Jump to content

Beträffande Rovdjursfrågan


Recommended Posts

När jag läser debatten gällande framförallt vargfrågan så slås jag av en ständigt återkommande trend ! Jag upplever det som att många känner sig överkörda av myndigheter och därför är lite för väl uppgivna som jag ser det !

Nånstans så känns det som vi hugger oss själva i foten med denna uppgivna negativa framtoning på debatten !

Ju mer vi splittras samt är kritiska inom våra egna led ( Jägarnas led ) ju svagare blir vi naturligtvis som motpart i en debatt !

Om vi kanske skulle disskutera åtgärdsförslag i en positiv anda, för att påverka våra beslutsfattare istället för att hela tiden tala om politikerförakt, skallerormar, samt svikna löften så skulle vi förmodligen ge ett seriösare intryck för allmänheten samtidigt som vi blev ett " parti " att räkna med för politiker runt vårt avlånga land.

Framförallt ,om vi i möjligaste mån kunde enas om att istället för att vifta med vår öppna hand, kunde enas till en knuten näve i rovdjursdebatten i den mån det är möjligt.

Jag har absolut inga raka besked om hur vi ska göra det !

Men jag vet att vi måste göra det !!!

Detta forum är ett ypperligt ställe att disskutera detta !!!

För ett kraftfullt enat agerande i vargfrågan !

Med glada hälsningar

MB

Link to post
Share on other sites
  • Replies 54
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

  • Outdoorsman

    10

  • Daniel Ligne

    7

  • orjant

    6

  • Belker

    6

När jag läser debatten gällande framförallt vargfrågan så slås jag av en ständigt återkommande trend ! Jag upplever det som att många känner sig överkörda av myndigheter och därför är lite för väl uppgivna som jag ser det !

Nånstans så känns det som vi hugger oss själva i foten med denna uppgivna negativa framtoning på debatten !

Ju mer vi splittras samt är kritiska inom våra egna led ( Jägarnas led ) ju svagare blir vi naturligtvis som motpart i en debatt !

Om vi kanske skulle disskutera åtgärdsförslag i en positiv anda, för att påverka våra beslutsfattare istället för att hela tiden tala om politikerförakt, skallerormar, samt svikna löften så skulle vi förmodligen ge ett seriösare intryck för allmänheten samtidigt som vi blev ett " parti " att räkna med för politiker runt vårt avlånga land.

Framförallt ,om vi i möjligaste mån kunde enas om att istället för att vifta med vår öppna hand, kunde enas till en knuten näve i rovdjursdebatten i den mån det är möjligt.

Jag har absolut inga raka besked om hur vi ska göra det !

Men jag vet att vi måste göra det !!!

Detta forum är ett ypperligt ställe att disskutera detta !!!

För ett kraftfullt enat agerande i vargfrågan !

Med glada hälsningar

MB

Detta är det vettigaste inlägg jag läst på JS idag

Nu är vargen här för att stanna (iallafall de närmsta 100 åren) låt oss lägga våran energi på att hitta lösningar som gör att det fortfarande går att jaga då _jag_ tror att alla rop om "nollvisioner" bara leder till en låsning hos våra politiker.

Politik är att "ge och ta", löften är inte värda papperet de skrivs på om inte minst hälften av alla andra som sitter i riksdagen den dagen är på samma linje, därför tar jag alla vallöften som ges inför ett val med en stor nypa salt.

Det parti som går ut och säger "Vi lovar ingenting i vargfrågan, men vi kommer att göra allt i våran makt för att det ska bli ett mål om ett antal individer som vi ser som en maxnivå och allmän skyddsjakt på alla individer som överstiger denna siffra" kommer att få min röst.

Link to post
Share on other sites
Outdoorsman

Belker,

jag håller med dig till 100 %. Eftersom alla inblandade som företräder delar av jägarkåren vill ha lägre rovdjurskoncentrationer, så kan man ju tycka att det vore ganska självklart att samarbeta för en utveckling i den riktningen... eller åtminstone inte direkt motarbeta varandra.

Link to post
Share on other sites
first_clas

man får väl hoppas rätt "person" blir drabbad...rätt sjukt att tänka så.....visar juh bara hur oeniga vi är på sammarbeta län för län..men kanske typiskt svenskt att det drabbar inte mig så bryr jag mej inte nu....

Link to post
Share on other sites
Edsvalla

Men den stora frågan är ju hur?

För det spelar ingen roll hur vi röstar. Det verkar ju vara lika illa att rösta på C som en gång i tiden var landsbygdens parti som MP som är emot oss jägare totalt.

Och det är nästan pajkastning mellan jägarföbundet och riksjägarna.

Ja jag känner mig totalt överkörd av folk som inte fattar hur det egentligen är att ha varg på skogen.

Link to post
Share on other sites

Visst har du rätt Belker, en nödvändig åtgärd är att enas i de egna leden och sluta hugga varandra i ryggen.

Men det inte folk förstår utanför de drabbade områderna är att tåget håller på att gå nu. Utvecklingen på vargstammen är linjärt uppåtgående. Dom 20 föryngringarna är uppnådda vilket betyder att man lämnat tanken endast "på en livskraftig stam i Sverige". Nästa skede kommer att innebära livskraftig stam i alla delar utanför renbetes områdena vilket kanske är 500-1000 vargar och värmländska förhållanden även hos mig.

