Publicerat April 26, 200917 yr Grattis Och nu till det vicktiga.. Vilka bössor ska inhandlas och hur tänker du när du har valt dom?
Publicerat April 26, 200917 yr Författare Hagelbössan köpte jag i vintras. Det blev en begagnad SKB med rätt så öppen borrning. Tanken är att den ska få nöta rätt så mycket bana och när jag mer vet vilka behov jag och jakten ställer på bössan så ska den bytas ut mot något med utbytbara choker (tror jag). Jag har också betalt fast inte fått iväg licensansökan (blir på måndag, hann inte in till polisen i fredags) en Ruger 77 i kaliber 30-06. Den är ful som stryk i stocken, men fin i mekanismen. Här är tanken att jag ville ha en bössa som var så mycket allround som möjligt som första studsare. Rugern med sina raka stockar har passat mig bra allihop som jag har provat. Kalibervalet stod mellan 30-06 och 308win men det som vägde över till 30-06ans fördel var att två av mina bästa vänner jagar med 30-06 och handladdar vilket gör att vi kan dela på alla komponenter och utrustningen. På Rugern sitter ett riktigt billigt skräpsikte som ska bytas ut snarast... Nästa bössa blir (när plånboken tillåter) en 22lr för att kunna öva mycket på banan utan att bli ruinerad. En eller annan fågel kan det säkert bli också då jag vet flera bönder som anmält inresse för att jag ska hjälpa dem med lite fågelbekämpning. Vad som händer därefter är oklart och får ge sig efterhand. Det är så mycket som ska köpas in såhär i början och det är inte direkt gratis...
Publicerat April 26, 200917 yr En 30-06 kan aldrig bli fel en av de bästa kalibrarna enligt mig. En sund inställning skynda långsamt, mycket på en gång blir svindyrt, bättre att vänta tills rätt grej för rätt peng visar sig. /Lasse
Publicerat April 26, 200917 yr Med en hagelsprak, 30-06 och en 22'a så är man utrustad för att jaga precis allt från skjutbanans pappfigurer och lergökar till björn. Sedan med tiden så får man se vilka marker och vilken typ av jakt man ska ägna sig åt. Då kanske man ser att det finns behov av att komplettera eller uppgradera grejorna. Då ser man om det finns en kvalificerat behov att spana på rådjurspittar på 1km och om det är så stort att det motiverar bönor och snabbmakaroner i 6 månader. Eller så sitter man i skogen där skotthållen till 95% är 50-60m eller kortare och kanske är i större behov av en Aimpoint. Man kanske behöver bägge sakerna och får pantsätta tanten också. Om du inte redan handlat lite kläder så har du kanske en viktigare post där än att fundera på att fylla vapenskåpet med mer än de tre du har. Man klarar sig med 59 byxor och gummistövlar och en Hälleforskavaj. Men på sikt kommer man vilja ha ett par varma stövlar/kängor till vintern. Kanske ett membranställ så man klarar skitvädret bättre och en lite bättre ryggsäck. En termos som håller värmen hela dagen när kvicksilvret kryper ner. Så utgifter finns det mer än man tycker är skojigt. Man får ta en sak i taget och prioritera. Du kommer att få massor av råd från alla håll och det finns nog lika många åsikter som jägare. Jag var lite bekymrad när jag började jaga om jag "uppfyllde" måttstocken i utrustning för att platsa i gänget. Jag hade ju noll och ingenting när man läser på det stora "prylbögsforumet". Men väl i skogen så var det visst jag som var prylbögen. Alla har där precis samma värde oavsett om man kommer med en Krieghoff eller en ombyggd 96'a. Mikael
Publicerat April 26, 200917 yr Kläder är en bra investering, det har Micke rätt i, och det måste inte vara så häftigt. Jag hade också "träffat" fler jägare på nätet än i skogen och trodde att alla jägare hade vråldyra prylar. När jag väl kom till första älgjakten så hade nog 8 av 10 gubbar Jahtijakt-ställ och gamla husqvarnor.
