Jag fick tag i en ny jaktmark i höstas och nu tänkte jag skapa lite bättre förutsättningar för det vilda. Till saken hör ju att marken ligger i södra Skåne, mitt på slätten så det som saknas är skydd för det vild.

Jag plockade mogna bär av vresros som jag lät torka. När de torkat så krossade jag den torra bäret/frukten så att fröna kom ut. Bären har då sutit kvar så länge att de frusit så nu är de såvitt jag förstår förbereda för att så.

Jag plockade även skidorna av har-ris (?) som jag pillade sönder och fick fram fröna där och de ligger även de på tork i väntan på varmare tider. Nyponbär kom jag över några och de ligger på tork för att få samma behandling som vresrosens bär.

Nu undrar jag om det finns nån med gröna fingrar som kan ge mig några handfast råd så jag verkligen får upp några buskar.

-Ska jag behandla fröerna på nåt sätt för att öka grodbarheten?

-Ska jag förså i små krukor och sätta ut plantorna sensomaren/förhösten för att minska konkurensen från ogräs eller så direkt och låta naturen sköta resten?

-Andra bra tips på hur jag förbättrar för det vilda på ett enkelt och ekonomiskt sätt?

Hur mycket får du göra?

Pil är ju snabbväxande, sticklingar tar sig omgående, tror att det räcker med 15-20 cm långa bitar av pile för att de skall ta sig,

två parallella rader med pil/salix med någon meter mellan sig borde ju skapa en sådan mellanzon och det skydd som man kan odla de av dig tänkta skyddsväxterna i.

Visst är det så att Lä, Skydd, Mat skapar de tre enheter som främjar viltet.

Grobarhetsfrämjande åtgärder kan jag inget om.

Kan du inte dela med dig av resultaten från ditt projekt, jag är synnerligen intresserad av dem.

/Christian

Kolla också så markägaren e med på noterna så du inte planterar för mkt så han får problem med eubidragen

Ett grundtips är att efterlikna naturen så mycket som möjligt. Fröna fryser vintertid på våra breddgrader, och en del frön behöver också frysa/ligga kallt i några veckor. Har man fröna inne alltför länge finns det en risk att de torkar ur alltför mycket... men de är olika känsliga. Vresros är ett veritabelt gissel at få bort, och det finns faktiskt utrotningsprogram för den som anses vara en invasiv art liksom mårdhunden. Den typen av växter, om man nu vill ha dem, klarar ofta konkurrensen hyfsat. Vill man vara säker är det dock mycket riktigt läge att köra på friland första året, och det kan till och med krävas stängsling för att buskarna inte skall betas för hårt innan de blivit stora nog att tåla det när man satt ut dem.

Gräv rent ordentligt runtom där du planterar; sorkar kan annars ringbarka dina plantor.

Hur mycket får du göra?

Pil är ju snabbväxande, sticklingar tar sig omgående, tror att det räcker med 15-20 cm långa bitar av pile för att de skall ta sig,

två parallella rader med pil/salix med någon meter mellan sig borde ju skapa en sådan mellanzon och det skydd som man kan odla de av dig tänkta skyddsväxterna i.

Visst är det så att Lä, Skydd, Mat skapar de tre enheter som främjar viltet.

Grobarhetsfrämjande åtgärder kan jag inget om.

Kan du inte dela med dig av resultaten från ditt projekt, jag är synnerligen intresserad av dem.

/Christian

Jag kanske ska utveckla lite om förutsättningarna. Markbitarna/remiserna jag tänkte använda är redan idag beväxta med bl a björk och gran vilket inte ger direkt skydd för träden är ganska höga. Tanken är att skapa skydd och foder. Givetvis sätter jag inget som bonden inte gillar.

