Publicerat Januari 19, 201016 yr Har vildsvinen väl fått smak på dem så lovar jag att de går att utrota ... eller i alla fall kan svinen se till att de inte ger skydd längre. Annars håller jag helt med dig! Ja vildsvin har de ju inte så gott om i England Men nog måste det finnas växter förutom energiskog man kan plantera som kan användas till mer än skydd. Borde inte solroser vara ett spännande inslag då den ger massor av frön i slutet av säsongen och borde självså lite också? Stora rabarber kanske?
Publicerat Januari 19, 201016 yr Detta intresserar mig också väldigt mycket. Har funderat länge på att liknande viltvårdsinsatser. Var också inne på att skaffa frön och sticklingar från diverse håll och kanter, skaffa drivbänkar över vintern mm mm, men kom fram till att det kan bli ett jättejobb om man vill göra det ordentligt (vilket man naturligtvis vill). Men jag kom fram till att den kanske bästa metoden på de marker jag har så bör man göra det enkelt. En rejäl sekatör modell stor, klipp sticklingar på befintliga buskar/träd och klubba ner dom en bit längre bort för att öka befintligt bestånd av växterna som redan finns. Sedan göra denna procedur varje vår ett antal år framöver. Borde inte det funka bra ur arbetstid, kostnad samt viltvårdssynpunkt? MEN min fråga är när man skall göra det? Så fort tjälen gått ur marken eller vänta 2 veckor? Knoppningstid?
Publicerat Januari 19, 201016 yr Salix-sticklingar är ju jäkligt bra å ha å göra med! Autopyrscha runt i mars-april och kolla i vägdiken och åkerkanter där salixarna är betade, klipp med sekatör de sticklingar som är lillfinger-tjocka. Känner du inte för att sätta dem denna säsongen, så kan du ju bara slänga in dem i viltkylen å vänta tills nästa säsong! Har-riset (eller Harrys som vi säger på Österlen) växer ju sig starkt även om det är väldigt sandig jord, vilket kan vara en fördel. Kul med ett eget projekt!
Publicerat Januari 19, 201016 yr Ja vildsvin har de ju inte så gott om i England Men nog måste det finnas växter förutom energiskog man kan plantera som kan användas till mer än skydd. Borde inte solroser vara ett spännande inslag då den ger massor av frön i slutet av säsongen och borde självså lite också? Stora rabarber kanske? För några år sedan så körde jag en blandning av just solrosor och jordärtskockor. Det blev en alldeles utmärkt viltåker. Frön skydd och mat. Det roliga med jordärtskockor tycker jag är att rådjuren äter upp blasten så sent. Den blir inte uppäten för äns nu när det behövs som bäst. Tanken med den här viltåkern var att den skulle vara flerårig. Bara harva på våren så att solrosfröna mullas ned jordärtskockorna slås isär en del av dom gror och en del blir välbehövlig vår mat åt rådjuren. Tyvärr så blev det ett bete för köttdjur på den ytan så det sket sig
Publicerat Januari 20, 201016 yr Författare För några år sedan så körde jag en blandning av just solrosor och jordärtskockor. Det blev en alldeles utmärkt viltåker. Frön skydd och mat. Det roliga med jordärtskockor tycker jag är att rådjuren äter upp blasten så sent. Den blir inte uppäten för äns nu när det behövs som bäst. Tanken med den här viltåkern var att den skulle vara flerårig. Bara harva på våren så att solrosfröna mullas ned jordärtskockorna slås isär en del av dom gror och en del blir välbehövlig vår mat åt rådjuren. Tyvärr så blev det ett bete för köttdjur på den ytan så det sket sig Jag har lite problem att bearbeta jorden på de ytor jag tänkte använda då det står träd på en del, är mycket sten på en del och är brant på en del. Anledningen till att ytorna finns är ju att de inte går att odla på så att plöja o harva är inte att tänka på. Mat är det dessutom sällan brist på i Skåne. Trist när remiserna inte får vara kvar. En kompis fick delar av sina upplöjde när gården bytte ägare. När det gäller alla de växter vi diskuterat, finns det nån som klarar att stå ganska mörkt?
