Vår granne snackar om något som heter blålusern, se länk http://sv.wikipedia.org/wiki/Lusern

Lusern ska tydligen finnas i olika sorter där några blir högre än andra plus att de står över vintern. Vet du vad det är?

De ska tydligen vara fleråriga, upp till 8 - 10 år...

Nu är det dags!

Jag tänker så mina viltåkrar de närmaste dagarna.

De ska sås mest med tanke på fälthönsen,men även rådjur o harar.

Det är sammanlagt ca 1,2 ha fördelat på tre åkrar.

* En åker på 0,4 ha som ligger mitt i ett ca 35 ha stort fält.

Lite dikeskanter och en liten bäckremiss finns som skydd.

* De andra två åkrarna ligger lite lägre i en svacka med en större bäck i anslutning.

Där finns gott om skydd,så där är det mest foder som behövs.

Jag har dessa fröer att tillgå:

* Cikoria (remiss kanske?)

* Bovete

* Solros

* Honungsört

* Vete och havre

Kom nu med tips och råd. Ska jag så i renbestånd eller blandning?

Skall det sås med frölådan eller med billarna? Behöver jag välta?

Jag har en 2,5 meters såmaskin med frölåda.

Hjälp mig!!!

Jens

Nu är det dags!

Jag tänker så mina viltåkrar de närmaste dagarna.

Jens

Hoppas du fick ordning på dina viltåkrar utan hjälp från forumet.

Visa lite kort på säsongens viltvårdslösningar ni med!

Ok planeringen börjar inför årets viltåkrar. Vad ska vi köra med som vildvinen gillar och inte bara sånt som dom äter upp tidigt på sensommaren eller förhösten typ vete, havre eller ärtor??

Försökte med majs förra året men den klarade sig bara i 3 dagar sen va allt totalt uppbökat.

Tack.

Jordärtskockor?? Är vi alldeles för sent ute när det gäller det? Om inte hur funkar det isf med sådd osv?

Några bilder på hur man kan göra

Ja,nu är det ett nytt år å snart dags att så viltåkrar,för min egen del handlar det bara om att få fågel att trivas.Har tidigare endast satt ut fasaner å gräsänder,tänkte att det är på tiden att prova rapphöns.Frågan är ,ska man så renbestånd eller blandat,i remsor eller öar?och vilka grödor?Vill helst inte så majs,pga.grisen,den förstör mer än den gör nytta!Har kuperad terräng med mycket småvatten,kan det va en ide att så remsor längs vattenbrynet tex.?Ja det är många frågor men onekligen intressant.

Riktigt intressant tråd må ja säga!

 

Men... om man aldrig har testat att göra nån viltåker förrut och är ute efter en fail-safe lösning bara för att komma igång , vad ska man göra då?

 

Den lilla plätt jag har tillgång till är en del av en större åker där terrangen faller ner mot en bäck. Skulle tro att det går att få ut ca 100x80m.

 

 

//

Nu har jag iallafall påbörjat mina viltåkrar för i första hand fältfågel med att köra ut sådär 20-30 ton hästskit med lastmaskinen och hade tänkt att harva ner detta när jorden reder sig.Fick ett råd att jag måste kvävegödsla också för att sådden ska få en bra start.Hade tänkt mig en lång remsa 6-8mx300 + runt en åkerholme + nåra småplättar så det finns olika ställen för fåglen att flytta imellan,e det rätt tänkt,någon som vet?Vet fortfarande inte vad jag ska så med,så samma där,kom gärna med tips!

Vi har satt foderraps i ca 3-4 år nu och är riktigt nöjda. Dock har vi efter den här vintern upptäckt att i runda slängar ett 100-tal granar i anslutning till åkrarna har blivit "skalade" av älgar. Svårt att förklara men en bra bit upp på stammarna så har dom dragit tänderna genom barken. (här finns inte kronhjort så det är bara älg som kan ha gjort det) Frågan är ju om det är nåt i rapsen som saknas som gör att dom behöver nåt "extra" eller om vi bara fått en bångstyrig älg på marken? Detta är första året vi ser dom här skadorna.

Idag har jag kört ut nåt ton kalk i anslutning till mina småvatten,ska börja fodra med vete nu,dom första ankorna har redan vart på besök,börjat att dona med en rejäl voljär ca 60 kvm,söker bra lösningar på ingångar för rappisarna,hade tänk att ha en grupp ständigt i voljären och på det viset hålla dom andra på marken,undrar också om man ska ha nåra skrockhönor till dom också???