Publicerat April 27, 200917 yr Kläder är en bra investering, det har Micke rätt i, och det måste inte vara så häftigt. Jag hade också "träffat" fler jägare på nätet än i skogen och trodde att alla jägare hade vråldyra prylar. När jag väl kom till första älgjakten så hade nog 8 av 10 gubbar Jahtijakt-ställ och gamla husqvarnor. Annars duger en skoteroverall när det är kallt och man ska sitta på pass! Men tänk på att köpa en "fullstor" 22lr, det är inte lika kul att skjuta med en för lätt och framförallt för kort bössa!
Publicerat Maj 8, 200917 yr Kapar tråden i stället för att skapa en egen. (defransson är ju endå klar med sina skjutningar) Jag var på skjutbanan igår igen, tidigare har vi nött med duvorna med måttliga resultat. Igår var det nya moment först presition vi fick först skjuta 4 skott knästående eller sittande med en telefonstolpe som stöd. 6,5x55 var kalibern och avståndet 80 meter. Den akustiska markering visade då ett cc avstånd på 9 cm, därefter 4 skott sittande i ett bås med en liten "kudde" att vila bössan emot då krympte spridningen till 5cm, avstånd och kaliber som ovan. Därefter fikarast. Efter fikat var det en liten hare som skulle bekämpas från ca 25 meter, först sköt vi 1 skott var åt varje håll. Det satt en gubbe och räknade hålen i en liten pappskiva som sitter fast på haren. Då var det ca 10-15 hål i pappen på varje skiva. Sedan fick vi prova att skjuta med 2 skott i varje riktning och då blev det mellan 15-25 hål i varje riktning. Vi gjorde om det tre gånger. Då var klockan nästan nio och det började skymma. De som ville fick endå pröva att avlossa 2+2 skott mot den kutande älgen. Bilden i kikaren var helt suddig men jag tänkte att det inte borde spela någon roll. Jag sköt iallafall 5+4 poäng åt höger och 4+3 poäng åt vänster samtliga träffar lågt. Mina slutsatser: Presitionen är ruskigt enkel, harne klarar man av utan träning. Den springande älgen behöver man inte träna på. Men frånduvan som jag har övat på flera hundra skott och fortfarande inte träffar ens hälften är nålsögat när det gäller jägarexamen. Är det så provet är upplagt eller är det jag som är felskapt?
Publicerat Maj 8, 200917 yr Författare Kapar tråden i stället för att skapa en egen. (defransson är ju endå klar med sina skjutningar)Jag var på skjutbanan igår igen, tidigare har vi nött med duvorna med måttliga resultat. Igår var det nya moment först presition vi fick först skjuta 4 skott knästående eller sittande med en telefonstolpe som stöd. 6,5x55 var kalibern och avståndet 80 meter. Den akustiska markering visade då ett cc avstånd på 9 cm, därefter 4 skott sittande i ett bås med en liten "kudde" att vila bössan emot då krympte spridningen till 5cm avstånd och kaliber som ovan. Därefter fikarast. Efter fikat var det en liten hare som skulle bekämpas från ca 25 meter, först sköt vi 1 skott var år varje håll. Det satt en gubbe och räknade hålen i en liten pappskiva som sitter fast på haren. Då var det ca 10-15 hål i pappen på varje skiva. Sedan fick vi prova att skjuta med 2 skott i varje riktning och då blev det mellan 15-25 hål i varje riktning. Vi gjorde om det tre gånger. Då var klockan nästan nio och det började skymma. De som ville fick endå pröva att avlossa 2+2 skott mot den kutande älgen. Bilden i kikaren var helt suddig men jag tänkte att det inte borde spela någon roll. Jag sköt iallafall 5+4 åt höger och 4+3 åt vänster samtliga träffar lågt. Mina slutsatser: Presitionen är ruskigt enkel, harne klarar man av utan träning. Den springande älgen behöver man inte träna på. Men frånduvan som jag har övat på flera hundra skott och fortfarande inte träffar ens hälften är nålsögat när det gäller jägarexamen. Är det så provet är upplagt eller är det jag som är felskapt? Min ena provledare som jag pratade med efter hageluppskjutningen sa att de kuggare flest på teorin, därefter på "harlöpet", och enstaka på älgen. Ingen på precision eller duvor. Vi sköt precisionen med 22:a dessutom, det gjorde det knappast svårare eftersom du inte behöver bry dig om rekylen och har så mycket att vingla på :-) Jag hade precis som du faktiskt mest problem med frånduvan, antagligen mest för att jag innan uppskjutningen totalt hade avlossat två hagelskott i hela mitt liv, och gjorde felet att jag sköt för sent hela tiden. Duvan hann börja sänka sig och mina hagel gick för högt. När jag fick tipset att skjuta tidigare och sköt på "uppgång" så blev det bara mos av duvorna...
