22 minutes ago hs_merkel sa:

Knoppen var smart!

Ja, jag tyckte det själv också. Den är gjord av en 20mm stålkula, så den har faktiskt en rundad utsida, även om det inte syns på bilden. Just nu är den hårdlödd mot spaken. Jag har ryckt och slitit i den och den sitter kvar, men jag ska utsätta den för lite hårdare prov innan den är helt godkänd.

En ölöppnare kanske kunde passa? 😁

Vinner du många gram på att fräsa i slutstycket?

Tänker om det är värt att börja mecka i det alls, funderar om det blir lättare att det hugger fast i spåren.

56 minutes ago karelsk blandning sa:

Vinner du många gram på att fräsa i slutstycket?

Tänker om det är värt att börja mecka i det alls, funderar om det blir lättare att det hugger fast i spåren.

30 gram än så länge från ett original. Skär man spiralspåren i slutstycket så blir det ju lite till, men jag vet inte hur mycket än. Ska försöka sätta mig och göra lite matematik och se om det är värt det. Ytan är härdad, så det är en annan sak än att fräsa i den rostiga biten automatstål som jag provade på.

10 hours ago Patrik L sa:

"Ytan är härdad, så det är en annan sak än att fräsa i den rostiga biten automatstål som jag provade på."

Har du ingen solid belagd HM pinne fullradie?

2 hours ago Sako_Finnbear sa:

Har du ingen solid belagd HM pinne fullradie?

Jo det är det jag har kört med, problemet är uppspänningen av arbetsstycket. Provet körde jag enbart spänd i indexbordet, ska jag köra en härdad bit blir det mer kraft och då behöver det sitta i varje ände, annras blir det bara vibrationer och dåligt resultat och jag saknar dubb till bordet... Har en plan för en specialhållare för detta jobb, men behöver lägga lite tid på det.

/P

1 minute ago Patrik L sa:

Jo det är det jag har kört med, problemet är uppspänningen av arbetsstycket. Provet körde jag enbart spänd i indexbordet, ska jag köra en härdad bit blir det mer kraft och då behöver det sitta i varje ände, annras blir det bara vibrationer och dåligt resultat och jag saknar dubb till bordet... Har en plan för en specialhållare för detta jobb, men behöver lägga lite tid på det.

/P

Aha, okej!

Ja dubb är ju ett måste om man tänkt spänna så. Blir ju en del skärkrafter i härdat.

Nej, den där ring-knoppen funkade inte. Det var inte utformningen som var problemet, men snarare materialet. Fick aldrig lodet att fästa ordentligt, så den lossnade hela tiden. Tror att kulan kom från ett kullager från början, skithårt var i alla fall bara förnamnet när jag svarvade ur den. Gick tillbaka till ritbordet och funderade ett varv till. Blev en rak modell som är urborrad invändigt, kanske i smalaste laget, ska prova lite, eventuellt gör jag en ny med lite större diameter. Gjorde den här av mer vardagligt stål och då nöp lodet direkt.

Sen var det kolven också, håller på och funderar på det slutgiltiga valet där, men insåg att jag behövde prova konceptet lite mer. Frågan är ju om ni minns denna:

 

(Skrolla direkt till det sista inlägget, det är det intressanta...)

Vad jag aldrig nämnde då var att den hade en fulare kompis, i princip samma utförande men uttagen för ett Magpul AICS underbeslag. Så jag skruvade bort kolven från HS, filade ur pipkanalen på den fula ankungen, skruvade i systemet och underbeslaget samt ett 3-skotts Aics-magasin från Bergara, toppade med en uppsättning 25mm ringar från Talley och en Leupold Vari-x II 2-7x32 och la allt på vågen:

Bild på hela härligheten kanske ni får efter att dagsljuset har anlänt igen

/Patrik

 

Tunnt med uppdateringar här... Nåja... Har ännu inte kommit till beslut angående kolven. Insåg för någon vecka sedan när jag funderade på hur lätt man kan få en träbit att det var kolven från min första klass 1 bössa. Den jag sköt min första råbock med och som jag, som nybakad jägare första året jag var med på älgjakten sköt den enda tjuren på tilldelningen till gubbarnas förtret... Nej, jag skulle nog göra ett försök med träbiten först.

Den är redan rätt slimmad sen tidigare, men nu gick jag lös med borr på insidan och högg rent i kolven. 

Magasinet fick sig också en putsning. (Jag har gått tillbaka till Remington ledade underbeslag, det blev smidigare så.)

Plåten borrad samt patronföljaren urslipad på undersidan.

Viktrapport kommer senare, detta skrivs ute i snockarboa...

/P

 

2627 gram ren.