Pil/Salix är också nåt jag tänkt på. Tyvärr blir det ganska stora träd av det så småningom om man inte kapar ner det var 4 - 5 år eller så och har man då planterat mycket blir det mycket "sly" att ta hand om. Buskväxter är det jag främst tänkte använda. Det finns ju även mer kortsiktiga växter typ fodermärgkål, solros o s v men det ser jag mer som foder o skydd på sommar och höst. På vintern är det mesta borta och ska man skapa mer långsiktiga åtgärder är de nog inget allternativ.

Jag matar fåglarna (rapphöns o fasan främst) med säd idag med två stora matare men tänkte kompletera med fler små matare för att sprida ut fåglarna så de inte drar till sig så många rovdjur. Planen är att konventera 25 l dunkar till matare som man kan hänga i träden eller i enkla ställningar. De varar inte så länge men de är ju betydligt lättare att fylla på och sätta ut. En stor matare kånkar man inte runt med då den väger väl runt 150kg.

Givetvis kommer jag att uppdatera efterhand som nåt händer....

Ett grundtips är att efterlikna naturen så mycket som möjligt. Fröna fryser vintertid på våra breddgrader, och en del frön behöver också frysa/ligga kallt i några veckor. Har man fröna inne alltför länge finns det en risk att de torkar ur alltför mycket... men de är olika känsliga. Vresros är ett veritabelt gissel at få bort, och det finns faktiskt utrotningsprogram för den som anses vara en invasiv art liksom mårdhunden. Den typen av växter, om man nu vill ha dem, klarar ofta konkurrensen hyfsat. Vill man vara säker är det dock mycket riktigt läge att köra på friland första året, och det kan till och med krävas stängsling för att buskarna inte skall betas för hårt innan de blivit stora nog att tåla det när man satt ut dem.

Gräv rent ordentligt runtom där du planterar; sorkar kan annars ringbarka dina plantor.

Gräva för sorkarna, utveckla detta är du snäll.

Ska man använda duk för att hålla nere ogräset eller är det dumt?

Gräva för sorkarna, utveckla detta är du snäll.

Ska man använda duk för att hålla nere ogräset eller är det dumt?

Sorkar ogillar att kila över öppen jord; genom att gräva upp ordentligt runt om där man planterar så kan man alltså minska risken. Typ några decimemeter ut från varje planta. Man kan förvisso använda kemiska preparat också, men såväl ogräs som insekter är ju mumma för fågeln... Markduk borde funka utmärkt! Har man möjlighet så kan man också se till att hålla gräset klippt där man försöker anlägga en häck eller remis. Sorkar gillar inte kort gräs av samma anledning, dvs rävar och ugglor ser dem.

När det gäller Salix o dyl så är problemet i stora delar av landet snarare att de aldrig blir stora nog eftersom de betas direkt... men det beror ju på hur mycket hjortvilt man har och om fälthararna väljer annat eller inte. Vill man i första hand ha bra skydd för fälthöns så finns det ju dock bättre val. Slån är ju till exempel en gudabenådad viltvårdsväxt...

Proffsjobb på anlagd häck i Skåne:

Dags att ta ner staketet, som skyddat mot för hårt bete under etableringen av häcken.

Snöbär och häckspirea är mina två favoriter!

Men eftersom det är kulturväxter så kan man enligt mitt sätt att se på det inte använda dom överallt. Men där det har varit bebyggelse så är dom utmärkta.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med att det skulle bli för mycket "sly" av salix. Riset som blir när man kapar ner blir ju perfekt för rådjur och hare på vintern och sen om det får ligga kvar så blir det ju utmärkt förstärkning av skyddet för fåglarna. Riset kommer även att producera en massa insekter.

Snöbär och häckspirea är mina två favoriter!

Men eftersom det är kulturväxter så kan man enligt mitt sätt att se på det inte använda dom överallt. Men där det har varit bebyggelse så är dom utmärkta.