Publicerat Maj 8, 200917 yr Har precis gått igenom proven och känner igen både nervositeten och symptomen så vill jag dela med mej av de tips jag önskat att jag fått. Inte så mycket skytteteknik men dock tror jag det hjälpt mej på traven iallafall. Kom dit nymatad, en mätt mage producerar energi och man upplever inte orosmoment lika starkt med magen full som när den är tom. Framförallt så fryser man inte lika lätt och alla vet att om man fryser så kan kroppen skaka lite. Illa vid precisionsskjutning. Ha onödigt mycket kläder på dig, även om man är mätt och påklädd kan kroppen reagera som om man fryser när man är stressad eller nervös. Det är lättare att klä av sig, än att klä på sig om man har för lite kläder med sig. Andas! Vid älgskyttet bestämmer du när första skottet ska gå, därefter startar älgen. Det är gott om tid så man hinner lyfta ner bössan och ta några andetag mellan fram, och tillbaka turen. Som nämndes så har många problem med frånskotten på lerduvorna. En instruktör visade mej att om man från det att man kallat på duvan tills duvan går iväg räknar till tre (3) så är det ett bra moment för frånskottet. 1= ja (kalla ut duvan) 2=anläggning, 3= smulad duva... Fungerade förträffligt för mej även om hagelbrakaren var ovan för mej. Räkna inte för långsamt bara, duvan sticker snabbt och andraskottet kan bli viktigt. Men även här, ta en paus mellan varje duva och andas ut. Som också nämnts tidigare så lyckades iallafall jag bättre med anläggningen när jag räknade till 3. Istället för att få till en halvtaskig anläggning och missa så fick jag en lugnare anläggning med bättre kontakt och då ökade även smulningsfrekvensen. Mitt sista tips, tänk att du är där för att prova, inte för att bli godkänd. Skulle man missa så går det alltid att göra om. Vid min uppskjutning så fanns bara en sak i huvudet och det var att bli godkänd. Ville helst skjuta guld såklart men är i efterhand glad att jag ens lyckades ta mej igenom älgprovet med den inställningen jag hade i huvudet. Mina nerver, och taskiga förberedelser kunde lätt tvingat mej till omprov men på något sätt så lyckades jag trots detta. Seså, tänk nu på förberedelserna. Ät, drick, och var varm. Precis som när man ger sej ut i skogen. Jag körde full jaktmundering med allt vad det innebär för att komma i rätt sinneslag och det hjälpte mej marginellt men kändes bra på väg till jaktskyttebanan iallafall. Lycka till!
