Jump to content
https://www.Reservdelar24.SE


https://www.AUTOdoc.SE
www.anglavakter.com


Sign in to follow this  
jimbolo

Fotsnara Räv

Recommended Posts

jonhag

Når starter snarefangsten i Sverige, hvor lenge varer den og hvor kan den utføres?

Er det bare i nord?

Hvor kan man gå et sånt kurs?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Foxstrott

Säsongen startar när snödjupet tillåter! Tror att det bara är tillåtet i dom fyra nordligaste länen just pga snötillgången!

Jägarförbundet anordnar kurser! Länk sjf Intresseanmälan vet ej om norrmän är exkluderade <_<

Share this post


Link to post
Share on other sites
jimbolo

Ja snart e de dags att få ner dem i snön <_<

Share this post


Link to post
Share on other sites
Seger

Nu toksnöar det här mjuk fin pudersnö.

Tänk om man kan lägga ut snarorna under jul ledigheten, så kul....

Share this post


Link to post
Share on other sites
jonaswande
Nu toksnöar det här mjuk fin pudersnö.

Tänk om man kan lägga ut snarorna under jul ledigheten, så kul....

har du lyckats slänga ut någon snara ännu? och isf hur har resultatet blivit?/jonas

Share this post


Link to post
Share on other sites
Seger
har du lyckats slänga ut någon snara ännu? och isf hur har resultatet blivit?/jonas

Nej, inga snaror ute ännu.

Det har helt enkelt kommit för mycket snö, så räven har ännu inte börjat trampa upp fina spår.

Sedan har det varit åt helsike för kallt :rolleyes:

Men får vi inte mer snö och tempen stiger lite, ja då gräver jag mer snarorna och förhoppningsvis tar några rävar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
jonaswande

Nej, inga snaror ute ännu.

Det har helt enkelt kommit för mycket snö, så räven har ännu inte börjat trampa upp fina spår.

Sedan har det varit åt helsike för kallt :rolleyes:

Men får vi inte mer snö och tempen stiger lite, ja då gräver jag mer snarorna och förhoppningsvis tar några rävar.

[/quo

jo det är ju förbaskat kallt! får vänta på bättre tider=) hade gott

Share this post


Link to post
Share on other sites
John

vittjade mina snaror idag -31. de va en mygg fri skid tur.

rovdjuren tar ingen paus pga väder.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Erik7794

Hej!

Jag har ägnat en hel del tid åt att försöka fånga räv med fotsnara. Jag tycker der är en mycket intressant jaktform och diskuterar gära dess finesser... Jag tänkte därför berätta en del om mina erfarenheter och hoppas de kan vara till nytta för någon eller att det är någon som har en annan åsikt så att det blir lite disskusion :-)

UTRUSTNING

Det finns flera inlägg tidigare i den här tråden som tar upp vilken utrustning som man behöver och jag vill bara tillägga att jag använder mig av en tårtspade i stället för en sked när jag ska skapa ett spår där jag lagt ut snaran. Tårtspaden har fördelen att den är platt och att det därför är lättare att packa snön hårt mot vajern och få en slät yta som fryser ordentligt, mer om detta senare. För att ta bort spårstämpeln där jag ska placera trampplattan använder jag ett verktyg som består av en träplatta som är aningen större än trampplattan. Runt träplattan har jag på tre sidor bockat en plåt och på ovansidan av träplattan har jag fäst ett skaft som är vinklat snett uppåt så att jag sliper ha ner handen i snön när jag tar bort ståret. Det är bara att placera träplattan där jag vill ha trampplattan och trycka till, plåten är ju rätt vass så den skär lätt genom spåret utan att förstöra runt omkring.

När det gäller snarorna är det ju bara Åbergssnaran och Lulesnaran som säljs numera. Jag har bara använt mig av Åbergssnaran men jag har diskuterat det här med en bekant som är en mycket skicklig rävsnarare och som även använder Lulesnaran.

Lulesnaran har som jag förstår det fördelen att den är lättare än Åbergssnaran. Den ligger också stabilare i snön medan man arbetar med spåret eller håller på att sopa igen över röret. Har hänt mer än en gång att jag har gjort spåret klart och ska sopa över röret och då rör Åbergaren på sig och förstör spåret... Den utdragna vajern är också 2,5 cm längre hos Lulesnaran och det underlättar utsättningen en del.

Åbergssnaran har som jag ser det en stor fördel mot Lulesnaran i att trampplattan ger efter mer innan snaran utlöser. Att trampplattan ger efter mer innan snaran utlöser gör att man kan sätta vajern lägre i förhållande till trampplattan och snaran hamnar ändå som den ska runt fotleden på räven, mer om det här senare.