Jag förstår inte riktigt vad du menar med att det skulle bli för mycket "sly" av salix. Riset som blir när man kapar ner blir ju perfekt för rådjur och hare på vintern och sen om det får ligga kvar så blir det ju utmärkt förstärkning av skyddet för fåglarna. Riset kommer även att producera en massa insekter.

Sly:t är ju även bra som du påpekar. Vad jag menar är att om jag planterar 25 X 50 m någelunda tätt så blir högarna med sly ganska höga och lär inte hinna försvinna innan det är dax att kapa igen. Jag ser ju hur mycket det blir vid energiskogsfälten som ligger i närheten. Givetvis kan jag plantera mindre tätt men då försvinner ju lite av tanken (skydd).

Sorkar ogillar att kila över öppen jord; genom att gräva upp ordentligt runt om där man planterar så kan man alltså minska risken. Typ några decimemeter ut från varje planta. Man kan förvisso använda kemiska preparat också, men såväl ogräs som insekter är ju mumma för fågeln... Markduk borde funka utmärkt! Har man möjlighet så kan man också se till att hålla gräset klippt där man försöker anlägga en häck eller remis. Sorkar gillar inte kort gräs av samma anledning, dvs rävar och ugglor ser dem.

När det gäller Salix o dyl så är problemet i stora delar av landet snarare att de aldrig blir stora nog eftersom de betas direkt... men det beror ju på hur mycket hjortvilt man har och om fälthararna väljer annat eller inte. Vill man i första hand ha bra skydd för fälthöns så finns det ju dock bättre val. Slån är ju till exempel en gudabenådad viltvårdsväxt...

Proffsjobb på anlagd häck i Skåne:

Dags att ta ner staketet, som skyddat mot för hårt bete under etableringen av häcken.

Var får man tag i slån till bra pris och hur sätter man det (frö eller stickling)?

Har har läst nånstans att hallonbuskar ska vara bra, vad har du för erfarenhet?

Sly:t är ju även bra som du påpekar. Vad jag menar är att om jag planterar 25 X 50 m någelunda tätt så blir högarna med sly ganska höga och lär inte hinna försvinna innan det är dax att kapa igen. Jag ser ju hur mycket det blir vid energiskogsfälten som ligger i närheten. Givetvis kan jag plantera mindre tätt men då försvinner ju lite av tanken (skydd).

Måste det inte vara optimalt att kapa ned en fjärdedel per år på en sådan yta! Om man gör det så tror jag att det blir som Outdoorsman påpekar det kommer aldig hinna växa upp så speciellt mycket. Eftersom du kommer att dra dit en hel del vilt.

Slån köper man som plantor; kolla med lokala plantskolor. SYF eller ngn yrkesjägare kan nog hjälpa dig om du inte hittar ngt själv. Hallon är kalas! Det är ju dock något av en pionjärart, så det är inte alltid man lyckas hålla bestånd friska under långa perioder. Prova att flytta rejäla ruggar.

Låter som du behöver skaffa en ok fyrhjuling, underlättar fodrandet helt otroligt mycket.. Riktigt kul projekt RW! Hoppas markägaren accepterar detta!!!

Zalixen där.. är hjortviltet verkligen så förtjusta i det? Vi jagade på en mark där det planderades zalix och visst höll det klövvilt, hare och räv men några betesskador såg jag nog aldrig? Upplevde dock att zalixen höll mer vilt innan lövfällningen.. efter lövfällningen så var det hyfsat lugnt. Zalix som man toppar hårt blir ett grymt bra skydd..

Mvh!

Låter som du behöver skaffa en ok fyrhjuling, underlättar fodrandet helt otroligt mycket.. Riktigt kul projekt RW! Hoppas markägaren accepterar detta!!!

Zalixen där.. är hjortviltet verkligen så förtjusta i det? Vi jagade på en mark där det planderades zalix och visst höll det klövvilt, hare och räv men några betesskador såg jag nog aldrig? Upplevde dock att zalixen höll mer vilt innan lövfällningen.. efter lövfällningen så var det hyfsat lugnt. Zalix som man toppar hårt blir ett grymt bra skydd..