Publicerat Maj 15, 200917 yr Så har det oförklarliga alltså inträffat. Var på den vanliga torsdagsträningen (eller vad det nu kan heta i jaktskyttekretsar) igår. Skillnaden mellan denna gång och de 3 "kurstillfällena" var att nu hade vi ingen instruktör med oss. Vi fick låna en bössa av klubben och träna på egen hand. Jag var där eftersom jag vill ta varje tillfälle som ges för träning inför uppskjutningen på onsdag. Jag har inte begripit detta med från-duvorna. Allt som flyger på olika sätt från sidan träffar jag utan problem men från-duvorna blir det bara var femte eller i bästa fall var annan. Inget underlag för uppskjutning alltså. Nåväl, vi (jag och en annan jägarexanenselev) börjar på harbanan. Där skjuter jag godkända serier 2 av 3 gånger, det känns bra. För jag vet ju hur jag fungerar. När det väl gäller brukar det gå att lägga i ett snäpp till på koncentrationen. Vi står där nere tills vi har slut på ammunition och sedan går vi och fikar. Efter kaffet blir det så dags får mitt sorgliga kapitel, från-duvorna. Jag börjar med att sköta knappen till kastaren (eftersom jag behöver gott om tid för att pilla in propparna i mina öron). När det sedan blir min tur så stoppar jag 8 patroner i fickan och går fram. Tar ett par provanläggningar och laddar sedan. Sedan gör jag något som jag bara gjort på pistoltävlingar. Jag blundar ställer mig i färdigställning (enligt metoden öga-mynning-mål och sänker sedan kolven) kallar på duvan och öppnar sedan ögonen. Döm om min förvåning när duvan smulas sönder på ett helt annat ställe än där jag trodde att det skulle ske. Kul! Jag laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, kallar -träff, slut på ammunition. Fantastiskt, vad hände? Jag återgår till att trycka på knappen åt min kompis och sedan blir det snart min tur igen, samma procedur igen och åtta träffar i rad. Samma sak tredje gången det blir min tur. Nu har jag gått från i snitt var tredje träff till varje träff på första skottet utan att veta vad jag gjort egentligen. Märkligt. Sedan var det dags att rulla hemmåt. Nu hoppas jag bara att detta sitter i sig tills på onsdag då det är dags för uppskjutningen...
Publicerat Maj 15, 200917 yr Humlegaard - Du är precis som jag! Lätt för älgen, precision och markmål hade jag aldrig kört innan uppskjutningen men klarade galant. Men dessa lerduvor... Kuggade på dem och gjorde om proceduren ett par månader senare och spikade det av ren tur känns det som. Det verkar ju som att du hittat rätta stilen nu!
Publicerat Maj 15, 200917 yr Författare Så har det oförklarliga alltså inträffat.Var på den vanliga torsdagsträningen (eller vad det nu kan heta i jaktskyttekretsar) igår. Skillnaden mellan denna gång och de 3 "kurstillfällena" var att nu hade vi ingen instruktör med oss. Vi fick låna en bössa av klubben och träna på egen hand. Jag var där eftersom jag vill ta varje tillfälle som ges för träning inför uppskjutningen på onsdag. Jag har inte begripit detta med från-duvorna. Allt som flyger på olika sätt från sidan träffar jag utan problem men från-duvorna blir det bara var femte eller i bästa fall var annan. Inget underlag för uppskjutning alltså. Nåväl, vi (jag och en annan jägarexanenselev) börjar på harbanan. Där skjuter jag godkända serier 2 av 3 gånger, det känns bra. För jag vet ju hur jag fungerar. När det väl gäller brukar det gå att lägga i ett snäpp till på koncentrationen. Vi står där nere tills vi har slut på ammunition och sedan går vi och fikar. Efter kaffet blir det så dags får mitt sorgliga kapitel, från-duvorna. Jag börjar med att sköta knappen till kastaren (eftersom jag behöver gott om tid för att pilla in propparna i mina öron). När det sedan blir min tur så stoppar jag 8 patroner i fickan och går fram. Tar ett par provanläggningar och laddar sedan. Sedan gör jag något som jag bara gjort på pistoltävlingar. Jag blundar ställer mig i färdigställning (enligt metoden öga-mynning-mål och sänker sedan kolven) kallar på duvan och öppnar sedan ögonen. Döm om min förvåning när duvan smulas sönder på ett helt annat ställe än där jag trodde att det skulle ske. Kul! Jag laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, laddar om och kallar -träff, kallar -träff, slut på ammunition. Fantastiskt, vad hände? Jag återgår till att trycka på knappen åt min kompis och sedan blir det snart min tur igen, samma procedur igen och åtta träffar i rad. Samma sak tredje gången det blir min tur. Nu har jag gått från i snitt var tredje träff till varje träff på första skottet utan att veta vad jag gjort egentligen. Märkligt. Sedan var det dags att rulla hemmåt. Nu hoppas jag bara att detta sitter i sig tills på onsdag då det är dags för uppskjutningen... Härligt att det lossnat!! Tror inte att du kommer att ha några som helst problem på onsdag, mycket sitter i huvudet och när spärren där har släppt och du vet VET att du kan träffa duvorna så kommer det att gå galant!! Vill ändå passa på att önska ett stort LYCKA TILL!!
