Jump to content

Konsten att lyckas med en bra viltåker - följetång!


MKJ
 Share

Recommended Posts

Hej go vänner,

Ämnet har varit upp i andra trådar men tänkte starta denna och delge er mina tips och råd. Ta det för vad det är värt och fyll gärna på ;)

Tänkte börja i ändan val av plats. Man brukar tala om ett strategiskt läge och är ett strategiskt läge detsamma som ett jaktetiskt läge?

För att undvika bråk med grannar bör en bra vilåker inte ligga närmare än 300 meter från en rågång, bra också om den inte är synlig från densamma. Du har självklart rätt att så vad du vill på dina åkrar men i de fallen det är uppenbart att syftet är att locka vilt och inte skörda är dett alltid bättre med en inäga dold för allmänhetens insyn. Detta kommer också tillbaka till det direkta och det indirekta syftet med en viltåker.

1. Direkt syfte, erbjuda viltet ett lättillgängligt födoställe med högkvalitativt foder.

2. Indirekt syfte, säkerställa viltförekomst på marken inför kommande jakt.

Personligen jagar jag aldrig direkt från torn på dessa platser då jag inte behöver då det finns gott om andra naturliga biotoper för detta. Ser inget etiskt dilemma med detta hursom då jag ofta skjuter gris på åtelplatser. Men området runt viltåkrarna är ofta ett säkert ställe att släppa din hund på vilket är av gagn för alla inblandade.

VAL AV PLATS

Felet som många gör att man använder den sämsta marken för viltåkrar, dvs långt in i skogen med skugga från 4 håll och dåligt dränerade åkerlappar. Där försöker man sedan odla rapsgrödor, gärna snålt och extensivt utan gödning och kemikalier. Detta blir aldrig bra.

I ett exempel som ovan är vallinsådd det bästa åtgärden man kan göra, gärna med stor inblandning av flerårig klöver (vit, luzern eller röd) Att spruta med glyfosat är nästan ett måste för bli kvitt en mångårig trädas innehåll av kvickrot, tistel och nässla. Viltgrödor som foderraps är otroligt konkurrenssvaga mot ogräs de första 2 månaderna efter sådd. Har man inte den möjligheten själv bör en lantbrukare kontaktas för sysslan. Bekämpning av dessa ogräs görs bäst på hösten året innan sådd så lite framförhållning är ofta vettigt. Kan man inte spruta på hösten måste man vänta till tillväxten kommit igång på våren, imellansverige i mitten av Maj innan man sprutar annars uteblir effekten. Sedan måste effekten verka 7-10 dagar innan jordbearbetning och sådd kan ske.

Platsen bör i stället om möjligt vara en bra dränerad åkerlapp med gynnsamt väderläge, gärna ett hörn av ett större skifte. Mina viltåkrar är allt i mellan 0,2 hektar till 1,7 hektar. Ett hektar är 100x100 meter så även om 0.2 hektar inte låter mycket så är åkern 50x40 meter vilken kan producera flera ton grönmassa om man sköter saker och ting rätt.

VAD SKALL MAN SÅ?

Detta är en smaksak med tanke på vilka djur du förväntas attrahera och hur din budget och dina lokaliteter ser ut.

Fodermärgkål/Foderraps är när det går bra den universellt bästa "storskaliga" grödan för Älg, hjort, rådjur och hare. Den kräver sin man att etablera rätt och också lite högre budget. Tillika är den känslig för skadedjursangrepp från dag 1 till eftersommaren. Man kan heller inte odla rapsgrödor på samma åker varje år för då ökar risken att den blir sjuk. Därför bör också viltåkrar ingå i någon form av växtföljds strategi. Då jag har en hel del grisar på min mark sår jag också speciella grödor för dem.

Min växtföljd är 5 årig och ser ut som följer:

År 1: Foderraps

År 2: Foderraps

År 3: Havre med köverinsådd

År 4: Klövervall

År 5: Ärt/havre/korn

Ser alltid till att så max 2 grödor per år annars får man inte göra nåt annat. Exemelvis 1/3 raps, 1/3 ärtblandning och resterande som klövervall. Ser klövervallen bra ut efter år 4 kan den få ligga ett år till. Tyvärr brukar grisarna besöka även denna så..... :-

Anledningen till varför jag väljer Foderraps istället för Fodermärgkål är att den första är billigare, mer etableringssäker och mindre smaklig innan frost. Det sista är nog så viktigt då rådjuren gärna betar ner märgkålen på ett tidigt stadium. Efter frost upplever jag skillnaden vara liten i vad dom föredrar. År 5 är för grisarna och den är väldigt effektiv. Grisarna börjar med ärtorna i Augusti och har sedan mat långt in på vintern. I slutändan finns som regel bara ett svart fält kvar som bara är att harva till på våren och så ny raps i.