Mvh!

Den energiskog man idag odlar är framtagen för att inte vara smaklig. Salix är släktet som omfattar alla videarter, och från dessa har man alltså förädlat fram en del för att bli biobränsle. Vill man inte bara skapa skydd utan även foder ska man alltså hålla sig långt borta från den...

Mitt tips är att ta grova sticklingar från buskar som man ser är rejält betade; då vet man att man får ngt som är populärt. Grova grenar kan slås ner med gummiklubba. Bilden nedan visar dock att man inte får så mycket skydd och foder ens fyra år senare, eftersom sticklingen betas av bums. Skyddar man sticklingarna med rishögar eller stängsel under etableringen går det bättre...

Låter som du behöver skaffa en ok fyrhjuling, underlättar fodrandet helt otroligt mycket.. Riktigt kul projekt RW! Hoppas markägaren accepterar detta!!!

Zalixen där.. är hjortviltet verkligen så förtjusta i det? Vi jagade på en mark där det planderades zalix och visst höll det klövvilt, hare och räv men några betesskador såg jag nog aldrig? Upplevde dock att zalixen höll mer vilt innan lövfällningen.. efter lövfällningen så var det hyfsat lugnt. Zalix som man toppar hårt blir ett grymt bra skydd..

Mvh!

En 4-hjuling kan svårligen motiveras då jag kan nå det mesta med bilen men de är onekligen kul att fara runt med. Jag upplever nog inte heller att hjortviltet älskar Salixen men det finns ju många sorter så det varierar nog. Man måste toppa ofta för det växer som fassen (1-2m/år)

Skulle man stängsla en smaklig Salix dubbelrad så man slipper betningstryck,

hur lång tid behöver den för att ta sig,

hur långt/högt kan man räkna med att den växer, 1 år, 2:a året osv.

F-n detta är ju bara så intressant, förlåt RW om jag spammar i din tråd.

/Christian

Den energiskog man idag odlar är framtagen för att inte vara smaklig. Salix är släktet som omfattar alla videarter, och från dessa har man alltså förädlat fram en del för att bli biobränsle. Vill man inte bara skapa skydd utan även foder ska man alltså hålla sig långt borta från den...

Mitt tips är att ta grova sticklingar från buskar som man ser är rejält betade; då vet man att man får ngt som är populärt. Grova grenar kan slås ner med gummiklubba. Bilden nedan visar dock att man inte får så mycket skydd och foder ens fyra år senare, eftersom sticklingen betas av bums. Skyddar man sticklingarna med rishögar eller stängsel under etableringen går det bättre...

Då ska man alltså planera hur man vill att det ska användas till. Är det för skydd så kan man ta energisalix (korgvide) och ska man ha till foder så knallar man runt och tittar efter salix som är nedbetat. Bra tips!

Skulle man stängsla en smaklig Salix dubbelrad så man slipper betningstryck,

hur lång tid behöver den för att ta sig,

hur långt/högt kan man räkna med att den växer, 1 år, 2:a året osv.

F-n detta är ju bara så intressant, förlåt RW om jag spammar i din tråd.

/Christian

Inga problem, svaren du får intresserar även mig!

Nackdelen med zalix är väl att den dagen du typ förlorar arrendet eller vad det kan vara så sticker den direkt! Vet en markägare som planterat zalix kring ett viltavatten, 3000 plantor tror jag, och han har omedvetet därmed gjort sig totalat beroende av hjälp att kupera det. Kan alltså på sikt bli ett bekymmer eller vad jag ska säga..

Mvh!

Nackdelen med zalix är väl att den dagen du typ förlorar arrendet eller vad det kan vara så sticker den direkt! Vet en markägare som planterat zalix kring ett viltavatten, 3000 plantor tror jag, och han har omedvetet därmed gjort sig totalat beroende av hjälp att kupera det. Kan alltså på sikt bli ett bekymmer eller vad jag ska säga..