Detta skapar för mig och många andra hundjagande jägare en känsla av panik, jag kan inte hjälpa det. Således samtidigt som vi sitter på våra kuddar, håller handen och hoppas på ening i jägarleden, måste faktiskt nån eller några agera också.

Detta faktum är i mina ögon det kritiska, men klart är att vi hjälper inte de som försöker genom att kasta skit på dom. Vi har den enda talrika vargstammen i Europa mig veteligen som inte jagas, vad det kommer att ge för konsekvenser på deras beteende mönster med konstant ökande numrärer på en liten geografisk yta finns det inga forskarrön på - det skulle jag använda som primärt lobbyargument. Att spela på befogad!? oro kan ju inte vara omöjligt när mårdhunden lyckats bli satan själv i allmänhetens ögon.

Link to post
Share on other sites
crowfear
Visst har du rätt Belker, en nödvändig åtgärd är att enas i de egna leden och sluta hugga varandra i ryggen.

Men det inte folk förstår utanför de drabbade områderna är att tåget håller på att gå nu. Utvecklingen på vargstammen är linjärt uppåtgående. Dom 20 föryngringarna är uppnådda vilket betyder att man lämnat tanken endast "på en livskraftig stam i Sverige". Nästa skede kommer att innebära livskraftig stam i alla delar utanför renbetes områdena vilket kanske är 500-1000 vargar och värmländska förhållanden även hos mig.

Detta skapar för mig och många andra hundjagande jägare en känsla av panik, jag kan inte hjälpa det. Således samtidigt som vi sitter på våra kuddar, håller handen och hoppas på ening i jägarleden, måste faktiskt nån eller några agera också.

Detta faktum är i mina ögon det kritiska, men klart är att vi hjälper inte de som försöker genom att kasta skit på dom. Vi har den enda talrika vargstammen i Europa mig veteligen som inte jagas, vad det kommer att ge för konsekvenser på deras beteende mönster med konstant ökande numrärer på en liten geografisk yta finns det inga forskarrön på - det skulle jag använda som primärt lobbyargument. Att spela på befogad!? oro kan ju inte vara omöjligt när mårdhunden lyckats bli satan själv i allmänhetens ögon.

Håller helt med.

Link to post
Share on other sites

Bjud in samtliga i regeringen till en vandringshelg i ett vargrevir ! De som har hund skall gå med dessa lösa. Vandring och övernattning sker enskilt med minst 1 km mellanrum mellan deltagarna !

De som vill och har får eller annan kreatur får gärna ta med dessa och "valla" genom området.

Deras barn är naturligtvis välkomna att deltaga.

Ovanstående helg skulle vara ett krav för att kunna uttala sig i vargfrågan !

/ekebo

Link to post
Share on other sites
Bjud in samtliga i regeringen till en vandringshelg i ett vargrevir ! De som har hund skall gå med dessa lösa. Vandring och övernattning sker enskilt med minst 1 km mellanrum mellan deltagarna !

De som vill och har får eller annan kreatur får gärna ta med dessa och "valla" genom området.

Deras barn är naturligtvis välkomna att deltaga.

Ovanstående helg skulle vara ett krav för att kunna uttala sig i vargfrågan !

/ekebo

Jag tror tyvärr inte att samtliga i regeringen dyker upp :-)

Dessutom så kan vi inte bestämma vilka som får uttala sig eftersom att vi lever i en demokrati där alla som tur är har rätten att utrycka sin åsikt.

Har det gjorts försök till ,att samordnat från olika jägareorganisationer uppvakta politiker på regional nivå på den senaste tiden ?

Hur kan man motivera jägare utanför " Vargområden " att påverka även sina politiker ?

MGH

Link to post
Share on other sites
Daniel Ligne

Uppvaktning av politiker sker hela tiden och ibland samordnat mellan olika organisationer. Tyvärr upplever jag nog dock att samordningen inte är särskilt god längre. Som de flesta säkert märkt så är relationen inte den bästa mellan de två jägarorganisationerna... Vi har tyvärr tvingats ta lite avstånd då vi inte riktigt kan lita på JRF, vilket säkert en del uppmärksammade före jul. Idag har vi en situation där rovdjursfrågan blivit en medlemsraggningsfråga, vilket är djupt olyckligt och i längden enbart av ondo för jakten i stort.

En variant på det Ekebo efterlyser kör vi sedan många är på Jägartorpet i Värmland, en riksdagsmannajakt. Brukar kunna göra en del nytta...

Nyckeln tror jag, som Belker skriver, är att engagera en bred massa även i randområdet eller i de områden som idag inte berörs av vargen. Det går fort nu och jag har ingen patentlösning men helt klart så kommer betydligt många fler att vara berörda av varg redan till höstens jakt. När vargarna nu sprider sig söderut och österut så blir det automatiskt också många fler jägare som berörs.

Link to post
Share on other sites
Daniel Ligne

MKJ: Din variant på befogad / obefogad oro har jag försökt lite lätt med men inte kanske nått den framgång jag hoppats på. Man kommer väldigt lätt undan genom att bara ruska på sig och säga att inget hänt på 150 år. Jag tror dock att tiden jobbar för argumentet och jag har det ständigt i bakfickan. Det är i mina ögon ett av få argument som kan engagera även delar av "allmänheten" utanför vargområdet och jägarleden... Vi ska komma ihåg att med mårdhunden var vi med från början. När det gäller vargen så var jägarna en av de mest positivt inställda grupperna i samhället på 1970-talet om jag minns rätt...