Publicerat Januari 20, 201016 yr Författare Satt just och läste igenom ett föredrag som Dan Jönsson (Skabersjö gods) givit ut. Hans slutsats är att fodermärgkål är dyrt o arbetskrävande. Ger obefintligt skydd vid snörika vintrar. Däremot plantering av vedartade växter är det bästa allternativet ur ekonomisk synvinkel och för det vilda.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Som skyddsväxt är ju vanlig gran ett bra alternativ. Växer iofs inte så fort som salix, men ger bra skydd året om om man toppar den och den klara skuga hyfsat bra.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Författare Som skyddsväxt är ju vanlig gran ett bra alternativ. Växer iofs inte så fort som salix, men ger bra skydd året om om man toppar den och den klara skuga hyfsat bra. Jag satte ett hundratal granar för några år sen. De få som överlevde ogräset och växte upp till knapp julgransstorlek uppskattade bocken som fejningsobjekt så idag står det inte 5 kvar och jag räknar inte med att de ska klara sig utan de tar nog också bocken hand om. Jag brukar straffa sånt beteende med bly...
Publicerat Januari 20, 201016 yr Jag hade avstått frösådd RW. Det tar för lång tid och det har vi ju ont om tid alltså. Salix ger ett bra skydd för fältviltet mot flyganfall men enl. mig oxå det enda salixen är bra på ( förutom att växa snabbt). Vresros , snöbär , sibirisk ärt , majs , åkerbönor ger skydd och mat åt framförallt fasanerna.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Skulle vilja lyfta ett varningens finger för Salix på/eller i anslutning till åkermark. Salixen växer nästan lika flitigt under mark som ovan. Rötterna har en mycket utvecklad förmåga att tränga in i dräneringssystem. Var ut på ett ställe senast idag där man haft salix i 10 år, den dikningen är bara gräva upp och göra om - kostnad runt 70000/ha. Kolla således att ingen dränering finns i anslutning till remisserna. Skulle samtidigt vilja slå ett slag för åkerböna, förvisso ingen perenn men en växt som ger såväl gott skydd som ger foder under hela vintern. Väldigt lättodlad på alla marktyper dessutom och kräver inget kostsamt kväve. Jordärtskockor är perenna men är mycket känsliga för våta fötter, precis som potatis ruttnar knölarna vid vattenmättade förhållanden.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Författare Skulle vilja lyfta ett varningens finger för Salix på/eller i anslutning till åkermark. Salixen växer nästan lika flitigt under mark som ovan. Rötterna har en mycket utvecklad förmåga att tränga in i dräneringssystem. Var ut på ett ställe senast idag där man haft salix i 10 år, den dikningen är bara gräva upp och göra om - kostnad runt 70000/ha. Kolla således att ingen dränering finns i anslutning till remisserna.Skulle samtidigt vilja slå ett slag för åkerböna, förvisso ingen perenn men en växt som ger såväl gott skydd som ger foder under hela vintern. Väldigt lättodlad på alla marktyper dessutom och kräver inget kostsamt kväve. Jordärtskockor är perenna men är mycket känsliga för våta fötter, precis som potatis ruttnar knölarna vid vattenmättade förhållanden. Åkerbönan kräver att man kan bereda jorden som jag förstått det för den är tydligen väldigt dålig på att konkurera med ogräs. Därmed är den inget för mig, tyvärr. Bra tips med Salix och dräneringssystem! Där jag tänkt plantera är det en å i närheten så rötterna lär gå åt det hållet, skulle jag tro.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Författare Jag hade avstått frösådd RW. Det tar för lång tid och det har vi ju ont om tid alltså. Salix ger ett bra skydd för fältviltet mot flyganfall men enl. mig oxå det enda salixen är bra på ( förutom att växa snabbt).Vresros , snöbär , sibirisk ärt , majs , åkerbönor ger skydd och mat åt framförallt fasanerna. Jag kommer att blanda olika sorter så får vi se hur det blir. Har du kommit över några behållare som kan användas till matare förresten?