Återkommer i ämnet med regelrätta etablering/gödsel/växtskyddstips lite senare...när ungarna slutat skrika ;D

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Var ett inslag i ämnet i ett jaktprogram och det viktigaste var en tuff fyrhjuling och massor av leksaker till denna, ursäkta kapningen men mycket bra tråd, jag har aldrig gjort en viltåker, deltagit har jag gjort men själva det praktiska hur och vad har jag helt överlåtit till proffsen (lantbrukarna)

Link to comment
Share on other sites

Borde nog ta mig tiden att läsa igenom mina inlägg innan postning, stavar ju som en kratta :-

Jo, Glyfosat är alltså en kemisk totallösning för nedvissning av ogräs, ofta förknippat med varumärken typ Roundup. Då kvickrot har ett omfattande rotsystem är det mycket svårt att få bukt med detta på mekanisk väg, speciellt på jordar med hög mullhalt s.k. svartjordar. Kvickrot är en viltåker odlande jägares värsta fiende och kan spoliera många arbetstimmar och mycket insatta pengar. Roundup är inte dyrt och värt varje krona.

Etablering

Att plöja är att föredra då det ger säkrast förutsättningar för alla grödor. En nackdel med att plöja är, speciellt på våren är att en omfattande urtorkning av matjorden föreligger. Allt som skall gro är beroende av fukt och kommer inte regn naturligt blir uppkomsten luckig eller uteblir helt tills regn faller. Jag försöker att ha alla grödor sådda före 10/6. Jag börjar med de småfröiga (rapsen) och avslutar med ren spannmål. Rapsen tjänar på att vara i backen tidigt för att undvika att bli måltavla när allting annat blir träligt att äta efter midsommar. Innan dess äter rådjuren mest örter på hyggen men om rapsen står späd runt midsommar äter dom gärna den då.

Foderraps måste sås grunt, det är ett av de vanligaste felen folk gör att dom sår för djupt. En tumregel är att utsädet skall sås på 10x sin egen diameter. För raps blir det 1-2 cm djup. Sår man djupare förmår inte den lilla energi som finns i kärnan att få upp grodden till markytan och den dör således. Jag vältar alltid innan sådd då harvning som regel skett betydligt djupare och släpper billtrycket på såmaskinen max så såbillarna bara släpar på marken. Efter sådd vältar jag igen för att bibehålla fukten och säkerställa frö/jord kontakt. För spannmål typ havre och korn är sådjupet av mindre vikt. Mellan 3 och 5 cm funkar bra, ärter upp till 7-8 cm.

Spannmål sås med normalt radavstånd 12,5 cm, sås klöver in samtisigt bör givan dras ner för att inte kväva insådden. Normal utsädesmängd är således mellan 150-200 kg/hektar, den högre utan insådd. Raps sås bäst med större radavstånd, helst 37,5 cm men jag brukar hålla mig till 25 cm och stänger således av varannan bill på såmaskinen. Detta beror på att en rapsplanta behöver mycket plats för att utvecklas optimalt men samtidigt blir den hårt ansatt av ogräs mellan raderna om större avstånd används. Har själv en mekanisk radhacka som används efter uppkomst för att hålla ogräsen i schack när så behövs. Det går också att spruta bort ogräsen men det är väldigt dyrt i växande raps.

Vid val av foderraps bör s.k plomberad raps användas (betad). Detta hindrar rapsjordlopper att äta upp grödans första hjärtblad när den är som mest utsatt. Rapsjordloppan gnager bort bladytan vilket omöjliggör fotosyntes och plantan dör.