Ett argument som däremot rönt större respons i dessa åtråvärda kretsar är det som liknar det resonemang du fört i en annan tråd här (tror jag). Viltkött som den ultimata ekologiska köttproduktionen och den skenande befolkningsökningen ställer onekligen rovdjurens numerär och utbredning i en annan dager. Vi kommer omöjligt ifrån att det i slutändan är ett konkurrensförhållande mellan rovdjur, varav vi är ett, och med begränsade resurser tvingas man till sist göra aktiva val... Jag tror vi är för rädda för denna typ av argument och debatt. Det är således heller ingen slump att vi satsar rätt hårt på att marknadsföra "vilt som mat". Det finns en del mycket intressanta tillämpningar i det långa loppet på denna process...

Jag tror det är viktigt att vi letar och hittar denna typ av mer rationella argument i allmänhetens ögon. De kommer aldrig att tycka att det är befogat att vara orolig för att få sin hund tagen av varg då risken för att få sin hund skadad eller dödad i de mest "aggresiva" (oftast revir med ungar) reviren är 1/5000. Pratar vi om revir utan ungar är risken 1/9000 jaktdagar, dvs de flesta kan jaga hela sitt liv med hund i dessa revir utan att få sin hund angripen. Nu förstår alla vi som jagar med hund i vargrevir att vi inte fungerar på detta sätt men allmänheten gör det inte.

Link to post
Share on other sites
orjant

Om man har ett ansvar gentemot de ansvariga politikerna och myndigheterna och man inte riktigt kommer ända fram i de frågor som är viktiga, är det inte läge att se över hur man arbetar?

När förbudet för vårjakt på sjöfågel, vilka slutsatser drog ni då och vad förändrade ni?

När förbudet mot sommarjakt på morkulla kom, vilka slutsatser drog ni då och vad förändrade ni?

Nu när ni inte är nöjda med den senaste frågan kring varg, vilka slutsatser drar ni och vilka förändringar i metod ska ni genomföra?

Hur ska ni ändra ert beteende? Det känns ju just nu som att ni måste komma på något nytt sätt att bemöta olika frågor så att det inte blir fler "förluster" i jaktfrågor.

Jag jobbar med försäljning på ganska hög nivå och kommer jag ej till ett önskat resultat försöker jag ändra taktik hur jag ska få affären på ett annat sätt.

Det finns ju enbra devis som heter; "Jag vill att kunden ska vilja det som jag vill att han ska vilja av egen, fri vilja" och frågan är ju hur ska ni få makthavarna att vilja det ni/vi vill att de ska vilja?

Jag tror att ni måste tänka om och förändra ert beteende med hur ni bearbetar våra politiker innan det är försent. I vissa frågor fungerar uppenbart inte de gamla metoderna. :lol: Att arbeta efter gammalmodiga "föreningsanda" kommer aldrig att funka utan det måste till ett modernt tänkande.

Det är ännu värre för det andra förbundet, de är mentalt kvar i medeltiden vilket inte hjälper någon. :P:P

Link to post
Share on other sites
Om man har ett ansvar gentemot de ansvariga politikerna och myndigheterna och man inte riktigt kommer ända fram i de frågor som är viktiga, är det inte läge att se över hur man arbetar?

När förbudet för vårjakt på sjöfågel, vilka slutsatser drog ni då och vad förändrade ni?

När förbudet mot sommarjakt på morkulla kom, vilka slutsatser drog ni då och vad förändrade ni?

Nu när ni inte är nöjda med den senaste frågan kring varg, vilka slutsatser drar ni och vilka förändringar i metod ska ni genomföra?

Hur ska ni ändra ert beteende? Det känns ju just nu som att ni måste komma på något nytt sätt att bemöta olika frågor så att det inte blir fler "förluster" i jaktfrågor.

Jag jobbar med försäljning på ganska hög nivå och kommer jag ej till ett önskat resultat försöker jag ändra taktik hur jag ska få affären på ett annat sätt.

Det finns ju enbra devis som heter; "Jag vill att kunden ska vilje det som jag vill att han ska vilja av egen, fri vilja" och frågan är ju hur ska ni få makthavarna att vilja det ni/vi vill att de ska vilja?

Jag tror att ni måste tänka om och förändra ert beteende med hur ni bearbetar våra politiker innan det är försent. I vissa frågor fungerar uppenbart inte de gamla metoderna. :D Att arbeta efter gammalmodiga "föreningsanda" kommer aldrig att funka utan det måste till ett modernt tänkande.