Publicerat Maj 15, 200917 yr Vill ändå passa på att önska ett stort LYCKA TILL!! Rapport kommer på onsdag.
Publicerat Maj 15, 200917 yr Tänk om det kunde vara på det sättet för alla! Jag lyckades aldrig få in snitsen på lerduveskyttet, även om jag träffade i snitt 2-3 duvor i varje 5-skottsserie jag sköt Det vara bara ren tur om jag träffade. Jag försökte inte ens klara hagelproven. Jag blev tillsagd att komma på uppskjutning efter fem träningar, vilket jag ansåg var alldeles för lite, och naturligtvis hade jag rätt. Det gick som väntat helt åt helvete (fast haren var jag en hejare på att träffa). Efter det gav jag fullständigt f-n i hagelskyttet och det kommer jag fortsätta att göra för jag avskyr verkligen allt som har med hagel att göra. Usch, nu blev jag arg! Dumma hagelskytte! Måste avreagera mig på något Hoppas i alla fall att det går bra på onsdag!
Publicerat Maj 15, 200917 yr Tänk om det kunde vara på det sättet för alla! Jag lyckades aldrig få in snitsen på lerduveskyttet, även om jag träffade i snitt 2-3 duvor i varje 5-skottsserie jag sköt Det vara bara ren tur om jag träffade. Jag försökte inte ens klara hagelproven. Jag blev tillsagd att komma på uppskjutning efter fem träningar, vilket jag ansåg var alldeles för lite, och naturligtvis hade jag rätt. Det gick som väntat helt åt helvete (fast haren var jag en hejare på att träffa). Efter det gav jag fullständigt f-n i hagelskyttet och det kommer jag fortsätta att göra för jag avskyr verkligen allt som har med hagel att göra. Usch, nu blev jag arg! Dumma hagelskytte! Måste avreagera mig på något Hoppas i alla fall att det går bra på onsdag! Ååå vad jag känner igen detta!! har hållt en gång efter min "uppskjutning" i en hagelbössa under harjakt (med uppsikt av pappa men sköt inte ett skott) men håller mig tyvärr ifrån det. Skulle gärna vilja lära mig det men nu har jag en jätte spärr i huvudet... gjorde inte saken bättre att vi hade en besserwisser från skytteklubben som stog bakom o skrattade när man bommade då var jag aldeles för ung för att vända mig om o snäsa av honom tror i dag att han slutat rätt fort Har oxå en bekant som blev jätte glad vid sin träningsuppskjutning då hon träffade 4 av fem duvor sa hon som höll i det du behöver inte bli så glad för du gjorde helt fel.... men hon träffade ju..?? Förlåt var inte detta tråden handlade om... Lycka till på onsdag o tror inte att du behöver bekymra dig låter som du har hittat rätt
Publicerat Maj 15, 200917 yr Ååå vad jag känner igen detta!! har hållt en gång efter min "uppskjutning" i en hagelbössa under harjakt (med uppsikt av pappa men sköt inte ett skott) men håller mig tyvärr ifrån det. Skulle gärna vilja lära mig det men nu har jag en jätte spärr i huvudet... gjorde inte saken bättre att vi hade en besserwisser från skytteklubben som stog bakom o skrattade när man bommade då var jag aldeles för ung för att vända mig om o snäsa av honom tror i dag att han slutat rätt fort Har oxå en bekant som blev jätte glad vid sin träningsuppskjutning då hon träffade 4 av fem duvor sa hon som höll i det du behöver inte bli så glad för du gjorde helt fel.... men