Kollat över knipholkarna också!Men nu e kl.snart 1400,V75!

don corleone @

 

Angående kvävegödling så beror det på vilken gröda du fundrar på att så. Vissa behöver mycket kväve andra inget.

Till exempel ärter, klöver mfl behöver inget kväve men där imot fosfor och kalium, dom tar upp kväve ändå.

Gräsväxter som spanmål behöver skapligt med kväve och fosfor.

Raps och fodermärgekål mfl kräver mycket kväve och en del fosfor.

 

Hästgödsel som är dåligt brunnet behöver en del kväve för att mikroorganismena skall bryta ner halmen.

Därför bla så inehåller inte oftast inte hästgödsel så mycket kväve. Av egen erfarenhet så brukar det vara mycket strömedel med hästgödsel.

Kutterspån i stora mängder kan vara litte negativt för jorden.

 

Så enkelt så beror det på gröda, jordmån osv som avgör hur mycket kväve du behöver.

 

Angående gröda till fältfågel så är jag nog inte rätt person att fråga men har provat att odla jorärtskocka med skaplig framgång.

Den kräver en hel del kväve men även fosfor och kalium. Blir ca 2m hög och ger bra skydd för fälltfågel men även bra med foder till klövvilt.

Ingen höjdare att hålla på med ifall man har mullvadar på marken då knölarna är väldigt begärliga.

 

Björn B@

 

Jupp kan vara rapsen som är boven i dramat. Vi hade problem av sama art för en hel del år sedan.

När älgarna hade "lärt" sig att barkflänga granen så forsatte dom under många år med ofoget.

Verkade som att någon älgko lärde sina kalvar att det var smakligt med barken så att det bara fortsatte. Berode nog också på en alldelse för stor älgstam då och det blev betes brist.

Vi fick ca 50% skador på ett 30-40 årigt granbestånd som vi blev tvungna att gallra hårt för att räda det som räda gick.

Ingen glädje för någon skogsägare!

Så det kanske inte slutar med barkflängandet bara för att ni slutar med foderrapsen.

 

Sedan ett littet tips, odla inte tex raps för många år efter varandra. Det byggs upp växtsjukdomar som komer att göra att skörden minskar eller att det inte blir något alls till slut. Försök att odla andra grödor som tex olika gräsväxter som havre eller liknande något eller några år som mellan gröda.

Ärter eller klöver är även bra omväxlings grödor. Själv försöker jag med jorärtskocka som är flerårig och som inte behöver sås om varje år.

Inom lantbruket så komer det inte till baka raps oftare på sama åker en kanske upp i mot vart femte år eller mer pga växtsjukdomar. Men vi har ju högre krav på skörd

Bra tips,Thomas

Använder inte kutterspån just av de orsakerna du nämner,tänkte kvävegödsla rejält.Odlar bara vall för eget bruk och då är det en örtrik blandning jag kör med,just avsedd för hästar,men nu tänkte jag plöja(en del påstår att jag bara ska harva ner hästskiten och köpegödsla på sådden?)en remsa 6-10 m bred längs en gärdsgård och runt en åkerholme totalt ca 400m och så med,ja just det,med vad?

Har bla.cikoria i vallen,så jag har en tanke att så vete,solros,hampa eller hirsh,kanske honungsört för bina,men jordärtskockor kanske också vore lämpligt?Öppen för förslag!

Har provat med bovete,det vart skit

Tar bara en höskörd och senare på hösten får hästarna gå på efterbetet,då har ju både solrosor å vete gått ut om inte grisjävlarna hinner före

Mina grannar ser inte med blida ögon på vare sig vete eller majs pga.att grisen har etablerat sig

Har ett litet stycke som är helt söndertrampat av hästarna,kanske skulle så majs där ändå,trots avrådan

Plöja eller harva ner hästgödseln?

Beror på hur tjockt eller ojämt du lyckas sprida den över åkern. Lika så är det kanske ingen höjdare att vårplöja en styv lera i mälardalen pga det kan bli rätt sen sådd. Det tar tid för lera att torka upp.

Där imot en lättare jord typ mer sandig jord kan fungera bra att vår plöja.

Så det beror litte på vart du håller till och jordart.

 

Vete. Lätt odlat fungerar på dom flesta jordar. Svarar bra på skapligt med kväve.

Solros. Har ingen riktig koll men fungerar nog bra på dom flesta jordar. Kanske något sämre på dom styvaste men som sagt dålig koll. Svarar troligen bra på skaplig kväve mängd.