Det är ännu värre för det andra förbundet, de är mentalt kvar i medeltiden vilket inte hjälper någon. ;):P

Link to post
Share on other sites

Kul att du tar intryck av mina framtidsvisioner. Tror egentligen inte så många andra gjorde det, det är abstrakt men tämligen sant. Exakt hur din argumentation ser ut med bakgrund av detta vore intressant att veta dock. :D

Probemet är inte helt olikt den gamla 90/10 regeln. 10% av befolkningen talar för de resterande 90% som egentligen har empati och förståelse i frågan men låter sig påverkas pga att 10 procentarna är idiologer och gör inget annat än skriver insändare och släpper ut minkar - på så vis blir man också proffs i samhälls lobbyism. Vi kan kalla dom vänstervridna anarkister, eller rätt och slätt puckon hur mycket vi vill men det är inte rättvist. Har själv blivit utsatt för veganaktivister pga min proffision, och en sak skall vi komma ihåg, faktumet att dom är inte dumma (nåja men defnitivt inte alla i alla fall). Är man också idiolog (precis som jag på mitt sett) blir man ganska svår att argumentera imot och tämligen påläst. En jobbig jävel som just nu har vind i seglen dessutom, till skillnad från mig och mina idiologkompisar som mest är bittra och uppgivna (Ni)

Men vi skall komma ihåg att människan är en väldigt lättpåverkad varelse egentligen, dessutom gömmer hon lätt och fort när så behövs. Det är tur för våra politiker om inte annat. Den kritiska massan är de 80% som inte återfinns på aftonbladets ledar/debattsidor iprydda nosringar och kolsvart hår och lika lite iklädda goretex på en stubbe i norrlands inland i September. Dvs ickeidiologerna i denna fråga om varg när 2 läger idiologer är fråndragna. Således finns det mycket människor att påverka i samhället som egentligen saknar en värderingsgrund i just frågan om vi skall ha 250 eller 2500 vargar i Sverige. Det vi har gjort de senaste 2 åren är att vi har undervärderat vår motståndare (nosringsklanen) och lutat oss mot valfläsk.(listigt?) Samtidigt har nosringarna jobbat som bävrar i sin ringhörna och byggt upp och på ett mycket förtjänstfullt sätt spridigt sin idiologiska propaganda genom kvalitets alster som Aftonbladet och andra rent samhälls fördummande tidskrifter som till stor del läses av just ickeidiologerna, som naturligtvis av sin natur tar intryck och får en åsikt.

Just nu gör det ont i stjärten på mig och mina idiologkompisar (återigen ni) Vi blev inlurade i gränden med godis och idag är det faktiskt bara stjärtsmärta kvar efter politikerna tog det dom ville ha. Vi tappade moment pga av att vi trode att vi behöver inte anstränga oss då politikerna lovat oss, en klen tröst är iofs att vi är inte de första och inte heller de sista pellejönsarna som sviks av en sittande regering, men just nu känns det knappast mildrande.

Vi har dock en fördel, ponera att vi är 300000 jägare där förhoppningsvis de flesta delar min bild av visst finns det en plats för några vargar, förutsatt att dom rättvist fördelade över landet och att vi jägare har en aktiv förvaltningsroll av stammen. Är du nollvisionär kommer livet aldrig att bli dig förnöjsamt tyvärr.

Till 250000 idiolger (reviderat pga av att även Peter Eriksson påstås jaga) finns förhoppningsvis andra landsbygds levande människor + alla fruar/män som sympatiserar med sin griniga respektive som aldrig vågar lämna huset med hundarna. Vi borde utgöra en stormakt politiskt, inte en minioritet således. Och glöm inte att den stora massan bara följer den med de bästa argumenten i en sakfråga.

Probelemet är att vi måste enas så våra bävrar kan få jobba i fred istället för att försöka spränga varandras hyddor hela dagarna. Nyckelpersoner/influencers måste knytas upp. Tänk er ett dremteam bestånede av Kungen, Magdalena Forsberg och Thomas Wassberg som debatterar vargproblem med pannan i djupa veck. Vem stöttade kungen när han ogillade vargarnas framfart i Malungsbo i media? Just det, ingen av våra idiologer i alla fall då vi var mätta på valfläsk.

God natt, i morgon sätter vi strategierna ;)

Link to post
Share on other sites

Härligt !!!

Nu tycker jag språket börjar likna nåt !

Grejen är som jag ser det att Jägareförbundets representanter är våra ( medlemmarnas ) " språkrör " ( ursäkta ordvalet :-)

Om vi tillsammans bara kan komma på gångbara idér så kommer säker dessa att nyttjas av dessa !

Det måste kännas frustrerande att hela tiden slå huvet i väggen och samtidigt få kritik för att man inte når allas mål. Vi måste hitta ett sätt att få opinionen med oss !

Nånstans så måste ,vi som jag ser det vända på debatten till ett positivt ställningstagande till varg men ett mycket negativt ställningstagande till en skenande stam ( som nu börjar bli en sanning )

En skenande stam kommer förmodligen bli självdestruktiv för vargen med en minskad möjlighet till en strikt reglerad jakt under kontrollerade former.

Detta mina damer och herrar är mitt sätt att jobba !

Jag börjar här uppe i dalarna imorgon !!!!

Link to post
Share on other sites
Daniel Ligne

Lite trött nu så det får bli korta svar som kanske kan utvecklas imorgon...

Orjant: Vårjakten på sjöfågel var så långt före min tid att jag nog inte kan särskilt mycket alls om våra slutsatser av den frågan. Men om vi tar morkullan så finns kanske en del att lära, den frågan är dock i allra högsta grad internationell och därför har vi idag bl a en person som jobbar heltid med "brysselfrågorna". Vi ska dock komma ihåg att det finns en lång rad andra frågor som vi drivit rätt långt på ett framgångsrikt sätt: trafikeftersöket, blyfrågan, älgfrågan... Vi var också ifjol, om jag minns rätt, nominerade under Almedalsveckan som landets bästa lobbyorgansisation. Nu kan man inte leva på gamla meriter eller utmärkelser men jag vill bara illustrera att rovdjursfrågan intar någon form av särställning både historiskt och i omfång och vinklingar när det gäller vårt arbete. Vi kan säkert lära en hel del av tidigare frågor men jag tror ändå att just rovdjursfrågan kräver sina alldeles egna metoder och lösningar.

