Hej! Här kommer några frågor om eftersök. Har läst lite om era inlägg och undrar om man tränar sin jämthund i eftersök och spårning slår det tillbaka på den vanliga ordinarie jaktutövningen? Vi har haft en hel del eftersök i vårt jaktlag och det är inte många gånger det lyckas. Tog upp detta med hundföraren och ställde frågan till honom om vi gjort allt som står i vår makt i detta eftersök, och det tyckte han, jag höll med att vi gjort allt som stod i vår makt med dom förutsättningar vi hade. Sa vidare att vi aldrig har provat en speciellt tränad eftersökshund, han blev mörk i ögonen och sa att jag skulle skaffa en sådan då.

Är det stor skillnad på en vanlig jakthund och en hund som är speciellt tränad för eftersök?

Är den ordinarie jakthunden olämplig att använda i eftersöket?

Ska väl tillägga att det handlar om älgjakt, men det kanske ni förstod.

MVH

P.Å.T

Ha-ha, med den kommentaren sket du i det blå skåpet Kritisera gärna mig eller min fru men A L D R I G min hund.

Visst är det stor skillnad på en ordinärt bildad jakthund och en spårhund. Spetsar är generellt (nu skiter jag i samma skåp) inga stjärnspårare om dom inte fått det i träningen från valpålder. En spetshund har en jaktutövning som bygger på högt huvud och inte primärt nosen i backen. Har själv en totalt oduglig knorrsvans som flera ggr lämnat blodspår för att skälla på någon grävling i stället. Detta är inget problem om man inser och erkänner det, värre är det om man tror att man har en bra spårhund bara för att hunden jagar bra.

Därimot tror jag inte det hämmar en hunds jaktliga egenskaper om träningen sker på ett vettigt sett, gärna från tidig ålder innan jaktsläppen.

Jag får nog hoppa in o skita i samma blå skåp

Vet iofs ett par jyckar med krokig svans som är spårtränade sen fördseln.

Men ofta släpps hunden ganska omgående och kommer den tillbaka utan resultat så friskskrivs älgen.

Optimalt i sammanhanget är nog en säker spårare som väntar i bilen under jakten och när/om det bli eftersök så spårar man med utvilad hund och har med ståndhund till o släppa när man har kontakt med älgen.

Helst ska ju ståndhunden va ren jaktidiot oxå om vi tänker eftersök, då har man mycket goda förutsättnignar att få fatt i älgen.

Har själv varit med om några episoder där det fallerat med löshund men det ändå har fixat sig när man hjälps åt i dubbelekipage.

Tyvärr nått totalt misslyckat oxå där man funnit död älg 3 veckor efter 200 m från platsen.

Den gången skällde ståndhunden fel älg i 8 timmar i en igenväxt sjö...

Ha-ha, med den kommentaren sket du i det blå skåpet Kritisera gärna mig eller min fru men A L D R I G min hund.

Visst är det stor skillnad på en ordinärt bildad jakthund och en spårhund. Spetsar är generellt (nu skiter jag i samma skåp) inga stjärnspårare om dom inte fått det i träningen från valpålder. En spetshund har en jaktutövning som bygger på högt huvud och inte primärt nosen i backen. Har själv en totalt oduglig knorrsvans som flera ggr lämnat blodspår för att skälla på någon grävling i stället. Detta är inget problem om man inser och erkänner det, värre är det om man tror att man har en bra spårhund bara för att hunden jagar bra.

Därimot tror jag inte det hämmar en hunds jaktliga egenskaper om träningen sker på ett vettigt sett, gärna från tidig ålder innan jaktsläppen.

Hundar är ett känsligt ämne och kan ju bli till kritik direkt mot hundföraren. Men det ska ju inte vara så heligt att man inte kan föra en diskussion om det. Har varit med i laget i 10 år och det smärtar mig lika mycket varja gång man måste lämna skadade djur kvar ute i markerna. Enligt mig är detta baksidan med jakten. Vi har ju givetvis haft lyckade eftersök också men det hade varit intressant att få prova en speciellt tränad eftersökshund. Det är ju lätt också att man kritiserar när det gått ont och kanske inte komma med beröm när det gått bra.

Jag är lite kluven inför den fortsatta jakten, ska man delta eller inte. Kanske är lite för blödig för det här. Fasen vad enkelt det är med fiske

Står klart å tydligt i jaktförordningen vad det är som gäller!

