Guld, silver och brons på älgbanan?

[amakulu]

Borde inte vara så svårt för gemene man att klar guldmärket på bana. Eftersom du skjuter 2 skott /serie på en stillastående figur så krävs det endast en 4:a o en 3:a på löp så är guldet hemma dvs.x4. Träning ger färdighet. Har själv skjutit guld varje år sedan 1981 ofast samma dag. Har iof skjutit ca 3000 skott / år på löpande viltmål under en period i livet då man var nörd på skytte. Som sagt TRÄNA så klarar alla av det

[Christian N]

Det finns väl 2 sidor av myntet" ang nervositet o skytte,, nu är jag ingen Expert men-

Har sett hur några skjuter bra på pappälgen men i realtiy i skogen så blir det skadeskjutning,,

Sen Finns det dom som skjuter dåligt på banan men i skogen bra!

Vad detta beror på ? kan vara nervositet på banan eller i skogen av olika anledningar tex mentala biten!

Ang skytte kravet så visste inte jag heller om detta med att man kan skjuta om serier som inte är godkända föt tex bronsmärke-

Då förstår jag varför en del klarar silver,guld varje år!

Jämtland,

jag tror att du förväxlar skjuter med gott resultat snarare än skjuter bra,

helt övertygad om att sållar du dina erfarenheter finner du att erfarenhet av jakt följer med det goda resultatet och det motsatta för det dåliga, i huvudsak.

Men om du påstår att någon du känner skjuter bättre rent resultatmässigt i skogen än på banan, dvs han träffar på längre håll, mindre vilt i högre hastighet i

rörelsen tja då blir oerhört frågande om hur det kan komma sig.

När du ändå håller på och sållar i dina erfarenheter stäm även av vilken sorts skott det är någon har lyckats/misslyckats med för att därefter se om du inte har

fått en liten skev bild av utfallet.

/Christian

[kerberos]

Nervositet kan spela en människa spratt på det mest konstiga sätt.

Har en bekant som är ett riktigt praktexemplar på hur illa det kan gå när man har publik.

Han sätter ytterst sällan ett dåligt skott i skogen, när vi har varit ute på skjutbanan och "lekt" så sitter träffarna där de ska, när jaktlaget har skjutit älgen har det inte varit några problem.

Men så fort det var dags för skytte på de normala drop in tiderna så började han darra på manschetten.

Samma sak på jaktstigar, de stationer där det var kö hade sämre resultat en de där man var mer eller mindre ensam.

[peter24]

Varför förstod jag i i förväg att du skulle svara på mitt inlägg Christian N,,?

Nu pratar jag om löpande älg skytte ,, att skjuta på en pappälg är för vissa svårare än för andra av olika andledningar..

Lika i realty i älgskogen vissa blir stressade,nervös medans vissa är ganska lungn, därav resultatet,,

tex sett själv hur en yngre kille i laget efter 15 år i laget lyckats med 4 olika skadeskjutningar där-

Han skjutit i bak eller framben ,, inte en älg har han fått i backen..

Men på skjutbanan så skjuter han bra serie efter serie men i skogen så blir det bananas för killen!

Att man skjuter bra på pappälgen innebär inte att man skjuter lika i skogen på levande älg,,

Det är min efarenhet,,

[Christian N]

Tja så länge man envisas med att påstå att det finns sådana som blir bättre när det gäller, så länge kommer jag att be vederbörande att återöverväga om det

anförda är korrekt eller om det enbart är frågan om att man vill att det skall vara på ett visst sätt.

Så ni har en person i ert jaktlag som inte har omdöme/insikt nog om sin bristande förmåga i skogen, det är tråkigt och besvärligt för hela laget.

Ingen skytt är bättre i skogen än vad han kan prestera på banan, iofs då valfritt om det skall vara med åskådare eller inte.

/Christian

[henke67]

Jag har i alla fall aldrig sett någon bli sämre i skogen av att träna på banan... En annan sak. Jag brukar prioritera att räkna hur många serier i rad jag kan få utan någon bom. Tycker det är viktigare än att skilja på om det är brons eller guldserier.

[atos]

Ingen blir bättre i skogen än vad han är på skjutbanan, det handlar om något annat OMDÖME!

Den som skjuter sämre på banan har kanske omdömmet att ta de skotttillfällen som han anser sig behärska annars avstår han.