MKJ: Tyvärr så har du mycket rätt i dina rader och visst fan svider det i arslet. Jag blir dock inte riktigt klok på vad du egentligen efterlyser, förutom det där snygga dreamteamet. Ska vi möta nosringarna i aftonbladet eller köra sakargumenten mot allmänheten? Gravt förenklat...

Belker: Som jag ser det så är mycket av det du efterlyser fullständigt klart för oss som jobbar med frågan och väl fastlagt i strategier och policies. Uppenbarligen får vi dock knappt ut detta till medlemmarna och än mindre till allmänheten. Jag kan rabbla 14 forskarrapporter (i sömnen) av internationell karaktär som fastlägger det du säger men det spelar ingen roll om jägarna bara vill banka varandra i huvudet och alla andra skiter i dem... Som jag ser det har vi alla sakargument i världen vi behöver, det är en kommunikationsstrategi jag skulle vilja ha imorgon om jag får be...

Link to post
Share on other sites
Outdoorsman

Många kloka tankar som ni är inne på här. En av de viktigaste långsiktiga förändringarna som krävs är i mina ögon att vi arbetar brett, dvs inte snöar in på enstaka frågor, och att vi måste visa att vi sysslar med en ansvarsfull verksamhet. Vi måste kunna agera istället för att reagera, vi måste kunna visa på positiva sidor av vår verksamhet genom våra egna initiativ istället för att hela tiden ägna oss åt brandkårsutryckningar när vi kritiseras.

Tiden är över när jägarkårens företrädare kunde åka upp till makthavarna och tala om hur det skall vara, oavsett vad resten av allmänheten tycker. Eller, tja, tala om hur vi vill ha det kan vi ju göra...

Genom att visa hur viltförvaltning ekonomiskt KAN kombineras med annan markanvändning, att viltvård gynnar den biologiska mångfalden, att vi på EGET initiativ släpper jakten på svärta men förväntar oss att få jakt på andra arter som ökar, genom att vi SJÄLVA på EGET initiativ tar fram kunskap och riktlinjer för att minska risken för sekundär blyförgiftning osv osv så visar vi att vi tar ansvar för vår verksamhet. Samma sak gäller insikten att viltkött är klimatsmart, att jakten är en del av vår historia och kulturarv osv osv.

Vi måste arbeta ansvarsfullt och brett med alla frågor som rör jakten, och delar av samhället som berörs av jakten, för att kunna lyfta fram de positiva sidorna av jakt. Endast på detta sätt kan vi bibehålla att 80 % av allmänheten är positiva till jakt, istället för att 80 % är direkt negativa som i Tyskland.

En intresseorganisation som bara driver rovdjursfrågan, eller som har grundinställningen att vi sköter jakten som vi vill, resten av samhället fattar inte vad det handlar om och skall hålla sig kvar i Stockholm marginaliserar sig själv i allmänhetens och därmed även poltikernas ögon. VAKNA!

Rovdjursfrågan måste få ordentligt med resurser, men vi KAN inte lägga allt krut på den om vi långsiktigt skall komma framåt. I någon fråga som rör jakten.

Link to post
Share on other sites
Hipshot
Nånstans så måste ,vi som jag ser det vända på debatten till ett positivt ställningstagande till varg men ett mycket negativt ställningstagande till en skenande stam ( som nu börjar bli en sanning )

Så fruktansvärt vettigt!!

Fan Belker, låter som du klivit på tåget?

Mvh!

Link to post
Share on other sites
Daniel Ligne

Satt här på morgonen och funderade lite på siffror, ett arv från min övergivna forskarkarriär...

Jägareförbundet har 185 000 medlemmar, JRF typ 25 000, tillsammans alltså 210 000 organiserade jägare.

Sveriges största parti har 140 000 medlemmar, flera partier i riksdagen har mindre än 50 000 medlemmar.

Rovdjursföreningen har lite drygt 3000 medlemmar.

Ändå hamnar vi jägare allt som oftast ute i periferin och blir betecknade som en liten skum lobby med dunkla syften. Man ser faktiskt allt oftare att vi "representerar ett särintresse". Något måste vara fundamentalt fel då vi inte kan förvalta det mycket starka medlemsstöd vi ändå har i ryggen i just denna fråga. När media sväljer bilden av ett särintresse med 210 000 medlemmar som ställs mot ett "allmänintresse" som representeras av 3000 medlemmar så finns det ett jobb att göra, åtminstone för den större gruppen.

Jag är lite rädd att vi håller på att fastna i en intern strid om kortsiktiga medlemsvinster i rovdjursfrågan. JRF trycker på hårt och kör ganska flitigt med oss just nu i särskilt rovdjursfrågan. Då står vi i vägskälet mellan att "sänka" oss till deras nivå och konkurrera om medlemmar på kort sikt eller skita i den delen och satsa på att jobba seriöst för den svenska jakten på längre sikt men få ett helt gäng knivar i ryggen och säkerligen rätt stora medlemstapp och ganska många arga motioner att hantera...