Vid jakt efter björn, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.

detta är taget ur jaktförordningen 17§

observera ordvalet "Särskilt tränad" de duger alltså inte med en vanlig jakt hund!!!...

i ditt fall följer ni inte de som jag uppfattar det!..

inte blir en jakthunds egenskaper under jakt påverkade om den är spår tränad, kan till å med blir bättre eftersom den får lära sej att att använda nosen! men visst inte är det en nackdel att ha en hund man bara spårar med! men är det bara så att det blir spårnning någon gång om året kommer du/ni ha en väldigt otillfredställd hund!

sedan finns det givetvis raser som lämpar sej mer eller mindre bra för detta! utan att nämna eller förkasta någon ras!

jag har en hund som är specielt tränad på spåra! de gör de hela rätt lätt när jag väl tar ut honom, eftersom jag gör eftersök rätt offta så blir det rätt lätt för han att förstå vad det är jag vill han ska göra!..

p,s ta å visa upp jaktförordningen för dom!...

MVh Mamre

Står klart å tydligt i jaktförordningen vad det är som gäller!

Vid jakt efter björn, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.

detta är taget ur jaktförordningen 17§

observera ordvalet "Särskilt tränad" de duger alltså inte med en vanlig jakt hund!!!...

Jo visst är det tydligt.

Kan du då förklara vad en "särskilt tränad" hund är?

Har skrivit det flera gånger tidigare, men det är ett av de "luddigaste" uttryck jag sett.

Står ju ingenstans vad en särskilt tränad hund är. Kan vara allt från att den gått ett konstlat blodspår...

Jo visst är det tydligt.

Kan du då förklara vad en "särskilt tränad" hund är?

Har skrivit det flera gånger tidigare, men det är ett av de "luddigaste" uttryck jag sett.

Står ju ingenstans vad en särskilt tränad hund är. Kan vara allt från att den gått ett konstlat blodspår...

Precis.. hunden ska vara tränad... Men den behöver däremot inte lärt sig ngt.. :/

sant!.. men om man läser hela meningen!.. vilket jag tror man ska göra!..

särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt.

en hund som hur mycket du än tränar den å inte lyckas är inte särskilt tränad!.. då har man inte tränat tillräkligt!...

Mvh Mamre!...

sant!.. men om man läser hela meningen!.. vilket jag tror man ska göra!..

särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt.

en hund som hur mycket du än tränar den å inte lyckas är inte särskilt tränad!.. då har man inte tränat tillräkligt!...

Mvh Mamre!...

Men den är ändå särskilt tränad..

Men den är ändå särskilt tränad..

håller inte med dej där tyvärr!.. då är den ej tränad tillräkligt!.. den ska juh kunna spåra upp viltet eller?? lyckas inte hunden med de så är den inte tränad!.. hur mycket hunden än är tränad så är de då inte tillräkligt!..

hur visar man då att hunden är de!.. de är inte så svårt! man kan få papper på att hunden fungerar!.. bara gå en kurs så utfärdar kursledaren ett intyg på att både hundföraren och hunden är utbildad och fungerar som eftersöks ekipage!..

då vet man iaf att man är särskilt tränad. och skulle de fråga sättas så kan man visa upp detta intyg!..

Mvh

håller inte med dej där tyvärr!.. då är den ej tränad tillräkligt!.. den ska juh kunna spåra upp viltet eller?? lyckas inte hunden med de så är den inte tränad!.. hur mycket hunden än är tränad så är de då inte tillräkligt!..

hur visar man då att hunden är de!.. de är inte så svårt! man kan få papper på att hunden fungerar!.. bara gå en kurs så utfärdar kursledaren ett intyg på att både hundföraren och hunden är utbildad och fungerar som eftersöks ekipage!..

då vet man iaf att man är särskilt tränad. och skulle de fråga sättas så kan man visa upp detta intyg!..

Mvh

Och där är vi tillbaka där vi började...

Precis som Musköt skriver.. Lagtexten är virrig och luddigt formulerad. Var jag vet finns det tyvärr inte provat, vilket med andra ord kan tolkas godtyckligt att om du säger din hund är särskilt tränad så är den det. Men faktum kvarstår; det finns inget som helst i lagtexten som säger att hunden ska prestera något eller ens att träningen ska ha gett resultat. Tyvärr..

Och där är vi tillbaka där vi började...

Precis som Musköt skriver.. Lagtexten är virrig och luddigt formulerad. Var jag vet finns det tyvärr inte provat, vilket med andra ord kan tolkas godtyckligt att om du säger din hund är särskilt tränad så är den det. Men faktum kvarstår; det finns inget som helst i lagtexten som säger att hunden ska prestera något eller ens att träningen ska ha gett resultat. Tyvärr..

Har för mig att det finns något rättsfall där man åkt dit på att hunden inte kunde anses som särskilt tränad.

Tror jag läste det i nån jakttidning för en del år sen.

Antingen var det en rottweiler eller Schäferhund som någon gick ett misslyckat eftersök med som blev anmäld och fälld.

Vad påföljden blev vet jag inte

Möjligt att de va nån form av propaganda oxå...

