Hej!

Det är så att jag i November övertog en hund, Leo, som jag visste var småjagad med och hade antydningar till problem över telefonen. Det var lite av en chansning, går det så går det tänkte jag annars får han gå till de sälla... Såhär ligger det till: Jag fick veta att den första ägaren hade haft honom i 1 år och när den andra ägaren kom och hämtade honom var frun i familjen rädd för honom och satt på diskbänken för att undvika hunden. Hos andra ägaren förstod jag det som att de hade prövat jaga älg med honom och det hade gått sådär så han hade fått lämna plats åt en bra älghund de redan hade. Han hamnade i hundgård tillsammans med en äldre tik, för det var den enda hunden han kom överens med tydligen. Han hade fått vara inne och var rumsren men jag har mina misstankar på att han knappt fick vara inne. Jag blev också meddelad att om gubben sade till hunden så morrade han, visst tänkte jag, han behöver säkert bara en stadig hand och sättas på plats. Hos andra ägaren var han i två år.

Nu har jag haft honom i 3 månader lite drygt och jag tycker jag följer konstens alla regler med ledarskap och konsekvens osv. men jag ser få framsteg med hans "problem". Problemet är att när jag säger till honom, vare sig jag tar tag i honom eller ej, så börjar han morra. Och tar jag i hårdare blir det tänder och hugg. Jag lägger honom på rygg och håller honom om halsen tills han är lugn och då släpper jag. När han gör helfel, tex. försvarar leksak, ben etc. lägger jag honom på rygg och nyper i öronen, det är ingen hit. Idag skulle jag klippa klorna för första gången och jag visste att han inte tycker om det men jag gav mig fan på att jag skulle klippa klorna på honom. När jag klippt klart 1:a tassen bet han mig i benet och slet sig loss så jag drog omkull honom och tappade greppet med handen så han fick tag i högerhanden och det var inte bara bita en gång utan han höll kvar så jag fick slita upp munnen med andra handen. Men lika som innan släppte jag honom inte förrän han var lugn (läs lugnare). Trots att jag ibland tar i ganska hårt, tycker jag, så bekommer det honom ingenting. De flesta hundar skriker till när man biter dom i örat men inte denna.

Jag tror han har varit med om något tidigare, han påvisar ett posttraumatiskt beteende tycker jag. En gång när pappa sopade hemma så svingade han kvasten för att komma förbi något och då vart hunden rädd/morrade. När han först kom till oss så klarade han inte av att vara inomhus. Han var stressad, flåsade och skällde utan anledning och gick inte att lugna ner. Enda stället han var lugn på var i en bil, ensam. Ägarna innan skyllde på att han inte gick ihop med andra hundar och var därför stressad. Pappa har hund och nu går dom okej ihop. Leo gör inte mycket förnär men däremot är pappas hund ovanligt ilsk mot honom av någon obegrunderlig anledning. Jag bor själv utan hund och ibland går han runt och flåsar och är orolig även här.

Han är tänkt som jakthund och vad jag har hunnit pröva honom den här säsongen är jag nöjd men funkar det inte hemma funkar det inte i skogen. Det var väl dagens händelse som fick mig att skriva detta långa och jobbiga utlägg men jag är villig att ge honom mer tid men sker det ingen förändring finns inte många utvägar. Lite input och tips uppskattas varmt.

Jag testade en norrbottenspets för någon vecka sedan som de hade haft lite problem med och den högg mig så pass att tumnageln sprack och då han lyckades ta sig ur greppet så slutade det med några stygn....... Det va en snäll hund för övrigt och kelig men det va just när han kände sig trängd som den blev tokig.... Jag är säker på att jag skulle kunna få till den mot mig och tjejen, dock är jag inte säker på vad som hänt om tex min son skulle få den att känna sig trängd.... Jag tog bort den då det skulle va för mycket jobb att rätta till.....

Det är ju där man får tänka till. Hur mycket jobb är det att få till, Hur mycket tid vill man lägga lägga ner... Jag ansåg att det skulle tagit för mycket tid att rätta till än vad jag är villig att lägga ner.....

Tyvärr låter det som du fått tag på ett liknande exemplar och det är svårt att avgöra... Men man måste se till omgivningen vad som kan hända, jag tänkte på vad som skulle kunna hända då min son ska börja krypa eller om jag skulle behöva någon som ser efter mina hundar, biter hunden någon annan så är ju jag skylldig till det.....