Som ankare använder jag ett plaströr pga. det är lättare än ett träankare. Fördelen med ett lätt ankare är att räven mycker enklara kan få upp det ur snön och att räven orkar fly längre. Om räven lätt får upp ankaret ur snön och orkar dra det så långt att att den själv får välja plats att gömma sig på blir den betydligt mindre stressad och den kommer även att vara betydligt lugnare när man närmar sig.

UTLÄGGNING AV SNARAN

När man har hittat ett rävspår man tror på är det dags att lägga ut en snara. När det gäller utsättningen av snaran är det bara att träna men jag tänkte ta upp ett par saker att tänka på.

Det händer att rävar släpper ur snaran sedan de har fastnat. Jag hade stora problem med det för några år sedan men sedan jag bytt teknig vid utläggningen har det upphört. Jag tror att den vanligaste anledningen till att en räv släpper ur en snara är att när räven trampar ner i spåret där snaran ligger trampar den på vajern och vajern följer med rävens fot ner i spåret med följden att räven har ena sidan på vajeröglan under foten när snaran utlöser. Om så sker fastnar snaran bara runt tårna på räven och inte runt fotleden och då kan det hända att räven släpper. Att räven trampar på vajern kan hända om räven "släpar" på fötterna och vajern ligger grunt i snön, dvs. man har bara "pudrat" snö över vajern så att den just så pass är osynlig. En annan anledning kan vara att räven är aningen i otakt och därför trampar i kanten på spåret.

Jag försöker motverka det här genom att sätta vajern bara just ovanför trampplattan. Eftersom trampplattan på Åbergssnaran ger efter så mycket inan snaran utlöser så hamnar snaran tillräckligt högt upp på fotleden på räven även om vajern sitter obetydligt ovanför trampplattan. Sedan försöker jag att packa så mycket snö som möjligt ovanpå vajern i fram och bakkant på spårei rävens färdriktning. Jag försöker med hjälp av tårtspaden packa snön så hårt jag kan och få till en slät yta som fryser ordentligt. Meningen med detta är att räven inte ska kunna trampa på vajern om han "släpar" fötterna efter sig och om räven skulle trampa i fram eller bakkant på spåret ska spåret vara så hårt att det styr foten rätt utan att vajern rubbas.

Angående utläggningen av snaran vill jag bara tillägga att det av humanitära skäl är hemskt viktigt att man lägger ankaret så att det är så lätt som möjligt för räven att få upp det ur snön. En räv är ett litet och svagt djur och ankaret behöver inte sitta fast speciellt mycket innan räven får stora problem med att få upp det ur snön. Anledningen till att det här är så viktigt är att räven blir extramt stressad och lider mycket av stressen om han inte får upp ankaret ur snön. Om möjligt ska man också placera snaran så att risken för att räven fastnar nära platsen där man lagt snaran är liten för om räven fastnar bara efter några meter blir den också väldigt stressad.

Fortsättning följer...

Share this post


Link to post
Share on other sites
Foxstrott

Det var en detaljerad beskrivning av snarfångsten må jag säga.....ser fram emot forsättningen ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Erik7794

I VILKET SPÅR SKA MAN SÄTTA SNARAN?

Jag höll på att säga att säkert som döden och skatten är att det finns rävspår, riktigt så är det ju inte men man kan ju oftast hitta några spår. Har man en åtel så kan det bli väldigt många spår att välja på och många av dessa är helt meningslösa att sätta en snara i eftersom räven aldrig kommer att gå i dem igen. Det gäller alltså att kunna förutse vilket spår som räven kommer att använda en gång till. Enligt mig så är det det här som är avgörande för hur väl man lyckas med snarningen. Att kunna förutse vilket spår som räven ska använda en gång till är enligt mig själva konsten med rävsnarning och det som till stor del kommer att avgöra hur många rävar du fångar.

Visst kan man använda många snaror men vad är det för mening med att sätta ut tio snaror och bli utan när man kan sätta ut två snaror och få två rävar? Jag förespråkar "One shoot one kill" och jag anser att samma resonemang passar in på rävsnarningen. Dessutom kan ett användande av många snaror göra att man inte lär sig vilka spår som ger en högre chans till fångst och det kommer att i längden att leda till att man fångar färre rävar. I början hade jag tre snaror och grämde mig en hel del över att jag inte hade fler till alla spår. Nu har jag sex snaror och jag får nästan aldring ner dem i snön samtidigt eftersom jag inte hittar tillräckligt många spår som jag tror på...

