Hoppa till innehåll

Jaktjuridik


Mr Fiberclass

Recommended Posts

Som förbundsjurist sitter jag ständigt och grunnar på vad jägarna undrar mest om. De ämnen jag får flest samtal och mail om brukar jag skriva artiklar om i Svensk Jakt och dessa brukar också dyka upp här. Så nu undrar jag vad ni har för funderingar? Vilka störrre frågor av bredare intresse skulle ni vilja ha lite mer allsidigt belysta? Många små frågor blir till slut ett ämne, men skriv er önskelista så skall jag försöka besvara dem här och i Svensk Jakt.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hej!

Kanske inte just jaktjuridik men tycker ändå det berör området.

Något jag som marklös funderar en del på är det är med jaktarrende. Har förbundet något häfte e.dyl med "bra att tänka på" när man skall arrendera mark för jakt?

Tex:

  • Får man jaga på marken (icke detaljplanerat eller vad som nu gäller)?
  • Är ägaren verkligen ägare?
  • etc
  • etc

Vill ju inte fastna med skägget i brevlådan om jag skulle försöka mig på ett arrende.

/Per

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Här är en sådan artikel...

Jakträttsupplåtelser

Näst efter viltvårdsområden och rovdjursfrågor, som jag redan skrivit om nyligen, så är det frågor som rör jakträttsupplåtelser som är vanligast förekommande bland de samtal och frågor jag får som jurist. Såhär på vårkanten då avtalen brukar vara föremål för förnyelse och uppsägning är frågan högaktuell. Många detaljfrågor kan vara väldigt viktiga i det enskilda fallet men jag skall här ta upp de allra viktigaste övergripande frågorna.

Muntliga avtal gäller men deras innehåll är svårare att bevisa, varför skriftlighet är att rekommendera. Det har också fördelen att det går att få antecknat i fastighetsregistret så att om fastigheten säljs, så gäller avtalet ändå. I andra fall kan det upphöra under vissa omständigheter. Inom viltvårdsområden där föreningen skall godkänna upplåtelsen så krävs också skriftlighet. Vad skall man då tänka på när man som jägare skriver ett avtal om jakträtt? Man kan börja med att använda den mall som jägareförbundet tagit fram tillsammans med LRF och som kan laddas ned från www.jagareforbundet.se.

Det viktigaste är sedan att man skriver avtal med fastighetsägaren! Kolla med fastighetsregistret. Är flera personer lagfarna ägare till en eller flera fastigheter som ingår i jaktområdet skall samtliga skriva under avtalet. Ange korrekta fastighetsbeteckningar och rita in området på en karta som bifogas så att det står klart var gränserna går. Sedan bör man om man är flera som skall jaga tillsammans fundera på vem som skall stå som avtalspart – en privatperson eller en ideell förening. Fastighetsägaren kan ju ha synpunkter, men annars rekommenderas att man bildar en jaktklubb (ideell förening) med användning av jägareförbundets normalstadgar (finns också för nedladdning på Internet). Det blir en mer demokratisk ordning samt att man inte riskerar att jakträttshavaren dör och avtalet därmed upphör.

Därefter brukar den ersättning som skall betalas vara av intresse… ange om moms ingår eller ej! Viktigt är också avtalstiden samt uppsägningstider. Normalt rekommenderas avtal på minst 3 eller 5 år för att få en kontinuitet framförallt i viltvårdsarbetet och minska jakttrycket på viltet. Maxtiden är annars 50 år (25 inom detaljplan) eller på livstid. Många gånger vill dock bara fastighetsägaren skriva på ett år i taget. Så länge avtalet är på minst ett år (eller på obestämd tid) gäller en tvingande minsta uppsägningstid om 6 månader, vilket är det enda lagliga skydd man som jakträttshavare har numera.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Skyddsjakt på div. arter. Vad gäller ?

Avlivning av skadat vilt oavsett art. Vad gäller ? Menar då även de stora rovdjuren.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hantering av vapen med alkohol i kroppen kan leda till återkallelse av vapenicenserna.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hur är det med "grannens luftrum"? Om jag har en markbit som är formad som ett U, kan jag då befinna mig på ena delen av U:et och skjuta ett vilt på andra delen, om kulan passerar annans mark på vägen?