Om jag fattade det rätt så hög hunden ganska rejält på dig å och för mig finns det bara en sak att göra då, tog mina stygn idag och "Piggen" överlevde tyvärr inte sin extra chans....

Synd på en fin och förövrigt snäll hund som togs emot av de andra hundarna med öppen famn men man lär bestämma sig innan man fäster sig för mycket!!!

Tack för ditt svar och jag tänker precis som dig. Jag är ju ingen expert på hundar men har tycker ändå att jag kan en del och i mina ögon så kanske avlivning är det ända rätta, för allas räkning. Jag ger honom lite mer tid och ser vad som händer.

Tack för ditt svar och jag tänker precis som dig. Jag är ju ingen expert på hundar men har tycker ändå att jag kan en del och i mina ögon så kanske avlivning är det ända rätta, för allas räkning. Jag ger honom lite mer tid och ser vad som händer.

Ja gör det. Jag skulle nog sätta på munkorg och träna hantering intensivt så han lär sig att slappna av och håll på med han hela tiden och tolerera inte att den hugger eller morrar... Du märker nog snart om det går att göra något:) Lycka till och kom ihåg att en del hundar kanske mår bäst av att vandra vidare, de har det nog bättre dit de kommer......

Vart bor du?

Vet en som till 99.5% kan hjälpa dig med problemet. Personen i fråga har jobbat med jakthundar i en massa år men nu jobbar han också med "problemhundar" Har sett personen i fråga få de mest galna hundarna att bli riktigt hyfsade på ganska kort tid.

Metoderna han använder är inta hårda metoder, utan han utgår från hur en flockledare betersig mot sin flock...

PM:a om du tycker det verkar intressant.

PM skickat. Det skadar aldrig att ta kontakt med en kunnig men många av dom tar så mycket betalt tycker jag. Men det kanske är värt. Jag ska revidera lite.

PM skickat. Det skadar aldrig att ta kontakt med en kunnig men många av dom tar så mycket betalt tycker jag. Men det kanske är värt. Jag ska revidera lite.

Du får lov att berätta hur du gör sen!! Vilka lösningar det blir:) Det är säkert fler än mig som är nyfiken och veta vad ni kommer fram till:)

Du får lov att berätta hur du gör sen!! Vilka lösningar det blir:) Det är säkert fler än mig som är nyfiken och veta vad ni kommer fram till:)

Jo jag får väl lov att rapportera när det händer något nytt, förhoppningsvis åt det bättre hållet

PM skickat. Det skadar aldrig att ta kontakt med en kunnig men många av dom tar så mycket betalt tycker jag. Men det kanske är värt. Jag ska revidera lite.

Och svar har du fått

Låter som du absolut inte ska hålla på med fysisk korrigering.

Har sett det där fenomenet förut på hundar som har förtroendebrist pga felaktiga korrigeringar.

Hunden känner sig trängd när han misstänker att du ska ta tag i han och morrar som försvar. Det kan bara bli värre med hårda metoder är min uppfattning. Det är svårt och tar tid men jag skulle jobba mycket med possitiva förstärkningar dvs ge mycket beröm när hunden gör rätt och ignorera att han kurrar initialt inte gå undan för den delen men inte tränga honom och bestraffa honom för det. Ett vanligt nej skall räcka eller vad du använder för brytnings och korrigeringskommando.

Lycka till Mvh Jens

Låter som du absolut inte ska hålla på med fysisk korrigering.

Har sett det där fenomenet förut på hundar som har förtroendebrist pga felaktiga korrigeringar.

Hunden känner sig trängd när han misstänker att du ska ta tag i han och morrar som försvar. Det kan bara bli värre med hårda metoder är min uppfattning. Det är svårt och tar tid men jag skulle jobba mycket med possitiva förstärkningar dvs ge mycket beröm när hunden gör rätt och ignorera att han kurrar initialt inte gå undan för den delen men inte tränga honom och bestraffa honom för det. Ett vanligt nej skall räcka eller vad du använder för brytnings och korrigeringskommando.

Lycka till Mvh Jens

+1 på den,

Låter som du absolut inte ska hålla på med fysisk korrigering.

Har sett det där fenomenet förut på hundar som har förtroendebrist pga felaktiga korrigeringar.

Håller helt med!