Link to post
Share on other sites
orjant
Lite trött nu så det får bli korta svar som kanske kan utvecklas imorgon...

Orjant: Vårjakten på sjöfågel var så långt före min tid att jag nog inte kan särskilt mycket alls om våra slutsatser av den frågan. Men om vi tar morkullan så finns kanske en del att lära, den frågan är dock i allra högsta grad internationell och därför har vi idag bl a en person som jobbar heltid med "brysselfrågorna". Vi ska dock komma ihåg att det finns en lång rad andra frågor som vi drivit rätt långt på ett framgångsrikt sätt: trafikeftersöket, blyfrågan, älgfrågan... Vi var också ifjol, om jag minns rätt, nominerade under Almedalsveckan som landets bästa lobbyorgansisation. Nu kan man inte leva på gamla meriter eller utmärkelser men jag vill bara illustrera att rovdjursfrågan intar någon form av särställning både historiskt och i omfång och vinklingar när det gäller vårt arbete. Vi kan säkert lära en hel del av tidigare frågor men jag tror ändå att just rovdjursfrågan kräver sina alldeles egna metoder och lösningar.

MKJ: Tyvärr så har du mycket rätt i dina rader och visst fan svider det i arslet. Jag blir dock inte riktigt klok på vad du egentligen efterlyser, förutom det där snygga dreamteamet. Ska vi möta nosringarna i aftonbladet eller köra sakargumenten mot allmänheten? Gravt förenklat...

Belker: Som jag ser det så är mycket av det du efterlyser fullständigt klart för oss som jobbar med frågan och väl fastlagt i strategier och policies. Uppenbarligen får vi dock knappt ut detta till medlemmarna och än mindre till allmänheten. Jag kan rabbla 14 forskarrapporter (i sömnen) av internationell karaktär som fastlägger det du säger men det spelar ingen roll om jägarna bara vill banka varandra i huvudet och alla andra skiter i dem... Som jag ser det har vi alla sakargument i världen vi behöver, det är en kommunikationsstrategi jag skulle vilja ha imorgon om jag får be...

Jag tror att när man arbetar med strategiskt viktiga frågor måste man ta hjälp utifrån för att göra en kommunikations- och mediastrategi. Att sitta som ett medlemsförbund, med olika regionala intressenter med egna agendor, och inte arbeta efter en, av proffs, framställd kommunikationsplattform kommer i längden bli svårt och utmynna i en otydlighet i budskapet. Då finns det två risker:

1. Man tappar medlemmar då man missar ett klarlagt mål och uppfattas som otydlig för alla.

2. Man vet ju inte hur man ska nå målet och missar detta. Vilket i rovdjursfrågan får onödiga konskvenser och motverkar sin goda ansats att arbeta med frågan.

Ska ni svara på en massa knasiga debattartiklar, svar ja. Om ni har en mediaplan på hur ni ska kommunicera, framställd av proffs på detta, får ni hjälp med argumenten och kan beskriva sakfrågan på ett helt annat sätt idag.

Många kloka tankar som ni är inne på här. En av de viktigaste långsiktiga förändringarna som krävs är i mina ögon att vi arbetar brett, dvs inte snöar in på enstaka frågor, och att vi måste visa att vi sysslar med en ansvarsfull verksamhet. Vi måste kunna agera istället för att reagera, vi måste kunna visa på positiva sidor av vår verksamhet genom våra egna initiativ istället för att hela tiden ägna oss åt brandkårsutryckningar när vi kritiseras.

Tiden är över när jägarkårens företrädare kunde åka upp till makthavarna och tala om hur det skall vara, oavsett vad resten av allmänheten tycker. Eller, tja, tala om hur vi vill ha det kan vi ju göra...

Genom att visa hur viltförvaltning ekonomiskt KAN kombineras med annan markanvändning, att viltvård gynnar den biologiska mångfalden, att vi på EGET initiativ släpper jakten på svärta men förväntar oss att få jakt på andra arter som ökar, genom att vi SJÄLVA på EGET initiativ tar fram kunskap och riktlinjer för att minska risken för sekundär blyförgiftning osv osv så visar vi att vi tar ansvar för vår verksamhet. Samma sak gäller insikten att viltkött är klimatsmart, att jakten är en del av vår historia och kulturarv osv osv.

Vi måste arbeta ansvarsfullt och brett med alla frågor som rör jakten, och delar av samhället som berörs av jakten, för att kunna lyfta fram de positiva sidorna av jakt. Endast på detta sätt kan vi bibehålla att 80 % av allmänheten är positiva till jakt, istället för att 80 % är direkt negativa som i Tyskland.

En intresseorganisation som bara driver rovdjursfrågan, eller som har grundinställningen att vi sköter jakten som vi vill, resten av samhället fattar inte vad det handlar om och skall hålla sig kvar i Stockholm marginaliserar sig själv i allmänhetens och därmed även poltikernas ögon. VAKNA!

Rovdjursfrågan måste få ordentligt med resurser, men vi KAN inte lägga allt krut på den om vi långsiktigt skall komma framåt. I någon fråga som rör jakten.