Hårklyverier måhända, men nu när du finns tillgänglig så :o

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Skyddsjakt är ett stort ämne eftersom det finns på väldigt många arter, både efter enskilt initiv, och på myndighets initiativ. Du måste därför prcisiera dig lite? När det gäller rovdjuren så har du en artikel här - den först jag skrev i svensk jakt...

Rovdjur och tamdjur, vad gäller?

Skyddsjaktsbestämmelserna gällande rovdjuren björn, varg, järv eller lo är komplicerade och omdebatterade. Under höstens jakter har den vanligaste telefonfrågan från medlemmarna varit om alla i jaktlaget får skydda t.ex. en älghund mot en anfallande varg?

Om någon, inte bara den som äger eller vårdar ett tamdjur, befarar ett angrepp på tamdjuret från något av våra stora rovdjur, får han eller hon försöka skrämma eller på annat sätt avvärja angreppet. Går inte detta, får rovdjuret under vissa förutsättningar dödas. Endast tamdjurets ägare eller vårdare har dock den möjligheten. Som vårdare får enligt min mening anses den som är satt att vakta hägnade tamdjur, t.ex. en jägare med vapen. När det gäller tamdjur i form av jakthundar som springer lösa så får t.ex. den som lånat en hund och agerar som hundförare under en jaktdag anses som vårdare i lagens mening. Även personer som bor i samma hushåll som hundens formelle ägare får anses som vårdare i lagens bemärkelse, under förutsättning att de tar någon form av del i hundens vårdnad. I övrigt är rättsläget väldigt oklart vad gäller den närmare innebörden av vårdarbegreppet. Man kan nog utgå från att man blir åtalad om man inte faller in i de kategorier jag nämner ovan.

Vilka är då de förutsättningar som i övrigt måste vara uppfyllda? Inom en tamdjurshägnad gäller att man först och främst måste försöka skrämma bort rovdjuret, i princip genom att avge minst ett varningsskott. Dessutom måste man ha ”skälig anledning” att anta att ett angrepp kommer att ske. Har rovdjuret redan angripit och skadat eller dödat andra djur i hägnaden torde risken för angrepp vara överhängande. I annat fall torde det krävas att rovdjuret förföljer eller annars befinner sig nära tamdjuren så risken för angrepp är nära förestående.

När det gäller tamdjur utanför inhägnat område så innebär den bestämmelse som infördes 1 maj 2007 den skillnaden gentemot tidigare bestämmelse, då det också krävdes att tamdjuret skadats och angreps på nytt, att en skada på tamdjuret inte behöver ha uppkommit redan. Man är inte längre tvingad att tillåta rovdjuret att skada eller döda tamdjuret för att få döda rovdjuret. Det räcker med att ”det är uppenbart att ett sådant angrepp är omedelbart förestående” och att man försökt att skrämma rovdjuret. Vad innebär då detta? Skrämselkravet torde vara detsamma som inom hägnat område. Kraven på risken för angrepp är dock högre. Det skall vara uppenbart att ett angrepp är omedelbart förestående. Genom användningen av dessa begrepp så skärper man kraven så högt man kan utan att faktiskt kräva ett angrepp. Det torde i princip krävas att rovdjuret är ”i hasorna” på tamdjuret. Det är viktigt att komma ihåg att den nu gällande bestämmelsen bara gäller under viss tid och att det krävs ett nytt beslut på regeringsnivå om den ska fortsätta efter den 30 april 2009.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hur är det med "grannens luftrum"? Om jag har en markbit som är formad som ett U, kan jag då befinna mig på ena delen av U:et och skjuta ett vilt på andra delen, om kulan passerar annans mark på vägen?

Hårklyverier måhända, men nu när du finns tillgänglig så :o

Svar ja.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Gäller väl främst de olika gåsarterna samt duva. Då jag känner rätt många fruktodlare kan det ju vara bra att veta ang. rådjur o övriga hjortdjur samt hare inne i odlingarna. Dessa är ju oftast väl inhängnade.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Svar ja.