Det här är ett område som jag vet att jag har stora möjligheter att förbättra... men en del har jag i alla fall lärt mig. För att det ska gå bra att snara räv måste man ha någon typ av åtel som gör att räven regelbundet besöker samma plats. De bästa snararspåren är enligt mig vad jag kallar ett transportspår. Det är ett spår som räven använder för att förflytta sig mellan två olika platser, exempelvis på väg från det område där han har daglegan till åteln. De här spåren uppstår på de ställen i terängen som räven är ointresserad av och som han bara passerar förbi på väg till t.ex. en åtel. Tecken som tyder på att ett spår är ett transportspår kan vara att det går i en rät linje, att spåret är smalt dvs. fotspåren placeras rakt framför och bakom varandra, om räven går sakta tenderar fotspåren att hamna något i sidled i förhållande till varandra och spåret ser då bredare ut. Ett annat tecken är ökande steglängd, ju längre steglängd desto mer brottom har räven haft och desto mindre intresserad av just det här terängavsnittet är han förmodligen...

Ett effektivt sätt att snara räv är genom att ha en ordentlig åtel med ett skoterspår runt omkring åteln och sätta snarorna där räven går av och på skoterspåret. För att få bra spår i anslutning till skoterspåret kan det vara bra att inte ha skoterspåret för nära åteln. Om man placerar skoterspåret 200-300 meter från åteln blir det ofta transportspår i anslutning till skoterspåret. Även om man gör som jag nu säger kommer det att bli många spår av och på skoterspåret som räven bara använder en gång men det finns några trick man kan använda för att lista ut vilket spår som är det rätta eller för att få räven att använda samma spår! Det enklaste sättet är ju att observera att räven har sprungit många gånger i samma spår och sedan sätta en snara i spåret och det här fungerar men det finns nackdelar. Många gånger kan det vara svårt att på spåret se om det är sprunget många gånger och för det andra så innan man väl har sett att spåret springs många gånger och hunnit sätta ut snaran och räven trampa i kan det ha hunnit snöa, tina eller vara slut på ledigheten. Ett sätt att snabbare komma till skott så att säga är att på ut eller insidan av skoterspåret från åteln sett räkna antalet rävspår som går av respektive på skoterspåret. Antag att du på utsidan skoterspåret från åteln sett räknar 8 spår på skoterspåret och 1 av så tyder det på att räven tar olika vägar på skoterspåret på väg till åteln men använder samma spår när han lämnar skoterspåret på väg från åteln... en snara i avspåret!

Det är en avgjord fördel att ha en åtel på samma plats år efter år och att även ha skoterspåret runt åteln på exakt samma plats år efter år. Genom den erfarenhet du skaffar dig om rävarnas beteende runt just dina åtel kan du skaffa dig ovärderlig information om vilka spår som är heta för du kommer att upptäcka att på några olika ställen springer rävarna av och på skoterspåret i samma spår år efter år. När du har lärt dig att ett spår som är inom exempelvis tre meter från den där stenen eller den där granen är ett spår som de ofta tar till och från åteln kan du sätta ut snaran så fort du ser ett spår och behöver inte vänta och se att det har använts flera gånger innan du sätter ut snaran. När du har lärt dig detta kommer du att börja fånga många rävar med bara ett par snaror i snön åt gången... Man kan nästan säga att man snarar räv på samma sätt som man passar på hare eller älg på samma pass år efter år...

När man väl har lärt sig eller tror sig ha lärt sig var rävarna springer av och på skoterspåret i samma spår kan man förstärka detta på ett mycket effektivt sätt. Det är att man på dessa ställen kör upp några skoterspår eller åker upp några skidspår exakt efter den sträckning man tror att rävarna ska springa av och på skoterspåret runt åteln. Sedan låter man dessa skoter eller skidspår snöa över. När de väl har snöat över kommer rävarna med förkärlek att använda sig av dessa på väg till och från skoterspåret som går runt åteln. Kanske bör tillägga att när man har kört eller åkt upp dessa spår så är ju dessa av och påfarter på skoterspåret oanvändbara tills spåren har snöat över så det här måste man göra i god tid innan man tänker sig att sätta ut snarorna. Men när de väl har snöat över...

Share this post


Link to post
Share on other sites
Seger

Fantastiskt bra info om konsten i att snara räv Erik. :)

Mina tankar och erfarenheter om denna jakt är ungefär samma som du skriver.

Men jag använder betydligt fler snaror än du, eftersom jag lägger kring två åtlar och lägger på lite mer "osäkra" spår också.

Faktiskt har dessa osäkra spår också gett en hel del räv genom åren.

Sedan har vintrarna varit helt värdelösa de sista åren, så när det väl är pudersnö och minusgrader lägger jag ut de snaror jag har i säcken, för dom brukar inte hinna ligga ute speciellt många nätter innan det kommer massa snö, eller änn värre blir blida.

Iår är det första gången jag lägger ut redan i januari ( igår ), då det normalt blir bra före först i februari här vid norrbottens kusten.

Så nu ligger det 12 snaror ute och jagar, flera av dessa på halvtaskiga spår och vissa på riktigt heta spår. :o

Var håller du till och fångar Erik och hur går det ?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Erik7794

Jag håller till ett antal mil väster om Skellefteå. På grund av brist på åtelmaterial, tid, kunskap och räv så fångar jag inte så många rävar.