Raps av alla dess slag är också väldigt kväveberoende för en bra etablering. Jag avvaktar tills dess att grödan fått 3-4 blad innan jag gödslar för att förvissa mig om att grödan ser bra ut och är värd investeringen. Kan man hitta ett gödselmedel som också innehåller svavel är det av gagn. Exempel Är KS 15,5 S. Ett gödselmedel med 15,5% lätttillgängligt ammoniumkväve + Svavel är perfekt. Minst 45 kg rent kväve per hektar bör man satsa på dvs 300 kg KS per hektar. Att betänka är att KS kostar i runda slängar 10 kr/kg rent kväve vilket innebär en kostnad på 450 spänn per hektar :( Det finns ocks billigare gödselmedel förstås på runt 6-7 kronor kg. Men priset är på uppgång tack vare råoljepriserna.

Klövervallar och Ärtblandningar är kvävefixerande (utnyttjar luftens kväve) och dessa gödslar jag aldrig utan de får bli som de blir.

To be continued...

Link to comment
Share on other sites

Lägger min snok i blöt. ;D

Fördelen med att plöja på våren är att kvickroten får på käften iaf men som du säger så kan torkan ställa till det.

Har odlat viltåkrar i 3 år nu på min mark och nog gillar viltet betet alltid. Sådde havre/märgkål/foderraps första året, enbart Havre andra året och nu iår Havre med klöverinsådd.

Jag märker att där det är lite mera sand går både märgkålen och rapsen till sig bättre men där det mestadels är svartjord blir det sämre. Ska försöka få till ännu en viltåker på marken där jag vet att jordarten består av mellanlera och där det odlats bla märgkål längre tillbaks med enastående resultat.

Jag blev tillrättavisad av en sk agrar expert som jagade md oss första året jag sådde då vi dels handsådde utsädet samt ej radsådde märgkålen utan bara *vräkte* ut och sedan vältade ned det. Men det har väl aldrig växt så bra och det har väl aldrig synats så mycket älg och rådjur om höstkvällarna ute och beta på viltåkern, så det jag vill ha sagt att man behöver ej vara precisionspedantisk om man ej har tillgång till såmaskin mm, det kan gå bra ändå. ;)

Link to comment
Share on other sites

Lägger min snok i blöt. ;D

Fördelen med att plöja på våren är att kvickroten får på käften iaf men som du säger så kan torkan ställa till det.

Har odlat viltåkrar i 3 år nu på min mark och nog gillar viltet betet alltid. Sådde havre/märgkål/foderraps första året, enbart Havre andra året och nu iår Havre med klöverinsådd.

Jag märker att där det är lite mera sand går både märgkålen och rapsen till sig bättre men där det mestadels är svartjord blir det sämre. Ska försöka få till ännu en viltåker på marken där jag vet att jordarten består av mellanlera och där det odlats bla märgkål längre tillbaks med enastående resultat.

Jag blev tillrättavisad av en sk agrar expert som jagade md oss första året jag sådde då vi dels handsådde utsädet samt ej radsådde märgkålen utan bara *vräkte* ut och sedan vältade ned det. Men det har väl aldrig växt så bra och det har väl aldrig synats så mycket älg och rådjur om höstkvällarna ute och beta på viltåkern, så det jag vill ha sagt att man behöver ej vara precisionspedantisk om man ej har tillgång till såmaskin mm, det kan gå bra ändå. ;)

Snoka på du, jag är ju bara hobbyodlare själv ;D

Anledningen till att raps som regel går sämre på jordar med hög humushalt (svart jordar) är att det är svårt att få en kompakt såbädd för fröna. Mull är stora partiklar förhållande till sin vikt jämfört med exempelvis ler och sand. Dessutom finns en helt annan kvävehalt och ogräsbank i dessa jordar.

Jag undviker om möjligt mulljordar för rapssådd.

MVH

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Kör själv ekologisk odling på mina marker i Norduppland (månskensbonde, med inriktning på produktion av vilt); jag har försökt med rybs utan att göra annat än att vårplöja, och det funkade mycket riktigt inte alls... Havre med klöver går dock utmärkt utan en massa gödning och gift. Småfåglarna och fjärilarna älskar mig, eftersom tistlar ger mycket nektar och frön... men även skydd för fältviltet! Har ingen  lantbrukarbakgrund, så man har gissat sig fram en del sedan vi köpte gård för sju år sedan. Ja, det är extremt träligt att stoppa och behöva plocka bort stora bollar av kvickrot från harven, men jag inbillar mig att även detta utyttjas av vildsvinen när man dumpar det. Bara problem på mull och sandjord dock. Får man upp tistel på kantzoner eller trädor funkar det faktiskt att bara välta när tisteln blommar eller satt knopp, så tar gräs och annat över.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Vad kostar ärtor ?