Hampa. Trivs på litte lättare jordar. Svarar bra på relativt höga kvävegivor. Du behöver nog välja en tidig sort ifall du vill att det skall hina gå upp till       fröstälning i mälardalen.  Odlade det på lantbruket för några år sedan och krävdes då tillstånd från länsstyrelsen för att få odla. Dom är väll oroliga för att man skall odla det till något anat än till vilt eller till enegi  

Kan rapportera att det inehåller ytterst små mängder av knark till förtret för traktens knarkare som var ute på åker och försåg sig

 

 Sedan går det att läga på för mycket kväve så att det blir kväveförgiftning på grödan. Min far fick varje år lite konstgödning av mig till villagräsmattan.

Ett år fick han ett starkare gödselmedel än han normalt hade fått. Många varningar att sänka givan var det. Några veckor senare var jag på besök och fick se en brun savan i stället för en mörkgrön frodig gräsmatta och välmående buskar........ Han var inte alls intreserad att dikutera vad som hänt med den anars mycket väll skötta trädgården?

don corleone @

 

Angående kvävegödling så beror det på vilken gröda du fundrar på att så. Vissa behöver mycket kväve andra inget.

Till exempel ärter, klöver mfl behöver inget kväve men där imot fosfor och kalium, dom tar upp kväve ändå.

Gräsväxter som spanmål behöver skapligt med kväve och fosfor.

Raps och fodermärgekål mfl kräver mycket kväve och en del fosfor.

 

Hästgödsel som är dåligt brunnet behöver en del kväve för att mikroorganismena skall bryta ner halmen.

Därför bla så inehåller inte oftast inte hästgödsel så mycket kväve. Av egen erfarenhet så brukar det vara mycket strömedel med hästgödsel.

Kutterspån i stora mängder kan vara litte negativt för jorden.

 

Så enkelt så beror det på gröda, jordmån osv som avgör hur mycket kväve du behöver.

 

Angående gröda till fältfågel så är jag nog inte rätt person att fråga men har provat att odla jorärtskocka med skaplig framgång.

Den kräver en hel del kväve men även fosfor och kalium. Blir ca 2m hög och ger bra skydd för fälltfågel men även bra med foder till klövvilt.

Ingen höjdare att hålla på med ifall man har mullvadar på marken då knölarna är väldigt begärliga.

 

Björn B@

 

Jupp kan vara rapsen som är boven i dramat. Vi hade problem av sama art för en hel del år sedan.

När älgarna hade "lärt" sig att barkflänga granen så forsatte dom under många år med ofoget.

Verkade som att någon älgko lärde sina kalvar att det var smakligt med barken så att det bara fortsatte. Berode nog också på en alldelse för stor älgstam då och det blev betes brist.

Vi fick ca 50% skador på ett 30-40 årigt granbestånd som vi blev tvungna att gallra hårt för att räda det som räda gick.

Ingen glädje för någon skogsägare!

Så det kanske inte slutar med barkflängandet bara för att ni slutar med foderrapsen.

 

Sedan ett littet tips, odla inte tex raps för många år efter varandra. Det byggs upp växtsjukdomar som komer att göra att skörden minskar eller att det inte blir något alls till slut. Försök att odla andra grödor som tex olika gräsväxter som havre eller liknande något eller några år som mellan gröda.

Ärter eller klöver är även bra omväxlings grödor. Själv försöker jag med jorärtskocka som är flerårig och som inte behöver sås om varje år.

Inom lantbruket så komer det inte till baka raps oftare på sama åker en kanske upp i mot vart femte år eller mer pga växtsjukdomar. Men vi har ju högre krav på skörd

 

Tack för svar. Hmm lät ju inte vidare trevligt får väl luska lite om det är fler som har dåliga erfarenhetar av detta. Blir ju satans snabbt en massa pengar dom tuggar i sig för markägarna, har du någon aning om varför det kommer sig?

Vi har kört rapsen i 2-3 år sen har vi haft spannmål med vallinsådd så det fått vila ett tag iaf, men som sagt så är ju inte kraven så höga för oss "hobbybönder".

 

Hej alla, vilken tråd! Första gången i mitt "internetliv" som jag vill vara med i ett forum.