Kolven väger ungefär 700 gram (med en rätt tung pachmayr bakkappa: 90 gram)  Om man skulle byta ut kolven mot t.ex. en wildcat så skulle man kunna kapa ungefär 2 hekto till. Skär man flutes i slutstycket så är det några gram till. Pipan är i nuläget 15mm framme vid mynningen och det går att ta ner den ytterligare. kanske går att kapa runt 100-150 gram där. Så man skulle faktiskt kunna ta sig under 2,3 kilo om man går all in. Vi får se hur jag fortsätter.

Just det, slutstycksknoppen var alldeles för liten och ska bytas ut, antagligen till priset av några gram på pluskontot.

/P

Fick hem lite färg idag. Är ju rostfritt och kolstål om vartannat så det blir nog lika bra att måla allt om man vill ha ett någorlunda jämnt resultat.

Tanken är att lämna kolfibern "naturell" och lacka all metall. Kolven får ett nytt färgjobb sen när jag har kommit i mål med den.

Är några år sedan jag höll i en riktig färgspruta så det kanske är lika bra att öva på något annat? Hmmm.... Får se om jag hittar något lämpligt...

/Patrik

Lååångt mellan uppdateringarna nu, men det rullar på. Kanske inte jättesexigt att fota, men blästring pågår:

"Blästerbåset" är en gammal plasttunna som det en gång har varit avfettning i, håller man detaljerna en bit under överkant och blästrar lite i vinkel så åker i alla fall ungefär 95% av mediet ner i tunnan igen, resten letar sig in innan för kragen och in i diverse kroppsöppningar. Riktig andningsmask och bra hörselkåpor är ett bra stalltips. Och en skjorta som går att knäppa hela vägen upp...

Efter detta tvätt och förhoppningsvis lack.

/P

Jo, jag skulle ju prova på något annat först, men: 

1. Ingen minns en fegis.

2. Jag är en sjukt otålig individ, speciellt när man ska prova något nytt.

Så, en liten teaser blir det, med färg som fortfarande inte riktigt har torkat.

/P

 

Ibland går det som man har tänkt sig, emellanåt gör det inte det. För att göra en kort historia ännu kortare så lyckades jag stå på öronen ute i verkstan igår (snubblade på luftslangen...) och satte mig på kolven. För detta belönades jag med ett ljudligt krasande och en kolv som numera har en gångjärnsliknande lösning. Tur att man hade ett par till liggandes...

Skillnaden här var urtaget för underbeslag, jag fick hoppa över mitt nylackade Remington original och gå på ett Magpul aics i stället. Kolven fick en dusch svart färg för att dölja det orangea jobbet som var där sen innan. Jag kommer nog att byta ut den här med tids nog, men ett beslut om vad måste tas först. En liten fotosession i trädgården blev det i alla fall, nu när den ser någorlunda färdig ut.

2645gram och då är det bara ammunition och sikte som ska på.

/P

Woow- coolt, nu återstår lite skytteövningar. /C 

1 hour ago Christian N sa:

Woow- coolt, nu återstår lite skytteövningar. /C 

Oh yes! Laddstegar, förspänning av sleeve och annat kul ska testas.

Rävjakten har ju de facto dragit igång, så jag gick dra tummen ur r**en och ladda upp lite ammunition och ta mig ut för en provskjutning. Frågan är hur jag har hållit mig så här länge egentligen...

Laddade upp stegar med sellier & bellot fmj 140 grain och accubond 140 grain. Har även barnes ttsx och ett par slattar med en rätt tung rws rundnos och tsx, men dom fick vänta tills senare.

Knatade ut i geografin och letade upp en bra plats. Fick omlokalisera två gånger pga framryckande rödmyror men tills slut så fick jag ihop det med ungefär 90 meter till tavlan. 

Började med att skjuta in med fmj (hade laddat upp ett gäng av den lägsta vikten då jag räknade med detta) och fick efter sex skott den briljanta idén att efterdra muttern som håller sleeven. Tanken var att om pipan var varm så hade den expanderat lite mer och man borde då kunna få lite mer förspänning på den. Det gick att dra ungefär ett kvarts varv mer än innan, så min tanke angående expansionen var nog inte helt fel. Jag har för just detta använt en oljefilterklämma med justerbart gummiband för att undvika att repa och skada.

Övergick sen till att börja skjuta treskotts serier (magasinet rymmer bara tre skott och jag är bekväm av mig, bara att acceptera)

Blev först imponerad av mig själv då jag inte såg några hål i siktet och tänkte "den sitter säkert i klisterlappen". Två skott senare började jag leta hål och insåg att min åtdragning av pipan hade förflyttat träffläget ungefär 25cm nedåt och 15cm till höger, hålen syns nedanför pappret på bilden. Det här borde jag ha fattat direkt, men ibland är man nog lite för "smart" för sitt eget bästa. Bara att justera om och fortsätta, därav de extra hålen nedtill till vänster:

Helt klart minute of Mickel i alla fall, potential finns och jag bör kunna få fram något dugligt ur detta.