Ok, tack.

Hur blir det om jag har två separata markstycken med, säg, en remsa emellan som ägs av någon annan? Blir det nån skillnad?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vad gäller egentligen på skjutbanan när man t.ex ska gå fram och kolla tavlan? Måste man ha ta allt man äger och har med sig? Har hört en massa olika svar på den frågan, finns det något "riktigt" svar?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 2 months later...

Hej!

Skulle vara bra om de artiklar du skriver i Svensk Jakt skulle läggas in här i ett eget bibliotek som dessutom är låst för kommentarer. Ett rent juridikbibliotek utan kladd!

Mvh, Per

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

kanske inte en fråga utan mer önskan:

-möjlighet till fler än 6 vapen i skåpet. motivering följer.

jag tycker jaktens former och regler har ändrats de senaste tio åren som kanske gör det befogat med fler än 6 vapen till jakt/övning.

ex:

att jaga älg och gris samt ev björn kräver olika av vapnen, alla äldre vapen är inte så flexibla.

stålhagel har kommit och kräver mer av bössorna än förr.

idag ska man öva på bana och inte på djuren, vilket gör det vettigt att ev kunna ha övningsvapen.

klenkaliberstudsare blir vanligare och vanligare för övning och jakt.

toppfågel kräver mycket av utrustningen.

slutligen gäller det att optimera kaliber efter säkerheten vilket ibland gör det mindre bra att skjuta med klass 1:or i lägen där jaktmarken fått besök av nybyggda villor och man borde ha mindre kraftiga kalibrar.

kombivapen är lämpliga vid vissa jakter.

jag anser att man kanske skulle föra fråga på tal om det inte redan görs/har gjorts, för även lagstiftning skall utvecklas att passa samhället.

mvh Kalle

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hantering av vapen med alkohol i kroppen kan leda till återkallelse av vapenicenserna.

Är all hantering av vapen förbjuden?

Om jag och en kompis pangar hemma hos honom på dagen, sedan på eftermiddagen äter vi gott och dricker massor.

Självklart har jag fixat skjuts hem, då måste jag ju få bära ut bössan till bilen och sedan från bilen och in trotts att jag är berusad eller?

/Waxin

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Att bara bära bössan oladdad, delad och i ett fordral torde inte innebära några problem.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Att bara bära bössan oladdad, delad och i ett fordral torde inte innebära några problem.

Tack för svaret

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • 3 weeks later...
Som förbundsjurist sitter jag ständigt och grunnar på vad jägarna undrar mest om. De ämnen jag får flest samtal och mail om brukar jag skriva artiklar om i Svensk Jakt och dessa brukar också dyka upp här. Så nu undrar jag vad ni har för funderingar? Vilka störrre frågor av bredare intresse skulle ni vilja ha lite mer allsidigt belysta? Många små frågor blir till slut ett ämne, men skriv er önskelista så skall jag försöka besvara dem här och i Svensk Jakt.

Hej,

jag äger en fastighet i Jämtland, detta ägande ger också delägande i en samfälld fastighet med annan fastighetsbeteckning där vi är 3 delägare. I dag jagar 2 av delägarna och den tredje arrenderar ut sin rätt till utomstående. Den samfällt ägda fastigehten ligger inte i anslutning till min ordinarie fastighet.

Min fråga är om jag egentligen har två jakträtter? En till min ordinarie fastighet som jag äger själv och en knuten till den samfällda fastigheten.

Om det är så att detta ska betraktas som två jakträtter kan jag då arrendera ut jakten på någon av fastigheterna?

Frågan är viktig för mig och ett snabbt svar skulle uppskattas!

MVH

Micael

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Till detta vill jag tillgägga en sak. Varför är jaktgarderoben begränsad till 6 vapen när man samtidigt kan ha 10 st "livsfarliga" vapen på målskjutningslicens. Hur resonerar man då?