Skit samma, har man tex gått o klarat ett anlagsklass viltspår så bör det ses som särskilt tränad i en ev rättsinstans.

Sen att det kanske inte räcker med den meriten för att va en eftersökshund är en annan femma...

Hur som så är det en väldigt luddig och helt intetsägande lagtex "särskilt tränad"

Utan mer exakt angivna krav på eftersökshundar så kommer vi tyvärr stå på samma ställe o stampa länge än...

Vi kan frivilligt ställa höga krav på våra eftersök organisationer NVR osv, men vem som i slutänden kommer ut i skogen och gör eftersöket är ändå upp till markägaren/jakträttsinnehavaren, han/hon har alla möjligeter att göra precis som de tycker.

Även i Organisationen NVR så är det svårt, iallafall i uppstarten.

Finns en hel del gubbs som varit med länge och har stor erfarenhet och bra hundar att få dem att tex gå kurs eller gå ett anklass viltspår är inte så enkelt..

Har vi råd att tappa deras erfarenhet och hundmaterial för att tex kräva godkänd meriter.

Hade den diskutionen under ett möte i NVR.

Närå de ska givetvis vara med, det är upp till hundansvarig att godkäna eller peta förare.

Hur komplicerat blir det inte för den som ska avgöra detta.. bäddat för svågerpolitik..

En del ska ha meriter och godkännande men de andra går på gamla meriter.

Jävligt knepigt o få till nått rättvist och vettigt tror jag.

Är kanske så att texten är lite "luddig" för att det inte är så lätt att ställa några specifika krav på vad som är en lämplig hund.

Visst som NS skriver, anlagsklass på viltspårprov kan ju vara något. Men är det tillräckligt på t.ex en benskjuten gris?

Nästa gång så har du kanske ett eftersök som bara en ren spårspecialist klarar av.

Så det är kanske därför inte texten är mer tydlig.

Är kanske så att texten är lite "luddig" för att det inte är så lätt att ställa några specifika krav på vad som är en lämplig hund.

Visst som NS skriver, anlagsklass på viltspårprov kan ju vara något. Men är det tillräckligt på t.ex en benskjuten gris?

Nästa gång så har du kanske ett eftersök som bara en ren spårspecialist klarar av.

Så det är kanske därför inte texten är mer tydlig.

Nä det är långt från tillräckligt, men kanske en början.

Nä det är långt från tillräckligt, men kanske en början.

Ska inte dra det här med prov på eftersökshundar.. Har gjort det så många gånger nu..

Gjort ett antal eftersök med en bayrare.. Så sjukt häftigt, eftersöksjakten vart galet rolig! Frågan var inte OM man skulle spåra ikapp djuret utan NÄR.. Det vore något för trådskaparens jaktlag!

Mvh!

spåra ikapp djuret

?

Jag får oxå sälla mig till sällskapet som skiter i det blå skåpet, börjar snart bli fullt tror jag.......

Svärfar har en jämte som är klockren på frisk älg, inga problem alls att hitta eller ställa. Men så fort som älgen är påskjuten är den inte intressant längre. Eller om han använder den som e-sökshund på en annan älg. Går nästan uteslutande på vind, och inget på spåret.

Själv håller jag som bäst på med att lägga spår för mitt nya vilddjur, Hovrikets Breton, en Griffon fauve de Bretange. Vilken skillnad, där spåret ligger där går han. Eller som i morse när vi var ute i skogen för lite skogsvana samt spårvana på friska djur. Nosen i backen, inget vindande. Ser hur lovande ut som helst.

//Erik

Hu så mycket skit det samlats i det blå skåpet

Det är ju så att tränar man inte hunden korrekt så får man ingen eftersökshund heller!

Alla mina vuxna jämtar är från tidig ålder tränade i eftersök och är de satta på att spåra ett skadat djur, så släpper de inte spåret förrän de stöter nosen i det döda djuret eller att djuret skjuts av utposterade passkyttar!

Alla är dessutom mycket duktiga löshundar!

Tvivlar inte ett dugg på att dina hundar är duktiga spårare, just med tanke på att dom får träningen från början. Men att skåpet blev fullskitet var ju just pga att det är svårt att få gamla hundar att sitta. Tror det är betydligt enklare att få en annan hundtyp än just spetsar bra på på spår när dom blivit äldre. Titta bara på mamres boxer.

Problemet är att många likställer en bra jakthund med en lämpad spårhund.

Visst är det så och det är ju som jag skrev: Det är ju så att tränar man inte hunden korrekt så får man ingen eftersökshund heller!