Skytten som alltid skjuter fullt på banan men skjuter dåligt i skogen har kanske inte omdömmet att avstå vissa skottillfällen som han egentligen borde göra, därav fulskjutningar.

Mvh

Stig

som övningsskjuter för lite men anser mig ha hyfsat omdöme i skogen

[peter24]

Klart att övningsskytte är en viktig del ,,

Att skjuta på papp älg eller levande är inte samma sak!

Att du skjuter guld på banan innebär inte att du inte skadeskjuter!

Visst figo omdömme det är viktigt det kanske är som du skriver i ditt inlägg..

Som nån sa hellre 10 dåliga skott på banan än ett i skogen!

[Eckepecke]

Klart att övningsskytte är en viktig del ,,

Att skjuta på papp älg eller levande är inte samma sak!

Att du skjuter guld på banan innebär inte att du inte skadeskjuter!

Visst figo omdömme det är viktigt det kanske är som du skriver i ditt inlägg..

Som nån sa hellre 10 dåliga skott på banan än ett i skogen!

Nej att skjuta på en pappälg är inte samma sak som 'the real thing'.

Men att någon är bättre i skogen är helt enkelt inte sant. Hur skulle någonting kunna bli enklare än vad det är på banan? Man vet avståndet, framförhållningen, hastigheten, hur lång tid man har, inga träd i vägen, inga kullar eller gropar älgen springer över. Och framför allt: Det är bara papp.

Att vara bra på banan betyder helt riktigt inte att det kommer fungera i skogen. Men att säga att det finns dom som inte får inte en träff på banan men är lysande i skogen är bara trams.

[kalleanka70]

Men nu är det ju så här att vi människor är olika och det autonoma nervsystemet kan spela oss spratt. Det finns en viss skillnad i situationerna och människor reagerar olika helt enkelt. Att "prestera" på en skjutbana inför åskådare tycker vissa är jobbigt, att prestera i skogen inför dig själv tycker andra är jobbigt. Det finns inga sanningar i detta.....

Att utsätta sig för situationerna om och om igen kan minska inverkan på det autonoma, hos vissa, hos andra inte. Jag personligen får mer puls av att stå på banan än att stå i skogen....sån är jag.

[JacobSandström]

Tänk vad mycket reaktioner en 5 år gammal tråd kan generera. Sorry för jag väckte den :-D

[peter24]

Nej då vi har bara lite olika åsikter ingen fara Det är ju ett forum

Mvhl

[Dunderklumpen]

Klart som fan man är bättre om man skjuter guld istället för ett sketet brons på älgbanan, det där väl därför man tränar?

//Han som skjutit guld på älgbanan sedan 16 års ålder.

[Kias Husse]

Jag har i alla fall aldrig sett någon bli sämre i skogen av att träna på banan... En annan sak. Jag brukar prioritera att räkna hur många serier i rad jag kan få utan någon bom. Tycker det är viktigare än att skilja på om det är brons eller guldserier.

Det har jag..... Dvs! Den teknik och framförhållning som lärts på banan tas med till skogen. Går älgen snabbare eller långsammare än på banan så blir det bom eller sårskjutning. När man kommer fram till skytten och frågar vart dom höll, så blir svaret "där man ska". Frågan blir då om älgen hade halvbråttom, näe "den gick sakta sakta".... Var det långt håll? Njae där borta(ca 40-60m bort...)

Alltid femma eller femetta på banan, så kanske du iaf har en träff i skogen. En 3:a på banan ger skadskjutning om inte älgen i skogen är på 80m eller rör sig med samma fart som på banan. Och ska vi vara ärliga så är det inte ens 1% av alla skogsälgar som kommer med full bredsida på exakt 80m och i samma hastighet som pappälgen. Högre eller lägre fart, eller 20-40m närmare eller längre bort eller i lite vinkel mot eller ifrån dig. Då skiter det sig om du skjuter som på banan. Pappälgen på banan gör bara att du övar för att träffa dåligt i skogen.

Visst kan man se löpälgen som en form av övning. Men ska det bli rätt så ska skjutvallen vara dubbelt så lång. Skytten ska stå snett mot vallen så älgen kommer närmare eller går ifrån dig. Sen ska rälsen vara krokig och även röra sig lite i höjdled. Till det ska älgen gå i olika hastighet under löpet. Från mycket sakta till nära nog fullt sken. Då börjar det likna skytte i skogen och du kan börja ta med dig tekniken från banan på passet!