Så till en fråga till er alla: har precis skaffat en markplätt (ungefär vid Norrtälje) och ska anlägga ett par viltåkrar. Förhoppningsvis kommer det gå bra med all hjälp jag fått av att läsa denna tråd. Frågan är om ett av ställena som ligger väldigt fint vid en liten sjö och har potential att bli ett riktigt paradis för djuren (och för mig såklart...)

Problemet är att det enda stället där som det går att så på består marken i princip av sand, växtlighet likt hedarna i Skottland om det kan ge en bra bild.

Har någon nåt tips på vad man kan så här? Eller måste det till lite större åtgärder typ gräva ut och lägga dit jord. Traktor med allehanda leksaker finns.

Förhoppningsvis kan även jag bidra med lite erfarenheter och bilder vartefter tiden går.

Snart är det rävjakt!

Lindsätra;testa jordärtskockor!

 

 

Lite bilder från mitt. 

Jag har iår kört med en blandning av honungssört och fodermärgkål. Samt Ett tunnland med jordärtskockor.

Sen har jag gammal vall som ligger orört och det gillar fasanerna. Klipper remsor sk upptorkningszoner. Sen så får man mkt gratis här iom slån som är en perfekt viltgröda och skydd

 

Har ett problem här ev, både grannen och jag har fått stövaresjukan på våra jaktspaniels(samma vecka). Min spaniel klarade sig tyvärr inte. Så jag kommer slå vallarna eller kanske plöja upp. 

 

Har ok med småvilt här framförallt fasaner och vildkanin

 

Kul att se dej igen Ivan, var ett tag sen!! Förbannat tråkigt med hunden..

 

Skockorna är himla bra grejer, fleråriga och väldigt tåliga oftast.

 

Såg ngn nämna solros.. gillar dem inte, dör vid första frosten typ och viker ned sig. Hampa är bättre då tycker jag.

Kul att se dej igen Ivan, var ett tag sen!! Förbannat tråkigt med hunden..

 

Skockorna är himla bra grejer, fleråriga och väldigt tåliga oftast.

 

Såg ngn nämna solros.. gillar dem inte, dör vid första frosten typ och viker ned sig. Hampa är bättre då tycker jag.

Solros är vackra när de blommar men fula när de torkat och lättillgängliga fröer att köpa, de står betydligt bättre än skockor. 

Hampa undviker jag men vet att det är en supergröda,jag vill inte ha nån knarkare springandes här och inga polispådrag heller

He he.. du har en tanke där. Victor har ett flertal odlingar med hampa och polisen var ut i området pga en trafikolycka (Victors chef  ) Konstaplarna i bilen såg odlingarna och dagen efter kom det ut knarkkonstaplar och skulle ha tag i ägarna     Efter div kontakter med Lst och jordbruksverket osv så kom man fram till att detta var helt okay, THC halten i industrihampan är promille.. 

 

Men den ger ett riktigt bra skydd och står väldigt bra under vintern! Dessvärre så är den otroligt styv så man ska INTE försöka fräsa ned den med betesputs eller liknande redskap, blir lätt haveri och eldsvåda då. Funkar bra att mangla ned den med vält och sen elda. Men som skydd för fasaner är den helt otroligt bra tycker jag! Lite tät kanske, blir inte mycket ljus på marken = näringsfattigt men det går kanske att styra med inställning av såmaskinen.

 

Gillar hampa!

Nu är det full fart med viltåkeriet,har samlat på mig en massa roliga fröer.

Hur går det för er andra?

Fn Ivan det där var en trevlig samling, sökte omedelbart ordna fram lite utsäde från Skånefrö AB, helt utan framgång. /Christian

Skånefrö påsarna fick jag från agrojakt http://www.agrojakt.se/wp-content/uploads/2015/02/Viltaker_Agrojakt.pdf

 

Sen så har jag lite gammalt från olssons frö http://www.olssonsfro.se/db_img/file/Vilt_kerfr_2011_h_guppl.pdf

 

Nytt till mina åkrar blir sockerbetor och cikoria sen blir det bara "gamla godingar"

 

Hirs har bara olssons frö

Inspirerad men även sedan tidigare väldigt sugen har jag nu sopat iväg en beställning, har bitar av min egen trädgård att så, skratta inte, det är 1,4 tunnland trädgård, samt en gammal vall som jag bett min far att plöja för att göra till viltåker, den är på knappt 2 h enligt en gammal karta. 

 

Återkommer med om jag får hem något på beställningen. /Christian

Finns flera fördelar att ha viltåker nära,man har koll på predatorer etc,så jag tror du kommer få super fint.

Dit med en fodertunna också så är du hemma