Likaså majs som jag tänkt så som skärm , pris ?

MKJ.

Tänkte på solrosfrön , kan inte det va bra och ha med i vallen som består av ärtor/havre/klöver ?  Om man nu har fälthöns eller tänker skaffa (som jag).

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...
  • 1 month later...
Vad kostar ärtor ?

Likaså majs som jag tänkt så som skärm , pris ?

MKJ.

Tänkte på solrosfrön , kan inte det va bra och ha med i vallen som består av ärtor/havre/klöver ?  Om man nu har fälthöns eller tänker skaffa (som jag).

Räkna ca 5kr kilot för utsäde.

Solros är utmärkt till fältfågel,köp solrosen som butikerna inte blivit av med under vintern,billigt och funkar.Finns på 25kg säck.

Några mer grödor jag vurmar för och har själv är bla åkerböna (bättre än ärtor)och majs. Testa!

Jag kollar med lokala bönder och köpslår med dom direkt s a s. Majsen fick jag tom sådd direkt,75000majskorn per ha. Samt att man ger lite gödning direkt med såmaskinen.

Mvh

Link to comment
Share on other sites

Räkna ca 5kr kilot för utsäde.

Solros är utmärkt till fältfågel,köp solrosen som butikerna inte blivit av med under vintern,billigt och funkar.Finns på 25kg säck.

Några mer grödor jag vurmar för och har själv är bla åkerböna (bättre än ärtor)och majs. Testa!

Jag kollar med lokala bönder och köpslår med dom direkt s a s. Majsen fick jag tom sådd direkt,75000majskorn per ha. Samt att man ger lite gödning direkt med såmaskinen.

Mvh

Nu får du fylla i lite. :)

VARFÖR tycker du åkerböna är bättre än ärtor och majs.

Inte en bonde här omkring som har kvar nått , får tjata vidare.

Tänkte få grisarna och kronviltet till en speciell plats / åker.

Ska jag mixa åkerböna och havre ?

Link to comment
Share on other sites

Räkna ca 5kr kilot för utsäde.

Solros är utmärkt till fältfågel,köp solrosen som butikerna inte blivit av med under vintern,billigt och funkar.Finns på 25kg säck.

Några mer grödor jag vurmar för och har själv är bla åkerböna (bättre än ärtor)och majs. Testa!

Jag kollar med lokala bönder och köpslår med dom direkt s a s. Majsen fick jag tom sådd direkt,75000majskorn per ha. Samt att man ger lite gödning direkt med såmaskinen.

Mvh

Ojdå, har inte sett att det varit aktivitet. Ja Ivan har rätt Majs runt 5an, ärtor lite billigare, runt 2-2,50 kilot. Åker böna är en bra gröda men tyvärr oduglig att få att gro här då grisen plockar upp dom direkt. En nackdel med majs och böna är också att dom kan vara mariga att så med de flesta äldre såmaskiner pga sin storlek. En böna behöver också sättas på 8-10 cm för att funka optimalt.

Kommer att ta tag i denna tråd nu och posta lite bilder när jag börjar att jobba med dom själv under Maj månad. :)

MVH

Link to comment
Share on other sites

Nu får du fylla i lite. :)

VARFÖR tycker du åkerböna är bättre än ärtor och majs.

Inte en bonde här omkring som har kvar nått , får tjata vidare.

Tänkte få grisarna och kronviltet till en speciell plats / åker.

Ska jag mixa åkerböna och havre ?

Var lite otydlig, åkerböna är bättre än ärtor.Majs är outstanding.

Åkerböna ger bättre skydd(för hök) de är styvare,högre och lägger sig inte såsom ärtor gör. Fasaner har svårt att röra sig i ärtor det kan de göra i bönorna.

Det man gillar om man gör viltåker för fältfågel är att den ska vara hög så att rovfåglarna inte tar fåglarna i första taget. Är det då lite hårdare växter såsom solros och majs så kan inte duvhöken klippa rätt igenom buskaget.

Vill man ha en riktigt bra viltåker så kan man stängsla in den med el ,för rävens skull. Så gör vi på en del åkrar som vi har som utsläpp för fasanerna.En vanlig höna blir surrogatmorsa och kycklingarna får en lite säkrare start. Kanske jag tom ska sätta ut hakan och säga att släppa ut fasaner utan surrogatmamma och elstängsel är döfött.