Jag känner igen det du säger om att när man väl sätter ut så sätter man ut de snaror man har, dock väl medveten om att man kanske har ett par heta spår och resten är på chans... Men det är ändå så att du kan snara och de spår du kallar halvtaskiga finns det dock en chans att räven ska komma i...

Självklart är det så att man behöver och kan använda fler snaror om man har flera åtlar eller fångstplatser. Jag tror dock att det kan vara bra för en nybörjare att börja med endast 1-3 snaror och inte skaffa fler innan man har fått ett 10-tal rävar för då kommer man redan att ha lärt sig en hel del om vilka spår man ska sätta i och det kommer göra att man slipper sätta ut snarorna i många helt meningslösa spår...

Share this post


Link to post
Share on other sites
drevfox
Jag håller till ett antal mil väster om Skellefteå. På grund av brist på åtelmaterial, tid, kunskap och räv så fångar jag inte så många rävar.

Jag känner igen det du säger om att när man väl sätter ut så sätter man ut de snaror man har, dock väl medveten om att man kanske har ett par heta spår och resten är på chans... Men det är ändå så att du kan snara och de spår du kallar halvtaskiga finns det dock en chans att räven ska komma i...

Självklart är det så att man behöver och kan använda fler snaror om man har flera åtlar eller fångstplatser. Jag tror dock att det kan vara bra för en nybörjare att börja med endast 1-3 snaror och inte skaffa fler innan man har fått ett 10-tal rävar för då kommer man redan att ha lärt sig en hel del om vilka spår man ska sätta i och det kommer göra att man slipper sätta ut snarorna i många helt meningslösa spår...

Hej Erik har du mycket räv där du bor? Jag håller till NV Ske-å och har några rävar som går på åteln, men den höll på att ta slut så jag la dit mer åtelmatrial igår.har ute 5 snaror men taskig snö att sopa.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Seger

Fick också den första för säsongen idag.

En stor honräv med halv svans gick fast på ett av de bättre spåren vid skogsåteln.

Vid åteln vid vattnet hade en räv tvekat vid en snara och vänt steget innan den gått fast. :P

Imorgon sitter den i någon annan snara tror jag.

Bilder i dagboken ikväll om tid finns ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Erik7794

"Hej Erik har du mycket räv där du bor? Jag håller till NV Ske-å och har några rävar som går på åteln, men den höll på att ta slut så jag la dit mer åtelmatrial igår.har ute 5 snaror men taskig snö att sopa."

Har mycket lite räv där jag bor. Dels är de marker jag jagar inte några riktigt bra rävmarker och jag är även omringad på alla sidor av mycket flitiga och skickliga rävjägare så det blir inte många över till mig... men ska inte klaga det finns alltid en eller ett par rävar jag kan försöka fånga.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Erik7794

Sista delen av rävsnarning enligt Erik... lovar att inte skriva mer om rävsnarning efter detta :-)

STRATEGIER

"Jag har en plan" som en viss Charls-Ingvar skulle ha sagt.. Jag tror att det är en stor fördel att ha en viss strategi i sitt snarande om man vill bli effektiv. Viss kan man planlöst skida runt och sätta snaror i den spår man ser men resultatet blir tämligen slumpmässigt om man inte är extremt skicklig. I brist på tid och åtelmaterial har jag de senaste åren gjort på det här sätten och visst har det blivit någon räv men det har inte varit speciellt lyckat. Beroende på tid, ambitioner och resurser finns det några olika strategier man kan använda (finns säker lika många strategier som jägare...).

Åtel med en ring runt

En klassisk strategi är att ha en åtel som man har ett skid- eller skoterspår runt och sätta snarorna där räven passerar ringen. Det här är ett mycket bra sätt att arbeta på, kanske det bästa om man har tillgång till tillräckligt med åtelmaterial. För att det här ska ge bra resultat tror jag dock att det krävs en ordentlig åtel dvs. tillgång till mycket åtelmaterial. Jag har försökt med det här under ganska många år. Jag har dock ingen skoter varför jag har åkt upp ett skidspår runt åteln. Där jag håller till är dock rävarna så rädda för skidspår att de vänder när de kommer till skidspåret, sedan springer de utmed skidspåret en bit och går fram några gånger till skidspåret innan de passerar skidspåret med språng. Konsekvensen av detta blir att det bara blir ett ända virrvarr av spår runt skidspåret utan några bra spår att sätta snarorna i. Har en bekant som har använt ett skoterspår runt åteln med stor framgång, rävarna springer direkt av och på skoterspåret och gör det ofta i samma spår. Av den här anledningen ser jag det som en mycket stor fördel att köra upp ett skoterspår runt åteln i stället för att åka upp ett skidspår runt. Hur rädda rävarna är för skidspår kan säkert variera från plats till plats, kan tänka mig att de är mindre rädda i en stor by eller i närheten av en stad. Är inte rävarna rädda för skidspår fungerar det säkert bra.