Mvh!

Man kan ju alltid ta ner det men man ska nog planera lite för att inte få oönskade effekter och skapa sig en massa jobb i onödan.

I England är det mycket vanligt att man planterar jordärtskockor (jerusalem) för skydd till fasaner bl a.

Det är en mycket tålig växt som i princip inte går att få kål på. (med andra ord sorksäker!)

Bonusen med jordärtskockor, förutom växtkraften, skyddet och de fina blommorna, är att det smakar otroligt gott till vårt svenska vilt!

Räkna med att Salixen sätter skott första året och sedan kanske ogödslat tillväxer med en dryg halvmeter per år. Gödslar man växer det mer, men det bir också garanterat ett större betestryck om man inte stängslar. Ofta repar hjortdjuren av bladen under förhösten, vilket förstås ger foder men även påverkar tillväxten genom att det försvinner energi.

Ett snabbt sätt att få många färska skott är att halvfälla, eller ännu hellre "trycka ner" beftinliga stammar. Sista spambilden, på hur det kan se ut (utfört i våras; all skott helt nya. Notera betestrycket under senhösten och att ännu mer betats för några veckor sedan):

I England är det mycket vanligt att man planterar jordärtskockor (jerusalem) för skydd till fasaner bl a.

Det är en mycket tålig växt som i princip inte går att få kål på. (med andra ord sorksäker!)

Bonusen med jordärtskockor, förutom växtkraften, skyddet och de fina blommorna, är att det smakar otroligt gott till vårt svenska vilt!

Har vildsvinen väl fått smak på dem så lovar jag att de går att utrota ... eller i alla fall kan svinen se till att de inte ger skydd längre. Annars håller jag helt med dig!

Räkna med att Salixen sätter skott första året och sedan kanske ogödslat tillväxer med en dryg halvmeter per år. Gödslar man växer det mer, men det bir också garanterat ett större betestryck om man inte stängslar. Ofta repar hjortdjuren av bladen under förhösten, vilket förstås ger foder men även påverkar tillväxten genom att det försvinner energi.

Ett snabbt sätt att få många färska skott är att halvfälla, eller ännu hellre "trycka ner" beftinliga stammar. Sista spambilden, på hur det kan se ut (utfört i våras; all skott helt nya. Notera betestrycket under senhösten och att ännu mer betats för några veckor sedan):

Hur grova stammar eller grenar menar du att man kan ta? När kan man göra jobbet? Det som du skrev att slå ned med gummi klubba skulle ju kunna vara perfekt nu när det inte är någon tjäle.

Sen så har jag ett tips från ett test som jag gjorde för något år sedan.

Jag gödslade några videbuskar som står ute på en mosse med vedaska från braskaminen och dom buskarna blev helt klart mer betade än de som stod bara en liten bit därifrån.

Mitt ute på den här mossen så är det ett gammalt grävt dike där kanske man skulle kunna etablera vide och gödsla när det har etablerat sig. Vad tror ni om det.

Jag har inte provat att ta sticklingar så här tidigt, och väntar du till i typ mars har det nog börjat röra sig litet mer näring upp från rötterna igen. Gissar att det funkar ändå. Inget händer dock hur som helst förrän växtsäsongen sätter igång förstås.

Jag kör ofta med typ 2,5-4 cm i diameter; då kan man slå ner dem rejält så att de sitter. Lärde mig läxan av en revirbock som tycktre nedtyckta vanliga sticklingar (OK, ngt onödigt långa) var perfekt att feja på. Med resultat att han drog upp hela rader tunna sticklingar som bara var nedtryckta.

Tänk på att sätta sticklingarna i fuktig jord; det är trist när man ser hur de tog sig bra men torkade ut under högsommaren. Ett gammalt orensat dike är till exempel perfekt!