Man får korrigera lite de faror/förutsättningar man har lokalt.

Mixa, åkerböna, havre och solrosor,det kan bli riktigt bra! Kör ett hörne med fodermärgkål om det går med.

Mvh

Link to comment
Share on other sites

Var lite otydlig, åkerböna är bättre än ärtor.Majs är outstanding.

Åkerböna ger bättre skydd(för hök) de är styvare,högre och lägger sig inte såsom ärtor gör. Fasaner har svårt att röra sig i ärtor det kan de göra i bönorna.

Det man gillar om man gör viltåker för fältfågel är att den ska vara hög så att rovfåglarna inte tar fåglarna i första taget. Är det då lite hårdare växter såsom solros och majs så kan inte duvhöken klippa rätt igenom buskaget.

Vill man ha en riktigt bra viltåker så kan man stängsla in den med el ,för rävens skull. Så gör vi på en del åkrar som vi har som utsläpp för fasanerna.En vanlig höna blir surrogatmorsa och kycklingarna får en lite säkrare start. Kanske jag tom ska sätta ut hakan och säga att släppa ut fasaner utan surrogatmamma och elstängsel är döfött.

Man får korrigera lite de faror/förutsättningar man har lokalt.

Mixa, åkerböna, havre och solrosor,det kan bli riktigt bra! Kör ett hörne med fodermärgkål om det går med.

Mvh

Ska bara få tag i grödorna så ska jag fixa till nått.

Tror fasanen borde trivas här det är ju inte så mycket rödpäls kvar :) dock låg en fasantupp överkörd här ;) .

Ska försöka ta mig i kragen och fixa till en fin viltåker.

Link to comment
Share on other sites

  • 5 months later...

Hittade en bild om varför raps är bättre än fodermärgkål vid sen sådd. Raps till vänster och märgkål mot diket.

Har flera bilder nånstans, rapsen slöt raderna 2 veckor innan märgkålen. Likaså såg man hur älgen betade ner kålen före rapsen.

post-1031-1225811423_thumb.jpg

Link to comment
Share on other sites

MKJ> Hur gick det med Sotmasken (osäker på vad den hette) som du hade fullt på märgkålen av i somras/höstas?

Det gick dåligt...för dom! Är ju i rätt bransch så att säga. Det är kålfjärilens larver du syftar på. En kyrkvaktmäsatare med ryggspruta var botemedlet. :ph34r:

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

Hej jag har några frågor. Är en total amatör när det gäller odling.

Klarar knappt av att vattna blommorna i lägenheten.

Nu är det så att jag har en markbit på ca 200*40 meter men jag ska inte använda allt.kanske 1/3 del

Det är förtillfället gräs bevuxet och det brukar gå kor där på sommrarna men bonden har mer än halverat sin besättning så

då kan jag själa en bit tänkte jag.

Vad är steg 1? och när?

Ploga ,gift spruta?

Trident1452

Link to comment
Share on other sites

Hej jag har några frågor. Är en total amatör när det gäller odling.

Klarar knappt av att vattna blommorna i lägenheten.

Nu är det så att jag har en markbit på ca 200*40 meter men jag ska inte använda allt.kanske 1/3 del

Det är förtillfället gräs bevuxet och det brukar gå kor där på sommrarna men bonden har mer än halverat sin besättning så

då kan jag själa en bit tänkte jag.

Vad är steg 1? och när?

Ploga ,gift spruta?

Trident1452

Vilken tur att blomvattning har rätt lite med viltåkrar att göra. ^_^

200x40 är 0,8 ha, annars en ganska lagom plätt för en viltåker.

Innan du börjar reda i vilken inriktning du skall ha på åkern tror jag du skall förvissa dig om en sak vilket du säkert kan göra redan nu. Verkar åkern vattensjuk, dvs står det dagvatten nånstans på åkern? Isf skall du inte så den delen och märka ut den redan nu, säkerligen bortkastade pengar. Då är ogräset som kan växa där en större investering för viltet.

Är det i huvudsak betesgräs, örter och klöverarter som växt på åkern kan man klara sig utan sprutning och ändå få ett skapligt resultat. Men är det mycket rotogräs typ kvickrot och/eller mulljordar är en totalbekämpning tyvärr nödvändig, säga något annat vore att tala mot min egen erfarenhet oavsett vad jag ämnar så. Att kompromissa med just kvickrot går inte som viltåkerbonde.