Att inte avloss ett skott före jakt är sämsta allternativet, näst sämst är att skjuta statiskt på en pappälg i rörelse. Bra träning är att skjuta med bra/rätt stöd på stilla figur på olika avstånd. 50, 80,120, 150 och 200m. Bästa är en älgbana där pappälgen rör sig helt oförutsägbart på varierande avstånd från skytten!

Man kan ju välja bort att skjuta på djur i rörelse, fram för allt om avståndet är längre än 30-40m. Det går ju vänta tills djuret stannar......

[Eckepecke]

Ja, i en perfekt värld ska man träna på riktiga älgar för att sedan kunna skjuta riktiga älgar. Men nu funkar ju inte det, så då får man ta det näst bästa.

Och, skjuter man mycket på vanlig älgbana kan jag garantera att man får mer begrepp än att man bara håller framför bogen oavsett hastighet eller avstånd. Kan man inte fundera ut att framförhållningen ändras har man ingenting i skogen att göra heller.

[Christian N]

Det är faktiskt ett av de absolut vanligaste felen som förekommer vid skytte på löpande älg,

att man tar framförhållning som man är van vid på älgen, dvs det förekommer ingen som helst "anpassning" "Eckepeckes" kommentar är i ljuset av det ganska roande,

räddningen är vidare att i varje fall 3 av 5 stannar i svingen i skottet och således tar felen ut varandra.

En älg med tre eller fyra alternerande hastigheter, med ett eller två stopp, en eller två barriärer/granar,

alt där man första halvtimman på banan skjuter från 40 meter istället eller rent av på 30 meter men istället har en grisfigur.

Allt för att inte lära in en, konstant framförhållning.

/Christian

[Eckepecke]

Jo så är det säkert.

Den största räddningen tror jag däremot är att folk helt enkelt avstår från att skjuta. Jag skjuter till exempel inte på en älg som springer så fort som älgbanan på samma avstånd.

Mycket p.g.a att man vet hur lätt hänt det är att det slinker iväg en dålig avfyring eller en dålig framförhållning på banan.

Själv brukar jag tänka att om jag tycker att jag måste hålla framför älgen, alltså framför bogen ute i luften, då är det för långt håll eller så går det för fort för min del.

Men det är ju som med allt annat inom skytte en bedömning man gör där och då.

Annars håller jag med om ditt inlägg. Om inte annat för att det skulle bli roligare skytte. Som du nämner, t.ex tre olika hastigheter på älgen skulle vara riktigt roligt.

Att inte veta precis allting i förväg är nog något som gynnar den här typen av skytte oerhört mycket.

[merkel]

Simulatorskytte på duk eller med vanliga geväret på projicerade djur uppfyller de kraven. Man får olika djursorter, vinklar, hastigheter, stopp, avstånd och accelerationer samt man får en träning på hur framförhållningen bör vara. Det uppfyller många av önskemålen i tråden. Jag är på simulatorskytte nästan varje år och tränar detta!

[W.T.]

Jaktliga situationer skärper förmodligen en hel del personer mer än papptavlan och de gör nog klokt i att överväga sina skott så noga som de gör.

På banan så är man dessutom tvingad att skjuta ytterligare ett förmodligen onödigt skott eftersom det första är dödande, det BÖR vara det så stilla som figuren står.

Ingen i stort sett får älgfrossa på älgbanan men nästan alla får det i skogen vilket vittnar om hur påfrestande det är i skogen. Många skärper sig inte tillräckligt på banan och vårdar inte skotten alls.

De som börjar skaka i båset har ett problem som handlar mestadels om prestationsångest, när jaktsituationen handlar om jakt. pressen på sinnena kan vara lika, men behöver inte vara det. Skyttet är inte till för att visa att man skjuter bra i skogen, varför envisas alla om att koppla dessa situationer, hacka på vissa för att de inte reder ut det (sant men ändå) när dessa personer så sällan skjuter i skogen för att de är pinsamt medvetna om hur dåliga de är. Dessa personer (-1%) kommer aldrig sätta sig i den situationen likt båset, för de tycker den är så otäck (bevisligen).