Publicerat Januari 20, 201016 yr Jag kommer att blanda olika sorter så får vi se hur det blir. Har du kommit över några behållare som kan användas till matare förresten? När som helst ska bara komma ihåg o ta dom
Publicerat Januari 20, 201016 yr Åkerbönan kräver att man kan bereda jorden som jag förstått det för den är tydligen väldigt dålig på att konkurera med ogräs. Därmed är den inget för mig, tyvärr.Bra tips med Salix och dräneringssystem! Där jag tänkt plantera är det en å i närheten så rötterna lär gå åt det hållet, skulle jag tro. Gräsogräs ja om det är rikligt, vanligt örtogräs är inga problem alls. Tvärtom ger det ofta en fantastisk miljö för fågel då bönan oftast har en djungel av godis under sig. Dock är det alltid klokt att bereda jorden om möjligt, oavsett vad man stoppar ner.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Gräsogräs ja om det är rikligt, vanligt örtogräs är inga problem alls. Tvärtom ger det ofta en fantastisk miljö för fågel då bönan oftast har en djungel av godis under sig. Dock är det alltid klokt att bereda jorden om möjligt, oavsett vad man stoppar ner. Är det åkerböna vi pratar om? Granngårdarna har odlat det o det fanns knappt ngt ogräs i dom. o då är den ena gården ekologisk ändå. men det klart att vi sår ju rätt tjockt så det blir som en matta. lite skillnad om man sår för hand.
Publicerat Januari 20, 201016 yr Är det åkerböna vi pratar om? Granngårdarna har odlat det o det fanns knappt ngt ogräs i dom. o då är den ena gården ekologisk ändå.men det klart att vi sår ju rätt tjockt så det blir som en matta. lite skillnad om man sår för hand. Jo den konkurerar bra med de mesta. Själv sår jag in med klöver och vill inte ha för tätt. Men odlade jag för fältfågel så skulle jag så fler frön/m2.
Publicerat Januari 21, 201016 yr ja i rödklöverfröodlingen jag har finns det gott om fågel på sommaren. men kom på att sambons morbror sådde vete o klöver tunt på sina viltremisser, ca 80kg vete hektaret tror jag han sa o det blev tunt o fint för fältfågeln. sen kan man åka till en skogsplantskola o fråga i slutet av deras säsong om de har plantor över som de kan sälja billigare. man kan ju ha tur . har själv kommit över plantor så
Publicerat Januari 21, 201016 yr Åkerböna är bra. Jag tycker solros som ngn var inne på är undervärderad. Det finns såväl höga som låga varianter att välja på. Enklast är att bara köpa överblivet fågelfrö och så (då blir de höga). Osannolik växtkraft för så små små frön, och klövviltet äter hela blommorna/fröställningarna när frosten kommer. Stjälkarna är kraftiga nog att stoppa slående rovfågel. Sår man solros glest med annat gott emellan så skapar man en bra miljö, men den är ju ettårig förstås.
Publicerat Januari 21, 201016 yr Hur mycket får du göra?Pil är ju snabbväxande, sticklingar tar sig omgående, tror att det räcker med 15-20 cm långa bitar av pile för att de skall ta sig, två parallella rader med pil/salix med någon meter mellan sig borde ju skapa en sådan mellanzon och det skydd som man kan odla de av dig tänkta skyddsväxterna i. /Christian En sak bara med pil - det kräver en sjuhel*etes massa vatten första året innan rötterna tagit sig tillräckligt djupt. De ska helst dränkas, och då menar jag dränkas, en gång om dagen. iaf under den varmaste tiden på året =)
Publicerat Januari 22, 201016 yr Författare En sak bara med pil - det kräver en sjuhel*etes massa vatten första året innan rötterna tagit sig tillräckligt djupt. De ska helst dränkas, och då menar jag dränkas, en gång om dagen. iaf under den varmaste tiden på året =) Platsen jag valt ut är nära en å så det löser sig nog.
Publicerat Januari 29, 201016 yr Jag kommer att blanda olika sorter så får vi se hur det blir. Har du kommit över några behållare som kan användas till matare förresten? Har 3 st till dig nu. Kommer mera senare
Publicerat Januari 31, 201016 yr Författare Har 3 st till dig nu. Kommer mera senare Har nu lagt ut förpackningarna med fröer i uterummet så de inte ska torka för mycket. Om en månad bör man väl kunna börja stoppa dem i jorden om de står i uterummet....
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.