Sen fick jag sällskap och blev tvungen att packa ihop och ledsaga ett gäng damer hem:

Får be att ödmjukast återkomma om accubondens prestation. Förmodligen i morgon eftermiddag.

/P

 

Laddade upp ttsx och tog med mig. Hade vissa problem här, det ena var att batteriet i kronografen höll på att dö, så jag fick inga hastigheter på slutet. Sista skottet så vaknade den till och gjorde en avläsning för att sedan slockna helt. Så en del värden saknas helt enkelt.

Nu ska väl sägas att skytten är ingen mästare och jag hade bekymmer med torra ögon (lång varm dag...) så det var faktiskt svårt att blinka och fokusera ordentligt emellanåt så viss del av spridningen är bakom bössan. Skyttet genomfördes liggandes med stöd.

Accubonden fick jag med vid bössköpet, så det var mest för skoj skull och jag lär framöver använda ttsx, lutar åt att jag får ladda upp ett gäng av den nere till höger och verifiera ordentligt.

Är i alla fall rätt nöjd med mig själv just nu.

/P

 

Uppdatering sisådär 18 månader senare:

Har över tid kommit fram till att den målade valnötskolven inte riktigt var vad jag ville ha vad gäller ergonomi. I princip alla skott tas sittandes eller liggandes i vakkojor och torn så ett mer vinklat grepp låg på önskelistan. Tittade lite på lätta kolvar på nätet (bl.a PSE E-lite) men kom fram till att det var lite väl mycket pengar i förhållande till vad jag skulle få. 

(Gav upp försöken att få hem en wildcat. Utan att hänga ut någon allt för mycket så kan man väl kalla det en mailens svar på Groundhog day...)

Så, jag satte ut en bevakning på blocket och efter några veckor så hittade jag en HS kolv för 1500 pix. Ja, det är samma typ av kolv som satt på bössan när den köptes och som jag då kallade klumpig och onödigt tung. Man får väl pudla lite, eller?

(Här kan jag väl redan nu be om ursäkt för att det inte finns några snäviga bilder, ni får nöja er med mitt orerande och slutresultatet nedan)

Denna kapades resolut bakom det bakre remfästet, främre delen av kolven slipades ner till en mer normal profil och gavs en lättare rundning i framkant, ungefär samma som originalet. Jag hade egentligen velat ha den lite smalare, men det sitter ett aluminiumblock i framstocken som håller remfästena och jag ville inte slipa ner till den, så det var bara att stanna av. Vid greppet så slipades ovansidan ner lite djupare för att få ner greppet lite mer vertikalt. Då kolven är gjord av någon sorts kompositmassa som är överdragen med glasfiber (eller om det är glasfibern som är fylld med massan, jag vette tusan) och glasfiberhöljet försvann när den slipades ner så plastade jag på ny glasfiberväv och slipade sedan detta något så när jämnt. Nytt hål togs sedan upp och gängades för ett av de två bortkapade rembygelfästena.

Kolven togs sedan ur för att Badger underbeslag även detta "scorat' på blocket. Det visade sig dock efter en hel del svärande och funderande på varför den inte matade ordentligt att någon tidigare hemmamicklare hade varit på magasinsspärren med en fil och magasinen glappade ungefär 1,5 millimeter. Så min gamla Wahlqvist horisontalfräs fick återigen bekänna färg och en ny spärr tillverkades.

Slutlig vikt på kolven 969 gram (utan underbeslag). Klart godkänt med tanke på att en E-lite ligger på 850g

 

Kolven fick sedan, efter lite lättare slipning, en dusch av biltemas mattsvarta bättringslack, somjag sedan gick lös på med en svintosvamp och några skvättar av gammal humbrol och revell hobbyfärg, ni som är tillräckligt gamla satt säkert också och målade modeller med dom i barndomen. 

Resultatet:

Totalvikt 3448 gram med ett påfyllt treskotts bergara plastmagasin.

Kvar att göra: lite färg på magasinsspärren och skruvarna till underbeslaget som av någon anledning är kromade och lacka om slutstyckets handtag som fick slipas ner någon millimeter för att gå fritt för Pardens adapter.

Sen är jag nöjd.

Kanske...

 

/Patrik 

 

 

Med tanke på att ringa vikt inte alltid går hand i hand med välskjutande vapen så tycker jag detta ser riktigt bra ut!

Inga direkta tekniska uppdateringar i nuläget, vill bara meddela att den levererar som den ska. 

Nyslagen vall och en Dan Thompson PC1 var tillbehören den här kvällen.

 

/P