För att få ett riktigt bra resultat av den här metoden är placeringen av åteln och placeringen av ringen runt åteln extremt viktig. Man kan placera en åtel nästan var som helst och få någon räv men hur många rävar som besöker en åtel varierar väldigt mycket beroende på placeringen - fråga de som vakar räv! Vill man få riktigt många rävar kanske man inte kan placera åteln där man tycker att det är bekvämast att ha den utan då måste man placera åteln där rävarna helst vill vara och där så många rävar som möjligt passerar. Här får man kanske göra ett val utifrån den tid man vill lägga på det här, sen kan det vara bättre att ha en åtel när och snara runt den än att ha en åtel långt bort komma sig dit. Nu behöver det inte vara så att den bästa platsen alltid är långt bort - det kan finnas guldklimpar precis utanför knuten. Vad är då en bra plats för en åtel - enkelt sagt en plats där rävarna vill vara och där så många rävar som möjligt passerar. Här blir kunskapen om just din mark avgörande. Det här är ytterligare ett område där mina kunskaper lämnar stora möjligheter till förbättring... ett bra rävberg känns dock som som ett ganska säkert kort. Nästa sak är placeringen av skoterspåret runt ringen. Räven har olika lätt för att springa i samma spår på olika ställen. Om man kan anpassa ringen så att den passerar så många sådana ställen som möjligt ökar möjligheterna till fångst betydligt. Här kan även placering av åteln spela in, ta exemplet med berget - det kan vara så att rävarna har mycket lättare för att springa i samma spår i en viss del av berget och då ska åteln givetvis placeras där. Exakt hur ringen ska placeras runt åteln måste erfarenheten utvisa - men ta inget för givet och ha inte ringen på samma ställe bara för att du haft det under en massa år utan analysera och utvärdera. Om man känner till vissa punkter som rävarna gärna passerar kan det vara en mycket god ide att passera dessa med ringen, t.ex. om det finns ett stort stenblock 200-300 meter från åteln kan det vara mycket effektivt att passera det med ringen på en 30-40 meter för då kan räven många gånger välja att springa samma spår mellan ringen och stenblocket... Ett annat exempel kan vara om åteln ligger där det är platt och det finns en kulle 200-300 meter från åteln, då kan det vara bra att passera med ringen 30-40 meter från kullen för om räven vill besöka kullen kan den många gånger ta samma spår mellan ringen och kullen... Om man dessutom hjälper räven på traven med ett skid- eller skoterspår som får snöa över på dessa platser...

En variant på det här som kräver mindre resurser är att ha en åtel och åka upp ett skidspår runt åteln men ganska nära åteln 50-100 meter ifrån själva åtelplatsen. Det man gör är att inte åka hela varvet runt utan man lämnar en strategiskt placerad öppning (där man tror att räven vill gå i samma spår...) på kanske 20 meter. Enligt min erfarenhet kommer rävarna att undvika att gå över skidspåret och i stället kommer de att använda sig av öppningen där man placerar snarorna. Om man har lite tålamod kan ett skid- eller skoterspår genom öppningen in mot åteln som får snöa över ytterligare öka chansen för att räven ska gå där man tänkt sig... Den här metoden ger inte lika många rävar som ovanstående men man kan ha flera åtlar och det tar betydligt mindre tid och resurser i form av åtelmaterial och skoter...

Att snara längst med skid- eller skoterspår

En metod som jag vet att används med stor framgång är att längst ett skoterspår slänga ut åtelmaterial. Nu vet jag inte exakt hur det görs men jag tror att han inte slänger ut åtelmaterial överallt utan att han slänger ut på vissa platser med ett visst avstånd mellan och så sätter man snarorna där rävarna går av och på skoterspåret eller där de går i ett spår parallellt med skoterspåret.

Samma sak går att göra med ett skidspår. Jag tänker prova det pga. att det bör passa min tillgång på åtelmaterial och det faktum att jag inte använder skoter. Jag ska åka upp ett skidspår efter ett stråk där jag tror att rävarna gärna går och slänga ut åtelmaterial på tre ställen med kanske 200 meters mellanrum. Pga. rävarna är så rädda för skidspår tror jag att de kommer att springa upp ett eget spår parallellt med skidspåret mellan åtlarna... Till nästa vinter ska jag dessutom åka upp ett skidspår mellan åtlarna som får snöa över innan snarandet börjar... Exempel på lämpliga sträckningar av ett sådant skidspår kan vara längst en liten bäck som fryser så att man kan sätta snarorna på bäcken. Längst med en skogsbilväg som inte plogas så att rävarna får springa på vägen. Det kan säker vara effektivt att längst med en sjöstrand men tänk på problemen och riskerna med det. Ett problem är att spåren ofta driver igen innan räven hinner fastna och man får börja om. Förra vintern fick jag en räv helt slumpmässigt vid en sjöstrand och räven hade sprungit rakt ut på sjön. Under natten hade det drivit så att det inte syntes någonting alls av spåret... Efter några panikartade sekunder började jag spåra efter stranden och några hundra meter bort hittade jag spåret där räven kommit iland igen och alt löste sig utan problem men tänk om räven hade släppt på sjön...