Den som visar dåligt omdöme i skogen har man inget för, dom e det aldrig synd om. Det skyttet hjälper en med är feedback direkt efter skottet, man vet var det tog - där är skyttet mycket värdefullt och mängdträning ger bättre insikt. Det jag inte fattar är att folk inte ser till att ha sina grejer i ordning. Det går att jämföra med bilkörning. Hur många här inne kör med en okontrollerad bil => körförbud/skiter i kamremsbytet, vilket motsvarar en dåligt servad bössa/gammal sketen ammo, typ ingen numera. ändå ser man möget folk äger komma ut i skogen år efter år, lika gröna i loppet som förra året. Få har dessutom pondus att säga åt en medlem i jaktlaget att det kanske inte är läge att jaga älg när man upptäcker att de inte ser kön eller storlek på djuret längre.

Det är en ändring i kultur som krävs, där hjälper gnäll på internet inte speciellt mycket utan där är det skytte som bryter det dåliga mönstret och formar om tänket som gäller. Social samvaro på banan samt kollektivt arbete så att DEN SÄMSTE blir bättre, inte vise versa.

[Kias Husse]

Gillar Christians N idé om olika fart på banan.

En serie med en fart på tex 2 m/s, en vid 4 m/s och en vid 8 m/s. Då får man iaf en känsla av hur fort det går och ung hur mycket man måste ändra riktpunkten. Blir väl omöjligt... Men jag skulle kunna förlika mig med att du skjuter 3 serier från ca 40m med de olika hastigheterna. 3 på 80m och 3 på 120m. Då tränar du inte in en felaktig framförhållning och är tvungen att skärpa upp förmågan att bedöma fart kontra avstånd....

Långt ifrån realistiskt men ändå bättre än att "lära sig hur banälgen går". För det är ju bara på banan som just dom parametrarna funkar. Skjuter du lika i skogen.... så går det åt skogen!

Kan säga att jag själv har problem med allt kring att skjuta på banan. Jag känner ett krav på att prestera! Inte från andra utan jag ställer kravet själv på mig för att jag vill inte höra på byn att jag fått skjuta om eller så... I skogen är det jag och bytet, när det känns rätt går skottet. Visst kan det finnas puls bla från att pulsa midjedjup snö eller en snabb framryckning på en myr. Visst även lite puls pga en skottchans. Men det känns ändå avslappnat och om det inte känns rätt så finns inte pressen att leverera ett skott även om halvdåligt. Det är många toppfåglar som jag sökt mig närmare för att kunna få ett bättre läge. Vissa gånger har det inte kommit något skott alls. Dels för att jag inte fått ett tillräckligt bra läge eller att jag blivit upptäckt när jag sökt ett bättre läge. Men ingen annan är med för att ha åsikter om hur jag agerat. Så jag känner ingen press att prestera. Samma är det med älg. Det är jag, älgen och förhoppningsvis hunden som är närvarande. Känner jag att jag kan släppa ett bra skott, då går det. Känns det inte bra så kommer det aldrig något skott, och ingen kan ifrågasätta det uteblivna skottet....

På banan så ska det levereras ett extra skott som "bedöms" av utomstående. Det borde eg ge samma poäng att låta bli att släppa ett skott som att skjuta en träff...... För känns det inte bra och risken för bom är stor, då ska du inte skjuta! Visst en påskjuten älg som tecknat i skottet ska man ju "ösa på" tills den ligger, men har första smällen tagit så är de extra smällarna bara köttförstörning om dom träffar. Det är ju ytterst sällan 2:a, 3:e skottet ens träffar.

Man visst... En femetta i första skottet och du behöver inte skjuta det andra på löp. En 3:a på första och det krävs minst en 2:a på löpet för att få godkänt...... Dvs max 5 poäng/ serie del, eller då 10 poäng/serie.

Det finns helt klart anledning att se över klass 1 skyttet. Som någon nämt så skjuts det snart lika mycket gris som älg. Lägg där till alla rå och hjortar som skjuts med klass 1. Det är ju i vissa delar en annan typ av skytte.

Min kravet anser jag ändå vara att varje skytt i skogen ska kunna träffa en "kråka" på 40, 80, 120, 150 och 200m med stöd.

(150 och 200 kanske utan krav på träff. Ser det mer som en bekräftelse på vad skytt och utr klarar av. Träffar du inte på 150 så kanske du låter bli att skjuta över 100m)

Det är med den ammo som man avser att jaga med som skall användas!