Håller helt med Jensa i detta fallet. Låter som hunden bara blir mer osäker och trängd över hårda korrigeringar.

Börja med att bara göra saker som är helt ok för hunden och ös massa beröm över honom istället och när du fått hans förtroende kan man börja göra "otäckare" saker men i små små etapper och massa beröm.

Det kommer ta tid och du kommer slita ditt hår stundtals men om du vinner hans förtroende och får ett sammarbete kan jag lova dig att du har en trofast vän för livet

Tack för svaren och jag kan säga att jag försökte med en sån typ av metod som ni beskriver de första två månaderna, just för att lära känna hunden och se hur han reagerar, men det hjälpte liksom inte. Han har ju lärt sig mycket annat hos mig och får beröm när han är duktig osv men har man inge godis med sig så blir han inte glad av det. Han verkar så nonchalant på något vis, men det kanske kommer det också.

Ni får gärna beskriva hur jag ska bära mig åt lite grundligare. Och hur ska jag klippa klorna på honom, för det behövs verkligen?

I stället för att du ska ta "fighten" om kloklippningen och om klorna är väldigt långa, så kan det vara smartast i nuläget att låta veterinär göra det med hunden på lugnande/sederad.

Det är ju jättesvårt att råda i sådant här över nätet, när man inte kan se hundens och ditt kroppsspråk, reaktioner osv. men av det du skriver så är min gissning att det kommer nog att bli svårt och ta lång tid att få "hund" av hunden om det ens går. Den verkar ha en hel del problem med sig i bagaget stackarn

Vad är det för ras och har du funderat på att kastrera honom?

Inte för att kastration är någon universallösning alls, men det kan faktiskt hjälpa en bit på vägen. Likaså kan det vara ide med en ordentlig veterinärundersökning för att utesluta skada/sjukdom.

Tack för svaren och jag kan säga att jag försökte med en sån typ av metod som ni beskriver de första två månaderna, just för att lära känna hunden och se hur han reagerar, men det hjälpte liksom inte. Han har ju lärt sig mycket annat hos mig och får beröm när han är duktig osv men har man inge godis med sig så blir han inte glad av det. Han verkar så nonchalant på något vis, men det kanske kommer det också.

Ni får gärna beskriva hur jag ska bära mig åt lite grundligare. Och hur ska jag klippa klorna på honom, för det behövs verkligen?

Det tar nog mycket längre tid en ett par månader speciellt nu när ni haft ett par brottningsmatcher. Du kan ha fast och konsikvent ledarskap ändå utan fysisk bestraffning det låter som hunden fastnat i ett mönster men det är som Jämta säger svårt att avgöra utan att ha sett er. blir han glad av godis så använd det! det är inte fel om det funkar. Jag använder sällan godis men just när man ska bonda med en ny hund så kan det vara en löjligt enkel genväg. Nonchalansen kan i mina ögon vara ytterligare ett tecken på osäkerhet han vet inte riktigt vad och var hans plats är. Och har han haft dåligt timade korrigeringar hos tidigare ägare så är det typiskt beteende, är min erfarenhet. Han har ju fått skit fast han gjort rätt så han håller en låg profil i känsloyttringar. Som sagt jag kan skjuta bredvid men det är den uppfattning jag får

Mvh Jens

I stället för att du ska ta "fighten" om kloklippningen och om klorna är väldigt långa, så kan det vara smartast i nuläget att låta veterinär göra det med hunden på lugnande/sederad.

kan bara hålla med Jämta låt en veterinär med lugnande ta striden om klorna för tillfället innan ni har hittat rätt...

Vill inte skrämma dig men vet en som skulle "rädda" en hund som varit omplacerad 3 gånger redan där sa jag att här är något skumt ok med en gång men när det blir 4:de. Hon skulle oxå klippa kloran, alldeles för tidigt på en hund som är instabil men jag fick bara höra hur löjlig jag var så varsågod... slutade med sjukhusvistelse för hunden bet i huvudet och rispade i skallbenet... kan säga att hunden blev avlivad samma dag. Vissa hundar går inte rädda hur gärna man än vill, och framförallt ska man kunna lägga 150% tid och engagemang på individen.

Jag kan bara instämma i jensa´s resonemang!

Har själva båda haft egna och sett andras hundar med liknande beteende, och om nu hunden haft en ganska tuff behandling tidigare kommer han inte att vika sig för att du fysiskt korrigerar, det blir istället en maktkamp där du antingen knäcker hunden eller riskerar bli skadat rejält, i vilket fall kommer det att vara ett misslyckande.