NÄR RÄVEN FASTNAT

Såg i en tidigare tråd att någon rekommenderade att vittja medan det är mörkt pga. man stressar räven betydligt mindre då än i dagsljus och jag kan bara säga att jag håller med. Om man vittjar när det är ljust är det bra att inte spåra med näsan i spåret utan att försöka åka en omväg till räven för det stressar räven betydligt mindre om han inte tror att du spårar honom...

Det var allt jag tänkte skriva. Hoppas att jag inte tråkat ut er :-)

Erik

Share this post


Link to post
Share on other sites
drevfox
Sista delen av rävsnarning enligt Erik... lovar att inte skriva mer om rävsnarning efter detta :-)

STRATEGIER

"Jag har en plan" som en viss Charls-Ingvar skulle ha sagt.. Jag tror att det är en stor fördel att ha en viss strategi i sitt snarande om man vill bli effektiv. Viss kan man planlöst skida runt och sätta snaror i den spår man ser men resultatet blir tämligen slumpmässigt om man inte är extremt skicklig. I brist på tid och åtelmaterial har jag de senaste åren gjort på det här sätten och visst har det blivit någon räv men det har inte varit speciellt lyckat. Beroende på tid, ambitioner och resurser finns det några olika strategier man kan använda (finns säker lika många strategier som jägare...).

Åtel med en ring runt

En klassisk strategi är att ha en åtel som man har ett skid- eller skoterspår runt och sätta snarorna där räven passerar ringen. Det här är ett mycket bra sätt att arbeta på, kanske det bästa om man har tillgång till tillräckligt med åtelmaterial. För att det här ska ge bra resultat tror jag dock att det krävs en ordentlig åtel dvs. tillgång till mycket åtelmaterial. Jag har försökt med det här under ganska många år. Jag har dock ingen skoter varför jag har åkt upp ett skidspår runt åteln. Där jag håller till är dock rävarna så rädda för skidspår att de vänder när de kommer till skidspåret, sedan springer de utmed skidspåret en bit och går fram några gånger till skidspåret innan de passerar skidspåret med språng. Konsekvensen av detta blir att det bara blir ett ända virrvarr av spår runt skidspåret utan några bra spår att sätta snarorna i. Har en bekant som har använt ett skoterspår runt åteln med stor framgång, rävarna springer direkt av och på skoterspåret och gör det ofta i samma spår. Av den här anledningen ser jag det som en mycket stor fördel att köra upp ett skoterspår runt åteln i stället för att åka upp ett skidspår runt. Hur rädda rävarna är för skidspår kan säkert variera från plats till plats, kan tänka mig att de är mindre rädda i en stor by eller i närheten av en stad. Är inte rävarna rädda för skidspår fungerar det säkert bra.

För att få ett riktigt bra resultat av den här metoden är placeringen av åteln och placeringen av ringen runt åteln extremt viktig. Man kan placera en åtel nästan var som helst och få någon räv men hur många rävar som besöker en åtel varierar väldigt mycket beroende på placeringen - fråga de som vakar räv! Vill man få riktigt många rävar kanske man inte kan placera åteln där man tycker att det är bekvämast att ha den utan då måste man placera åteln där rävarna helst vill vara och där så många rävar som möjligt passerar. Här får man kanske göra ett val utifrån den tid man vill lägga på det här, sen kan det vara bättre att ha en åtel när och snara runt den än att ha en åtel långt bort komma sig dit. Nu behöver det inte vara så att den bästa platsen alltid är långt bort - det kan finnas guldklimpar precis utanför knuten. Vad är då en bra plats för en åtel - enkelt sagt en plats där rävarna vill vara och där så många rävar som möjligt passerar. Här blir kunskapen om just din mark avgörande. Det här är ytterligare ett område där mina kunskaper lämnar stora möjligheter till förbättring... ett bra rävberg känns dock som som ett ganska säkert kort. Nästa sak är placeringen av skoterspåret runt ringen. Räven har olika lätt för att springa i samma spår på olika ställen. Om man kan anpassa ringen så att den passerar så många sådana ställen som möjligt ökar möjligheterna till fångst betydligt. Här kan även placering av åteln spela in, ta exemplet med berget - det kan vara så att rävarna har mycket lättare för att springa i samma spår i en viss del av berget och då ska åteln givetvis placeras där. Exakt hur ringen ska placeras runt åteln måste erfarenheten utvisa - men ta inget för givet och ha inte ringen på samma ställe bara för att du haft det under en massa år utan analysera och utvärdera. Om man känner till vissa punkter som rävarna gärna passerar kan det vara en mycket god ide att passera dessa med ringen, t.ex. om det finns ett stort stenblock 200-300 meter från åteln kan det vara mycket effektivt att passera det med ringen på en 30-40 meter för då kan räven många gånger välja att springa samma spår mellan ringen och stenblocket... Ett annat exempel kan vara om åteln ligger där det är platt och det finns en kulle 200-300 meter från åteln, då kan det vara bra att passera med ringen 30-40 meter från kullen för om räven vill besöka kullen kan den många gånger ta samma spår mellan ringen och kullen... Om man dessutom hjälper räven på traven med ett skid- eller skoterspår som får snöa över på dessa platser...