Dock är det viktigt att ogräsen får komma igång ordentligt och skapa bladmassa innan sprutning. Beroende på var man bor är vi runt medi Maj innan så kan ske för att ge bra resultat. Efter det kan du börja med jordbearbetning ca 7 dagar senare, även om effekten är synbart svag.

Är det därimot inte så mycket kvickrot så kan plöjning ske så fort som det torkar upp, kanske mitten av April. På gamla beten kan man sedan blindharva ett par gånger innan sådd med 1-2 veckors mellanrum för att på så vis få bukt med ogräsfrön i marken. Raps brukar jag vilja ha sått före 1/6, spannmåls grödor före midsommar.

Hoppas det svarade på någon fråga, hjälper gärna till så gott jag kan även framåt. :D

Link to comment
Share on other sites

Kan vara en del kvickrot i den för grisarna brukar böka där.

Vatten sjuk är den inte för det är rätt bra lutning på den och vad det är för jord har jag ingen aning om.

Men jag ska ta en bild och lägga ut.

Vet inte riktigt vad jag ska så. Något enkel för att prova lite. Viltet jag vill gynna är hjort,rådjur och hare och de fåtal fasaner som finns kvar

blindharva ? vad skiljer sig mot vanlig harvning?

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Kan vara en del kvickrot i den för grisarna brukar böka där.

Vatten sjuk är den inte för det är rätt bra lutning på den och vad det är för jord har jag ingen aning om.

Men jag ska ta en bild och lägga ut.

Vet inte riktigt vad jag ska så. Något enkel för att prova lite. Viltet jag vill gynna är hjort,rådjur och hare och de fåtal fasaner som finns kvar

blindharva ? vad skiljer sig mot vanlig harvning?

En blindharvning är en vanlig harvning men den genomförs i syfte att attrahera ogräsen att gro. Ogräsfröna reagerar på att dom rörs om och aktiveras således och börjar gro. Vissa frön kan ligga upp till 50 år intakta i jorden bara på att vänta på rätt signaler. (ex flyghavre) Denna procedur kan sedan upprepas ett par gånger och för varje gång blir man kvitt ett antal ogräs som då harvas upp. På en orörd exempelvis träda växer nästan bara rotogräs typ kvickrot och örtogräsperenner. (feråriga typ viol mfl) Alla ettåriga örtogräs typ målla, dån och våtarv behöver nån form av jordbearbetning för att gro. Dessa är också de viktigaste ogräsen för fältviltet. Men kulturgrödan man sår är ofta konkurrenssvag varför blindharvning kan vara ett bra alternativ/komplement till kemisk bekämpning.

För den kundkretsen är just foderaps med rejält radavstånd ett bra recept, då hinner exempelvis mållan växa upp mellan raderna vilket är ett utmärkt fasanfoder.

Link to comment
Share on other sites

Precis som Amakulu säger är en äkta blindharvning motsatsen till det jag skrev, urtidens biodynamiker (före krav) använde ofta denna teknik för att minska ogräsproblematiken. Precis som eld är beroende av 3 element (syre, värme och brännbart material) funkar ogräsens groning på samma sett (fysisk väckning, frö/jordkontakt och ljus) Tar du bort en av dom 3 faktorerna så gror heller inte fröet.

Link to comment
Share on other sites

ok jag ska prata med kreatursägaren och höra hur mycket jag kan ta.Tja ta och ta han arrenderar all jordbruksmark och betesmark för tack ska du ha. I nu läget har hans 5 kvigor 10hektar betesmark.

Men vill ändå kolla läget.

Lägger jag upp det riktigt bra så kanske han hjälper mig med viltåkern så minskar trycket på hans odligar.

Jag håller till i östra blekinge så jag kanske kan börja i mitten av april. Bekymmret är att jag vill ha det gjort innan maj för då är jag inte hemma.

Steg 1 Spruta gift vänta ca7 dagar

Steg 2 Ploga

Steg 3 blidharva i ficklampans sken.

Steg 4 sätta fodermärkål.

Steg 5 tålmodig väntan.

Gödsel???

Mkj jag läse i din jaktdagbok på sidan 17 tror jag att du kultiverade viltåkern.

Är det inte det man gör när man tar upp potatis?

mvh

Trident

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
 Share

  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

×
×
  • Create New...