hon träffade ju..?? Förlåt var inte detta tråden handlade om... Lycka till på onsdag o tror inte att du behöver bekymra dig låter som du har hittat rätt Ja sådant där gör ju definitivt inte saken bättre. Jag hade tur med min grupp där eftersom alla peppade varandra och applåderade och jublade om man så bara träffade en 1 av 5 duvor. Andra jägare i min närhet påstår att det är jättekul med lerduveskytte själv har jag väldigt svårt att förstå vad som är så roligt. Det var lika trist att panga lerduvor oavsett hur många duvor jag träffade Det skulle dock vara roligt att någon gång få ut en fullständig jägarexamen, men i så fall kräver jag minst ett halvårs regelbundet lerduveskytte (med instruktör) innan så att tekniken faktiskt sitter. Hm, brukar inte en träff vara ett tecken på att man har...träffat? Och om man träffar så gör man väl rätt? Eller?
Publicerat Maj 15, 200917 yr När jag tog jägarexamen för nästan två år sedan så hade jag aldrig tidigare hållit i en hagelbössa. Jag gjorde det klassiska misstaget, som nämnts tidigare här i tråden, att jag sköt lerduvorna antingen för tidigt eller för sent. Men efter lite instruktioner från instruktören så gick det som på en räls efter några skjutningar. Precisionskyttet klarade jag galant, haren hade jag dock ganska stora problem med, men det gick vägen till slut. Älgskyttet klarade jag efter några serier, när jag kommit på hur man ska göra och när jag vant mig vid bössan. Ett tips för blivande jägare: Träna mycket skjutning innan uppskjutningen, och ha gärna med er någon erfaren jägare som kan agera instruktör.
Publicerat Maj 20, 200917 yr Dagen med U är alltså kommen. Uppskjutning idag alltså. Jag har gått igenom hela dagen i mitt sinne. Min plan är följande: Uppskjutningen börjar vid middagsbordet, därefter sovrummet och på med samma kläder som jag tränat i (byxor kängor jacka iallafall). Avresa i god tid innan via bankomaten till skjutbanan. (Jag siktar på att vara på plats ca 30 minuter före utsatt tid för att hinna med en 20 minuters promenad innan). Sedan tar provmomenten vid, vi är 7 eller 8 som kommer att skjuta upp så viss väntetid lär det ju bli. Promenad med bössa -inga problem, avståndsbedömningen likaså (efter gårdagens tips här på forumet). Sedan är det väl dags att släntra ner till duvkastaren, det brukar ju ofta bli lite vel om vem som ska börja så jag ska försöka ta tillfället i akt att skjuta först. Fikapaus med vatten och smörgås. Harbanan skjuter vi säkert i samma ordning som duvorna så hellre ta det tidigt så att man inte står och stelar till. Sedan till klubbhuset för påskrift och avslantning av avgifterna och ammunitionen.
Publicerat Maj 20, 200917 yr Då håller jag tummarna för dig ikväll. Ganska övertygad att det kommer gå galant då jag har följt dina trådar och funderingar kring träningen. Har man varit så seriös och tränat som du har gjort så är det endast nervositeten som möjligtvis kan sätta stopp.
Publicerat Maj 20, 200917 yr Författare Lycka till!!! Jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra så väl förberedd som du är!!
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.