Jo Bosses och Owes gamla polare har väl gått i ålderspension eller avlidit för länge sedan. ;)

Visst ska ni arbeta ansvarsfullt med alla frågor men i vissa mer känsliga frågor måste ni ta hjälp för att lyckas. Att skicka fram alla dessa gråhåriga gubbar med skägg och snus under läppen funkar inte längre. På vilket sätt jobbar era motståndare? Vad kan ni lära av dom?

Om detta är relevanta siffror för Tyskland, vad har ni tagit fram för strategiskt plan för att det inte ska hända i Sverige? Att arbeta kommunikativt och medialt med dessa frågor krävs en annan kompetens än vad de båda förbunden besitter. Kolla på alla politiska partier, intresseorganisationer eller större företag, varför ska inte en medlemsorganisation inom jaktliga frågor med nästan 200 000 medlemmar arbeta på samma sätt med kommunikation och mediastrategier? Som ett exempel på detta; Vad hade ni och Riksjägarna för plan med olika scenarior av det resultat som förväntades komma?

Att sitta på Öster Malma och var nu Riksjägarna finns och vara reaktiva kommer inte hjälpa någon i denna fråga.

Btw kul att du för diskussionen framåt med intressanta spaminlägg, Hippen. :D

Link to post
Share on other sites
Daniel Ligne

Orjant: Jag kan inte påstå att jag är oenig med dig i en enda punkt. Däremot finns ett antal knutar att lösa upp i ditt resonemang. Grundproblemet är att vi är en medlemsorganisation där medlemmarna, inte tjänstemännen eller fristående PR-byråer, förväntas agera och driva frågor i mål.

Om man ska sticka ut näsan en smula så tror jag att vårt "problem" idag är ganska generellt för föreningslivet. Många förtroendevalda och en smula "smalsynta" regionala aktörer tillåter helt enkelt inte att t ex tjänstemännen eller externa får det förtroende och de fria händer som krävs för att kunna agera snabbt och effektivt på den politiska arena vi försöker spela på idag. Vi ska komma ihåg att fram till förra valet inskränkte sig vårt politiska arbete till att enbart tala om för Riksdagens jaktklubb hur vi ville ha det och så blev det så, oftast, eftersom jakten inte var en politisk fråga och inte allmännt intressant i debatten. Vi är alltså genuint ovana vid den situation vi hamnat i.

Där kanske vi har en förklaring till att en organisation med 3000 medlemmar kan agera effektivare och mer strategiskt riktigt i dagens klimat än kolossen med 185 000 medlemmar? Demokrati kan bli en belastning om den ska drivas till sin spets, lite tillspetsat... Du som har god insyn i modernt lobbyarbete kanske har samma känsla som jag att demokratiskt styrda folkrörelser är ganska överspelade om de försöker arbeta traditionellt idag, det är inte minst våra vanliga politiska partier ett bevis på. De som skördar stora segrar idag skiter fullständigt i medlemsdemokrati och medlemmar eftersom de knappt har några. De kör de metoder som är effektivast och kan skippa ett års förankringsprocess... Därmed inte sagt att vi ska skita i våra medlemmar eller förankringsprocesser, men kanske att vi måste förtjäna ett större förtroende från våra medlemmar att agera snabbt och koncentrerat med för vår värld en smula okonventionella metoder.

Link to post
Share on other sites
Stojjan

Nu kastar jag mig in debatten jag med.

Örjans poäng med att låta proffs hjälpa till med hur man kommunicerar ut sitt budskap så att gruppen framstår som den "majoritet" Linkis lyft att den är tro jag mycket på.

Arbetar förbundet aktivt med mediastrategier/kommunikationstrategier? Samtliga politiska partier gör detta i dagsläget, för att inte tala om andra organisationer i samhället (läs företag och andra intresseorganisationer)

Detta tillsammans med att förbundet syns på annat håll än Östermalma och diverse Jaktmässor kunde vara en metod att "kliva fram"

Jag skulle vara mycket glad om en tydligt strategi och kommunikationspolicy återfanns hos förbundet under tex politikerveckan på Gotland i sommar. Sällan samlas väl så mycket makthavare och media så koncentrerat som då och där. (förresten någon som vill hyra ett stort centralt placerat hus i Visby för en obscent stor summa pengar denna vecka :D )

Välj ett par tre frågor som är strategiskt viktiga för förbundet och dess medlemmar, ta hjälp av unga välbetalda personer med stora svarta glasögon och basunera ut resultatet av deras arbete på Gotland i sommar. Lita på att de kan sitt jobb och genomför det som de föreslår, även om det innebär att förbundet skall bjuda hela alliansledningen att åka snabb bil på "Gotlandring" innan man låter dem lyssna lite på lämpligt föredrag i ngt gammalt kalkbrott för att avsluta hela övningen på "Burträsket" (Burmeister) sent på natten :D

Detta är ett lysande tillfälle att "visa upp sig" på..

Funkar inte detta kan man alltid överväga mutor ;) ..har man deltagit på en av våra Litauenresor är det nog svårt att fatta beslut som innebär att jakten läggs ner :D:D

Link to post
Share on other sites
Daniel Ligne

Stojjan: Vi var i Almedalen för första gången i somras och ska dit i år igen. Nu kanske vi inte hade unga välbetalda människor med stora svarta glasögon på plats och det finns nog en del att göra med strategierna för vilka budskap vi ska föra fram och på vilket sätt.