Visst finns det raser som är avlade för det, men att få en normal jämte till en bra eftersökshund är inte svårt alls om man tränar den i att spåra. Som för de allra flesta raser alltså, även om vissa raser kanske har lättare för det som vuxna om man inte börjar förrän då

Tackar alla för debatten som det blev när jag startade den här tråden. När jag ställde frågan vid vår eftersamling efter vårt genomförda eftersök alltså om vi gjort allt som stod i vår makt så var ju svaret, att det hade vi gjort. Har frågat hundföraren vid ett senare tillfälle om incedenten och han vidhåller att hans hund klarar av eftersök. Spårningen gjordes under flera timmar och avslutades med att hunden släpptes och var tillbaka på 10 minuter och efter det så ansåg man att älgen skulle klara sig. Han menade att han kunde bedöma detta att älgen skulle klara sig. Jag känner en väldig skepsis runt ikring detta resonemang. Han vidhåller att hans hund har klarat eftersök vid tidigare tillfällen och att han har så många år bakom sig att han med säkerhet kan veta vilken skada det aktuella djuret fått.

Dom här frågetecknen vill jag i alla fall eliminera genom att kanske ta in en speciellt tränad hund som kanske har papper på en genomförd utbildning. Men man kanske ser det som ett misslyckande att behöva ta in en annan hund.

Ska verkligen stolthet få stå i vägen för detta. Är det ingen som tänker på djurets lidande då?

Det vilar ett stort ansvar på oss som jägare att träna oss i skytte så att dessa tillfällen minskas och att vi verkligen tänker oss för innan skott avlossas, skadskjutningar kommer ändå att förekomma och då skulle det kännas skönt om man stod ordentligt rustad för eftersök t.ex med speciellt tränade eftersökshundar.

Hundföraren frågade mig om jag varit och tränat skytte innan jakten och när jag tänkte efter så hade jag ju bara varit i grusgropen och kollat att bössan gick rätt. Så till nästa säsong om det nu blir någon sån efter diskussionen vi haft vid återsamlingsplatsen, så ska jag nog göra av med mera jaktmatch än någon annan.

Gjorde jägare en ordentlig skottplatsundersökning innan han tog dit hunden för att påbörja eftersöket? Tog han uppgifter från skytten om skottplats, djurets reaktion vid skott och vilken riktning djuret försvann åt för håll etc.?

Tränar han aktivt med hunden varje år för att underhålla hundens förmåga och se så att den fungerar/inte har problem med noskvalster/ont i halsen etc.?

Tackar alla för debatten som det blev när jag startade den här tråden. När jag ställde frågan vid vår eftersamling efter vårt genomförda eftersök alltså om vi gjort allt som stod i vår makt så var ju svaret, att det hade vi gjort. Har frågat hundföraren vid ett senare tillfälle om incedenten och han vidhåller att hans hund klarar av eftersök. Spårningen gjordes under flera timmar och avslutades med att hunden släpptes och var tillbaka på 10 minuter och efter det så ansåg man att älgen skulle klara sig. Han menade att han kunde bedöma detta att älgen skulle klara sig. Jag känner en väldig skepsis runt ikring detta resonemang. Han vidhåller att hans hund har klarat eftersök vid tidigare tillfällen och att han har så många år bakom sig att han med säkerhet kan veta vilken skada det aktuella djuret fått.

Dom här frågetecknen vill jag i alla fall eliminera genom att kanske ta in en speciellt tränad hund som kanske har papper på en genomförd utbildning. Men man kanske ser det som ett misslyckande att behöva ta in en annan hund.

Ska verkligen stolthet få stå i vägen för detta. Är det ingen som tänker på djurets lidande då?

Det vilar ett stort ansvar på oss som jägare att träna oss i skytte så att dessa tillfällen minskas och att vi verkligen tänker oss för innan skott avlossas, skadskjutningar kommer ändå att förekomma och då skulle det kännas skönt om man stod ordentligt rustad för eftersök t.ex med speciellt tränade eftersökshundar.

Hundföraren frågade mig om jag varit och tränat skytte innan jakten och när jag tänkte efter så hade jag ju bara varit i grusgropen och kollat att bössan gick rätt. Så till nästa säsong om det nu blir någon sån efter diskussionen vi haft vid återsamlingsplatsen, så ska jag nog göra av med mera jaktmatch än någon annan.

Låter som ett klassiskt dilemma, ingenkan orkar eller vill gå eftersök längre en ett par 100 meter, nej det är oskadat säger man då o alla håller med

Just detta med att sopa rent framför sin egen dörr är viktigare en någonsin i dessa samanhang. ska man gå i klinsch med någon om vissa saker bör man ha något sånär rent samvete.

Men visst är det svårt, allt handlar ju om bedömningar o tolkningar, jag akn ju inte säga till någon att han inte gör rätt när det inte finns något som säger vad rätt eller fel är.

/Lasse

Han har behandlat för noskvalster varje år men jag betvivlar att han kollat hundens förmåga på spårning innan jaktens påbörjan. Learning by doing tror jag att det är som gäller.