Att han är nonchalant och måste ha godis mm kan du skaka på axlerna av, det tar tid med alla omplaceringshundar där det tidigare varit problem, dom har lärt sig att bete sig på ett visst sätt för att få vara i fred, och ditt bästa vapen mot det är tålamod.

Han har lärt sig att inte lita på människor genom 3 år och du måste skapa ett förtroendekapital hos hunden, så var väldigt försiktig med att ta tag i han och absolut inte greppa om halsen, ta sedan 2 steg baklänges varje gång han svarar upp emot dig och begrunda vad som kan ha utlöst det, jag menar inte att du skall backa fysiskt inte heller att du skall ge vika och undvika situationer men hitta andra vägar dit, som inte uppfattas lika jobbigt för hunden.

Detta med att han inte ger sig är väldigt svårt, jag har idag 3 hanhundar hemma som alla svarar helt olika ena skall jag bara låta arrig så ligger han på rygg en annan kan jag ge ett tjuvnyp i örat och han bara tittar på mig, likheten och där du kan se om du nått hunden är när du släpper korrigeringen, här vill du att han tar kontakt gärna lite ödmjukt.

Ett fel som ofta många gör och fortfarande lär sig som varande nödvändigt är att hunden måste bli helt slapp och tryckas ned i backen för att man skall bevisa sitt ledarskap, inget kan vara mera fel, ett gott ledarskap grundar sig i förtroende och respekt inte i fysisk dominans.

Och skynda långsamt, lycka till

Mike

Det ligger oftast mycket jobb framför en, ställer mig till skaran om fysisk korrigering, men det är svårt när man inte ser hunden och dess signaler, haft en del sådana där genom tiderna och bor du i Sollentuna så är vi inte så långt ifrån varandra.

Jag har kämpat med en liknande hund i 6 månader.Hunden förstod att jag var chef.Dock kunde jag aldrig lita på honom när inte jag var närvarande.

Där kunde ha blivit en större tragedi med något barn eller även vuxen. Hunden avlivades därför efter 6 månader. Det var 3 månader för lång tid som jag lät eländet fortskrida. Detta kan jag förstå nu när jag tittar i backspegeln

Va är det för hundras du pratar om ??

Som det ser ut nu verkar avlivning som det bästa slutet på historien. Jag tror att det går att få ordning på jycken men det var aldrig tänkt att han skulle vara så illa däran och att jag skulle behöva lägga så mycket tid på det. Mina bristande kunskaper inom ämnet väger ju också in i beslutet. Det är inget fastslaget än och det kan ju ändras men så ligger det till nu.

Och till någon som frågade så är det en Jämte-gråhund blandning och kastrering är ett alternativ men det känns bara fel.

Som det ser ut nu verkar avlivning som det bästa slutet på historien. Jag tror att det går att få ordning på jycken men det var aldrig tänkt att han skulle vara så illa däran och att jag skulle behöva lägga så mycket tid på det. Mina bristande kunskaper inom ämnet väger ju också in i beslutet. Det är inget fastslaget än och det kan ju ändras men så ligger det till nu.

Och till någon som frågade så är det en Jämte-gråhund blandning och kastrering är ett alternativ men det känns bara fel.

Tycker du ska ta proffisionell hjälp innan du fattar det beslutet. Ring personen jag rekommenderade dig eller någon annan som är duktig på hundars beteenden och prata. Det kostar dig inte mer än samtalstaxa och tar endast 5 min... Efter det har du nog mer att stå på innan du fattar beslut.

Tycker du ska ta proffisionell hjälp innan du fattar det beslutet. Ring personen jag rekommenderade dig eller någon annan som är duktig på hundars beteenden och prata. Det kostar dig inte mer än samtalstaxa och tar endast 5 min... Efter det har du nog mer att stå på innan du fattar beslut.

Jo precis, det är därför jag skriver hur det ligger till just nu. Jag tänker att han inte vill ha samtal på helger bara...

Jo precis, det är därför jag skriver hur det ligger till just nu. Jag tänker att han inte vill ha samtal på helger bara...

Ok- Fy f-n avundas dig inte tuffa beslut att fatta...

Hoppsa allt löser sig till det bästa!

MVH//Fredrik