Ta det inte som kritik på dina förslag, jag gillar dem, särskilt om jag får köra snabb bil och hänga på till Litauen. Men här har vi ett exempel på en dylik fråga där vi skulle stöta på snabba och elaka reaktioner från medlemsleden. Satsar vi pengar på krognotor och jaktresor för viktiga personer kan du hoppa upp och klappa dig i rumpan på att man skulle skrika högljutt. Vi är för närvarande inne i en process där vi koncentrerar våra krafter på något färre kontor vilket gör att några län blir utan "eget" kontor. Reaktionen därifrån skulle bli rätt tydlig om man ser att "deras kontor offrades för en krogsväng i Almedalen". Kanske en smula vridet, men jag tror du ser problemet...

Lite samma problem ser du när vi försöker spela på andra arenor än de traditionella. Ett kanske något vrickat exempel är vildsvinen och mässorna. Sverige fullständigt översvämmas av jaktmässor just nu och vi måste därför prioritera en smula mellan dem. Därför valde vi till exempel att vara på Jordbrukselmia istället för förra helgens Vildsvinsmässa. På vildsvinsmässan träffar vi de redan frälsta medan vi på Jordbrukselmia träffar de som verkligen inte är frälsta på en fläck. I mina ögon ett riktigt val mot bakgrund av besöksantal och nytta i det långa loppet samt knappa resurser, men gudarna ska veta att många medlemmar undrar vad i hela friden vi sysslar med...

Link to post
Share on other sites
Stojjan

Tja du Linkis, det folk inte känner till lider de inte av. Den kommun jag arbetar i har från tid till annan använt PR-byråer för att "få sin bild presenterad korrekt" i kinkiga frågor. Tjänstemannaledningen har väl inte alltid exakt redovisat vilken arbetsmetod de använt för att nå ett visst resultat (det där med mutor var dock mest ironi...).

Jag tror att jägarleden hamnar i ett moment 22 om man vill få förståelse för sina synpunkter i samhället utan att använda sig av de metoder som når fram till "massorna", även om det innebär att återfinnas på för jägerleden okonventionella ställen och nyttja okonventionella människor, ibland med stora svarta brillor och ett för tjock lönekuvert -_-

Titta på Skandia...de finns kvar och har nya kunder och en naturlig plats i samhället trots vad som kom fram om företaget vid förra högkonjukturen...hur tror du att de tacklade sin situation. Säkert inte genom att försäkringmäklarna var de som fick bestämma hur informationen till samhället skulle utformas...

Nä, tänkt nytt, se till att finnas där man kan påverka och använd den kompetens och kunskap som finns kring hur man når fram till det stora flertalet. Det finns i dag en hel del forskning även på detta område om vad som fungerar. Förresten tycker jag att den prioritering du nämnde kring stor jordbruksmässa kontra liten vildsvinsmässa var helt korrekt. Se till att kraftsamla till vård- och omsorgsmässan nästa gång...där finns garanterat en hel del politiker, kommunförbude etc och ingen kommer säga imot när ni påpekar att jakt förhöjer livskvaliteten för äldre personer.... ;) Vem vet efter en sådan mässa kanske ni får draghjälp av vårdförbundet och hela handikapprörelsen...och då jäklar kommer politiken att vakna det kan jag garantera B)

/Oskar

/Oskar

Link to post
Share on other sites
Outdoorsman

Stojjan,

jag tror vi är ganska överens om vikten av ett nytt förhållningssätt till hur man arbetar för att föra ut sitt budskap, inklusive att man arbetar med planer och strategier för att kommunicera snarare än informera. Vi arbetar också, som sagt, redan delvis på det sätt som du och orjant förordar. Det skulle gå att göra mycket mer och nå längre, tveklöst, men jag är övertygad om att vi är på rätt väg. Det krävs som Linkis är inne på dock ofta en hel del intrikata diskussioner för att lägga om kursen och få loss resurser.

Ser vi till själva verksamheten så är den också oerhört mycket mer varierad än tidigare, och det krävs betydligt bredare kompetens hos våra tjänstemän. Därmed har vi samtidigt som vi måste byta metoder för vår externa kommunikation att hantera en intern diskussion om varför vi anställer allt fler specialister. Bredden på de frågor vi hanterar, och behovet av specialistkunskap för att hantera dem, gör att det blir svårare att sätta sig in i vad vi gör. Därmed dyker det på sina håll upp interna farhågor och synpunkter på att organisationen blir alltmer styrd av tjänstemännen. Man är också van vid att alla tjänstemän kan hantera standardbatteriet av frågor som dyker upp när en medlem hör av sig; så är det inte längre, och kan inte heller vara det fullt ut om tjänstemännen dessutom skall hinna hantera sina specialområden.

Dessa frågor är på inget vis unika för oss, utan vi upplever samma sak som de flesta andra organisationer i dagens samhälle med allt större krav på att hantera svåra frågor snabbt och kompetent. Vi kommer att bli frånåkta i fråga efter fråga om vi tror att det funkar som på 70-80talet. Så naiva är vi inte heller, och det pågår ett successivt förändringsarbete för att bättre hantera dagens situation. Man kunde dock ibland önska sig att organisationen var något mer flyfotad, det håller jag med om...

Link to post
Share on other sites
  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.


https://www.Reservdelar24.SE

https://www.AUTOdoc.SE


×
×
  • Create New...