En variant på det här som kräver mindre resurser är att ha en åtel och åka upp ett skidspår runt åteln men ganska nära åteln 50-100 meter ifrån själva åtelplatsen. Det man gör är att inte åka hela varvet runt utan man lämnar en strategiskt placerad öppning (där man tror att räven vill gå i samma spår...) på kanske 20 meter. Enligt min erfarenhet kommer rävarna att undvika att gå över skidspåret och i stället kommer de att använda sig av öppningen där man placerar snarorna. Om man har lite tålamod kan ett skid- eller skoterspår genom öppningen in mot åteln som får snöa över ytterligare öka chansen för att räven ska gå där man tänkt sig... Den här metoden ger inte lika många rävar som ovanstående men man kan ha flera åtlar och det tar betydligt mindre tid och resurser i form av åtelmaterial och skoter...

Att snara längst med skid- eller skoterspår

En metod som jag vet att används med stor framgång är att längst ett skoterspår slänga ut åtelmaterial. Nu vet jag inte exakt hur det görs men jag tror att han inte slänger ut åtelmaterial överallt utan att han slänger ut på vissa platser med ett visst avstånd mellan och så sätter man snarorna där rävarna går av och på skoterspåret eller där de går i ett spår parallellt med skoterspåret.

Samma sak går att göra med ett skidspår. Jag tänker prova det pga. att det bör passa min tillgång på åtelmaterial och det faktum att jag inte använder skoter. Jag ska åka upp ett skidspår efter ett stråk där jag tror att rävarna gärna går och slänga ut åtelmaterial på tre ställen med kanske 200 meters mellanrum. Pga. rävarna är så rädda för skidspår tror jag att de kommer att springa upp ett eget spår parallellt med skidspåret mellan åtlarna... Till nästa vinter ska jag dessutom åka upp ett skidspår mellan åtlarna som får snöa över innan snarandet börjar... Exempel på lämpliga sträckningar av ett sådant skidspår kan vara längst en liten bäck som fryser så att man kan sätta snarorna på bäcken. Längst med en skogsbilväg som inte plogas så att rävarna får springa på vägen. Det kan säker vara effektivt att längst med en sjöstrand men tänk på problemen och riskerna med det. Ett problem är att spåren ofta driver igen innan räven hinner fastna och man får börja om. Förra vintern fick jag en räv helt slumpmässigt vid en sjöstrand och räven hade sprungit rakt ut på sjön. Under natten hade det drivit så att det inte syntes någonting alls av spåret... Efter några panikartade sekunder började jag spåra efter stranden och några hundra meter bort hittade jag spåret där räven kommit iland igen och alt löste sig utan problem men tänk om räven hade släppt på sjön...

NÄR RÄVEN FASTNAT

Såg i en tidigare tråd att någon rekommenderade att vittja medan det är mörkt pga. man stressar räven betydligt mindre då än i dagsljus och jag kan bara säga att jag håller med. Om man vittjar när det är ljust är det bra att inte spåra med näsan i spåret utan att försöka åka en omväg till räven för det stressar räven betydligt mindre om han inte tror att du spårar honom...

Det var allt jag tänkte skriva. Hoppas att jag inte tråkat ut er :-)

Erik

Det där var bra kurs i rävsnarning.Men håller inte med om att om man har ett lätt släpankare så blir räven mindre stressad.Med ett plaströr som blir mycket skört i kyla så kan räven bita sönder det och då tror jag att ni får problem.Förutom risk för krypning kanske räven hittar ett skid eller skoterspår som kommer in på en plogad väg med flera korsningar å då jävler kan man få leta.