/ Johan

kanske inte en fråga utan mer önskan:

-möjlighet till fler än 6 vapen i skåpet. motivering följer.

jag tycker jaktens former och regler har ändrats de senaste tio åren som kanske gör det befogat med fler än 6 vapen till jakt/övning.

ex:

att jaga älg och gris samt ev björn kräver olika av vapnen, alla äldre vapen är inte så flexibla.

stålhagel har kommit och kräver mer av bössorna än förr.

idag ska man öva på bana och inte på djuren, vilket gör det vettigt att ev kunna ha övningsvapen.

klenkaliberstudsare blir vanligare och vanligare för övning och jakt.

toppfågel kräver mycket av utrustningen.

slutligen gäller det att optimera kaliber efter säkerheten vilket ibland gör det mindre bra att skjuta med klass 1:or i lägen där jaktmarken fått besök av nybyggda villor och man borde ha mindre kraftiga kalibrar.

kombivapen är lämpliga vid vissa jakter.

jag anser att man kanske skulle föra fråga på tal om det inte redan görs/har gjorts, för även lagstiftning skall utvecklas att passa samhället.

mvh Kalle

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hantering av vapen med alkohol i kroppen kan leda till återkallelse av vapenicenserna.

kan du utveckla de hela lite mer?? vad gäller?.. står självklart själv för noll gräns.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vet inte om ni har koll på reglerna på Åland? Isåfall får ni gärna kolla det. Men annars hur är det i Sverige i denna fråga:

Uppringd av polisen. Utkallad på eftersök. Påkört rådjur som gått undan o knappt blod o det såg hyffsat friskt ut.

Passkyttar placeras ut. Rådjuret som troligen var det påkörda går på en passkytt. Men passkytten vågar inte skjuta pga att han är rädd för att bli åtalad för jaktbrott om han skjuter ett friskt djur.

I detta fall jag har som exempel. Vad hade hänt om skytten hade skjutit och det hade visat sig vara fel djur?

Jag var själv passkytten i detta läge. Det kom ett djur som inte haltade men det såg slut ut . Hängigt och trött.. typ.

Men vågade inte skjuta. Vad hade hänt om jag gjort det o djuret varit friskt?

Invärtesskador blir det ju nästan alltid. Men det syns ju inte i polisens "ögon" när dom tittar på djuret.

Pga min rädsla nu så går det omkring ett skadat djur i skogarna.

Åker man alltså dit om man i misstag skjuter fel djur under eftersök eller kan dom se mellan fingrarna?

Mvh C-A

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Hej,

jag äger en fastighet i Jämtland, detta ägande ger också delägande i en samfälld fastighet med annan fastighetsbeteckning där vi är 3 delägare. I dag jagar 2 av delägarna och den tredje arrenderar ut sin rätt till utomstående. Den samfällt ägda fastigehten ligger inte i anslutning till min ordinarie fastighet.

Min fråga är om jag egentligen har två jakträtter? En till min ordinarie fastighet som jag äger själv och en knuten till den samfällda fastigheten.

Om det är så att detta ska betraktas som två jakträtter kan jag då arrendera ut jakten på någon av fastigheterna?

Frågan är viktig för mig och ett snabbt svar skulle uppskattas!

MVH

Micael

Jakten på den av dig ägda fastigheten disponerar du som markägare (om den inte ingår i VVO). Den kan du arrendera ut. Delägandet i den samfällt ägda fastigheten kan du inte arrendera ut utan att de andra delägarna samtycker. Du får bara jaga själv personligen för ditt eget behov i annat fall.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Till detta vill jag tillgägga en sak. Varför är jaktgarderoben begränsad till 6 vapen när man samtidigt kan ha 10 st "livsfarliga" vapen på målskjutningslicens. Hur resonerar man då?

/ Johan

Jag vet inte hur lagstiftaren resonerat kring detta - SJF lägger sig normalt inte i frågor rörande målskjutningsvapen. Det enda jag kan tänka mig är att det är kopplat till de olika vapengrupper som finns inom de olika skytteförbunden. Dessa varierar kraftigt och är väldigt många. Jag gissar att de är mellan 50-100st. Är man aktiv i många förbund och i många grenar krävs det många vapen.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.








×
×
  • Skapa ny...