare, forskare, jurister, civilingenjörer, rektorer, lärare, företagsledare, sjuksköterskor, gruvarbetare och många andra yrkesgrupper. Samebyarnas medlemmar behöver inte längre bo inom samebyns område, utan många lever i städer och tätorter.
Färre än 100 personer eller cirka 1 procent av samebefolkningen har alltså en rimlig inkomst av sin renskötsel, men behöver mer än 50 procent av landets yta för detta. Cirka hälften av samebefolkningen på cirka 8.700 personer, det vill säga av de i sameröstlängden registrerade samerna, saknar medlemskap i sameby (samebyn bestämmer själv vilka som ska antas som medlem), men många bor kvar inom samebyns område ute i den extrema glesbygden och arbetar ofta med grovarbete inom rennäringen som stängselarbete, slakt och transport.
Dessa samer måste betala intrångsersättning till samebyn för att få jaga och fiska på sina släkters marker. I Girjasmålet framkom att det var samer utan medlemskap i sameby som upprätthållit den samiska urminneshävden inom jakt och fiske sedan renskötseln enligt samen och professorn Israel Ruong utvecklas till ”en renskötsel som kan betecknas såsom en monokultur varmed förstås att tamrenenen blir den enda grundvalen för livets uppehälle” (ur boken ”Samerna”).
Att rennäringen är miljövänlig är en myt som äldre tiders renskötare inte själva skapat – tvärtom. Så här skriver renägaren, adjunkt Torkel Tomasson, vid Svenska lapparnas landsmöte i Östersund 1918: ”Det märkliga med renskötseln är emellertid, att ju längre man brukar och utnyttjar ett område, desto mera improduktivt blir detta, och till sist blir det nästan värdelöst”. (…) ”Det är ett ovedersägligt faktum, att våra fjäll, med få undantag, med avseende på renlavens tillgång, numera befinna sig i ett mer än miserabelt skick. På vissa trakter kan man knappast finna tillstymmelse till renlav.”
Bristen på renbete orsakade under 1800-talet trängsel inom rennäringen. Många renägare slogs ut – ibland efter bittra interna strider – och tvingades bli nybyggare.
Staten bestämde att den som upphört med renskötsel inte längre var ”lapp”. Alla dessa samer fråntogs då alla sina samiska rättigheter. Först 1993 fick dessa samer möjlighet att registrera sig som same, om man kan visa att släkten mot alla odds lyckats bevara samiska i hemmet till senast farfar- eller mormorgenerationen.
Från samebyhåll hävdas att samer tidigare frivilligt lämnat rennäringen för att bli nybyggare, men det visar bara på total okunnighet om verkligheten. Att med spett, spade, yxa och såg bryta ny odlingsmark är ett hårt slit.
En ganska känd text uttrycker saken såhär: ”I ditt anletes svett ska du äta ditt bröd”. Människan är byggd för att röra sig snabbt och länge över stora områden, men att med krökt rygg bryta mark är vi inte gjorda för.
Att samer ändå ”valde” att bli nybyggare beror på att alternativen var att svälta ihjäl eller utvandra. För jordbruken långt inne i fjälldalarna blev jordbruket aldrig mer än en nödvändig binäring till jakten, fångsten och fisket. Det var dessa samer som för sin överlevnad fortsatte med jakten, fångsten och fisket.
Under 1960-talet byggde staten stängsel mellan de olika samebyarna, som delar in fjällen i stora beteshagar – i storleksordningen som Ölands Stora Alvaret eller större. Därmed övergick renskötseln från en herdekultur till en form av ranchdrift, där renarna drivs ihop med helikopter, snöskoter och motorcykel. Nästan alla samebyar lastar renarna på lastbil för transporten mellan sommar- och vinterbeteslanden och arbetskraftsbehovet är därmed minimerat.
För ett par år sedan kom en forskarrapport som ytterligare problematiserar rennäringen. Dna-fynd visar att tamrenen i Skandinaviens inte är inhemsk, utan fördes in av människan cirka 500 e Kr och härstammar från nenetsernas tamren.
Svenska fjällen är – likt Stora Alvaret – ett område hårt präglat av tamdjursbete. Den ursprungliga faunan och floran är starkt påverkad eller skadad.
I Sverige utrotades fjällvildrenen under 1800-talet och finns nu som vild bara i norska fjällen. Vildrenen levde året om i fjällen och gick bara ner i den fjällnära skogen med hänglavsbete de korta perioder marklaven i fjället var låst av isbildning. De långa vandringarna med tamren mellan fjäll och kust är en mänsklig anpassning till av människan ändrade förhållanden.
Säkra spår av samisk renskötsel finns sedan 1600-talet. Alla i Sverige registrerade samer har rötter i renskötseln. Självklart ska renskötseln som kulturyttring ha stöd, men som näring är den omöjlig att försvara.
Om de cirka 100 personer, som är verkligt ekonomiskt beroende av sin renskötsel, får betalt för ett mindre antal - förslagsvis 55 renar i vinterhjord – med en viss summa förslagsvis 6.000 kronor per djur och år – blir det för staten en årlig kostnad på 33 miljoner kronor, vilket är en bråkdel av nuvarande kostnad för rennäringen.
Jakten och fisket kan lyftas bort ur själva renskötseln. Renskötseln som kulturyttring kan bevaras genom att renskötaren får betalt för själva skötseln på samma sätt som jordbrukare kan få betalt för hållande av gamla lantraser och skötsel av slåtterängar enligt gamla metoder.
Landets renstam skulle kunna slaktas ner till ca 5.500 renar i vinterhjord. Fjällens lavtäcke kan då växa tillbaka, och om 20-30 år finns åter vinterbete för ren i de svenska fjällen.
I dag fungerar ett renmärke för den samiska aristokratin, samebymedlemmarna, på samma sätt som adelsmärket för den svenska aristokratin, men samebymedlemmarna har betydligt vidare och mer eftertraktade domäner att svänga om i. Ska man förvånas om det blir motsättningar mellan människor om staten skapar så olika villkor inom befolkningen?
TEXT
Ingrid Svarto, Vardofjäll, som likt nästan alla fjällbor delvis är av samesläkt
Link to post
Share on other sites
josc72

Renskötseln är viktig för den samiska kulturen men om den kulturen går fram som den vill över mer än halva Sveriges yta och stänger ute mig från fjället 1,5 milj ha, vet jag inte om jag är för?!

Link to post
Share on other sites
Silver

Näring och kultur är nog att anse som två delar, i övrigt en tydlig och förståelig synpunkt som jag också delar och där anser jag länsstyrelserna ha del i problematiken på olika sätt. Nu är mina erfarenheter från Västerbotten för att vara tydlig.  

 

Link to post
Share on other sites
josc72
16 hours ago Silver sa:

Näring och kultur är nog att anse som två delar, i övrigt en tydlig och förståelig synpunkt som jag också delar och där anser jag länsstyrelserna ha del i problematiken på olika sätt. Nu är mina erfarenheter från Västerbotten för att vara tydlig.  

 

Ja, och Västerbotten reagerar rättvist i frågan om att någorlunda låta alla svenskar dela på landet. I Jämtland är det helt galet, där samen Jon Paulsson som juridiskt ansvarig på länstyrelsen, säger ja till allra minsta önskan från samebyarna. 

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

https://www.Reservdelar24.SE

https://www.AUTOdoc.SE


×
×
  • Create New...