Då kanske ni undrar att snaran är ju av plast javisst men den plasten pallar för ett tryck på 400kg per kvcm i 30 graders kyla.(gäller åbergs)När snaran testades mycket kritiskt för att bli godkänd så så kom de fram till att även om rävarna endast flydde 30m i snitt så var stressen liten.Jag själv har aldrig,upplevt under de 30 år jag har snarat, någon räv som år stressad när man kommer för att avliva den. Nej riktigt ankare kort spårning.

Share this post


Link to post
Share on other sites
drevfox
Det där var bra kurs i rävsnarning.Men håller inte med om att om man har ett lätt släpankare så blir räven mindre stressad.Med ett plaströr som blir mycket skört i kyla så kan räven bita sönder det och då tror jag att ni får problem.Förutom risk för krypning kanske räven hittar ett skid eller skoterspår som kommer in på en plogad väg med flera korsningar å då jävler kan man få leta.

Då kanske ni undrar att snaran är ju av plast javisst men den plasten pallar för ett tryck på 400kg per kvcm i 30 graders kyla.(gäller åbergs)När snaran testades mycket kritiskt för att bli godkänd så så kom de fram till att även om rävarna endast flydde 30m i snitt så var stressen liten.Jag själv har aldrig,upplevt under de 30 år jag har snarat, någon räv som år stressad när man kommer för att avliva den. Nej riktigt ankare kort spårning.

Fick en liten rävtik idag.(skabb)

Share this post


Link to post
Share on other sites
Erik7794
Det där var bra kurs i rävsnarning.Men håller inte med om att om man har ett lätt släpankare så blir räven mindre stressad.Med ett plaströr som blir mycket skört i kyla så kan räven bita sönder det och då tror jag att ni får problem.Förutom risk för krypning kanske räven hittar ett skid eller skoterspår som kommer in på en plogad väg med flera korsningar å då jävler kan man få leta.

Då kanske ni undrar att snaran är ju av plast javisst men den plasten pallar för ett tryck på 400kg per kvcm i 30 graders kyla.(gäller åbergs)När snaran testades mycket kritiskt för att bli godkänd så så kom de fram till att även om rävarna endast flydde 30m i snitt så var stressen liten.Jag själv har aldrig,upplevt under de 30 år jag har snarat, någon räv som år stressad när man kommer för att avliva den. Nej riktigt ankare kort spårning.

Självklart måste man ha ett ankare som inte går sönder eller släpper. Väljer man att ha ett ankare av plast måste plasten vara av en typ som inte blir skör när det är kallt eller går söner om räven gnager på ankaret.

Vad gäller stressen så har jag ju inte tagit något blodprov och mätt stresshalten i blodet utan jag har bara iaktagit de tecken som jag tolkar som ett uttryck för stress. De tecken som jag tolkar som ett uttryck för stress är hur mycket räven har bitit på snaran (röret och vajern), hur mycket den har gnagt på riset där den har fastnat och slutligen hur räven uppträder när jag kommer för att avliva den. Rävarna är ju individer och kan uppträda helt olika men den erfarenhet jag har, och jag vet att en av mina bekanta har samma erfarenhet, är att räven generellt sett gnager mycket mindre på snaran (röret och vajern) om den själv har kunnat välja plats där den trycker med snaran eller i alla fall har kommit sig några hundra meter innan den fastnar. När räven har kommit 300-400 meter innan den fastnar har det hänt flera gånger att de inte alls har gnagt på snaran eller riset den har fastnat i. När jag kommer för att avliva räven upplever jag också att den är mycket lugnare om den har kommit 300-400 meter innan den har fastnat, då kanske den trycker eller bara ställer sig upp medan den försöker fly om den har fastnat nära platsen där den fastnade i snaran.

Nu talar jag i och för sig utifrån min horisont och där jag håller till är det mycket långt mellan vägar och skoterspår så risken att jag ska få problem pga detta om räven kommer sig några hundra meter extra innan den fastnar är i stort sett obefintlig men så ser det ju inte ut överallt...

Share this post


Link to post
Share on other sites
John

första felfångsten en ren.

Share this post


Link to post
Share on other sites
drevfox

Pratade med en idag som hade haft fast en älg igår, men den hade tappat snaran efter en liten stund.

Hur fick du tillbaka snaran?

Share this post


Link to post
Share on other sites
John
Pratade med en idag som hade haft fast en älg igår, men den hade tappat snaran efter en liten stund.

Hur fick du tillbaka snaran?

hem och hämtade skoter och körde ifatt den tog fast fanskapet och välte den och tog lös snaran

fastnat runt ena klöven.

Share this post


Link to post
Share on other sites
John

varför ska man krångla till det?

detta måste ju vara den krångligaste snara jag sett och

då trodde jag att jans catcher var det sämsta skit man kommit i kontakt med.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
Sign in to follow this  

  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

×
×
  • Create New...