Håller med det Linkis skriver!

Kanske inte ser så ut om man läser mina tidigare inlägg. Grejen är att jag är konservativ när det gäller hundar samtidigt som jag försöker vara vetgirig. Att jag är konservativ innebär att jag tycker att vi inte behöver "nya" raser. Om vi ska ha en ny ras så tycker jag att den ska passa in i vårt sätt att jaga. Hur var det nu ska det vara mer än en kopov per vilt i hemlandet? Tycker nämligen att jag fått olika försvar här uppe.

Vill passa på att tacka Stojjan tycker han sticker ut hakan på ett mycket klokt sätt!

Stojjan: Vi jobbar sedan flera år stenhårt med att bevara hundjakten... Vår svenska hundjakt, som för övrigt är den minst reglerade i världen, har varit hårdgranskad av omvärlden sedan man kunde börja göra egen jaktfilm så det är egentligen inget nytt under solen. Nu är det kanske inte riktigt vår filosofi att bedriva det arbetet genom artiklar i vår tidning så det kanske inte alltid syns, men våra nya riktlinjer för jakt med hund är väl något rätt konkret.

Hej du Linkis, väntade på att du skulle dyka upp

Visst förstår jag att ni jobbar med frågan, och har gjort under en tid...förhoppningsvis framgångsrikt oxå. Men och då ett stort Men, SSKs jakthundskommité basunerar ut div synpunkter riktat mot drivande vildsvinshundar, i mina ögon baserat på en eller ett par personers egen övertygelse, och om risk finns att den/de får fungera som regeringens "experter" på området, ja då önskar jag att ni på ett förnuftigt men tydligt sätt lägger fram argument med belägg som motvikt så att vi kan fortsätta att ha den minst reglerade hundjakten i världen. Jag skall erkänna att jag inte har era nya riktlinjer färskt uppdaterade i minnet, så det kanske visar sig att jag är ute i ogjort väder ...

Hur som, ni har en effektiv lobbyorgaisation, nominerade som ni blev förra året till titeln "årets lobbyist", denna fråga bör enligt mig vara den som nominerar er till samma titel även i år

Stojjan: Jag har jobbat med hundfrågor i snart 5 år på förbundet och det finns ingen annan fråga, inkluderat rovdjursfrågan, som är så laddad, smutsig och full av heta känslor som just hunderiet. Denna typ av utspel och debatter ser vi snart varje vecka, vissa raser och rasgrupper drabbas oftare än andra, särskilt om man är liten och ny. Det är i sig sorgligt.

Jag kan bara lova att vi jobbar varje dag med frågan och i dagsläget finns inte en enda hundras eller jaktform med hund som vi inte stöttar till 110%. Dock har vi nog en del synpunkter på hundindivider men främst på hundförare som riskerar allas vår jakt varenda gång de går ut och släpper sina olämpliga hundar och dessutom behagar filma eländet.

För det andra blir jag nästan förbannad på svenska jägares specialitet att alltid motivera sin egen verksamhet inom jakten med att slå ner på andra varksamheter. Dreverägare motiverar sina långdrivare med att en vinddrivande wachtel skrämmer skiten ur rådjuren. Vildsvinshundsägare motiverar någon hundtagen gris med att lidandet vid kassa skott på åteljakt är värre. Spetsägare hoppade på plottarna vid björnjakt och fick surt tillbaka. Listan kan göras jättelång och tyvärr är det bara att bänka sig och samla in argumenten om man är intresserad av att begränsa jakt i allmänhet och jakt med hund i synnerhet... Motivera er egen hundras eller jaktform med rationella argument, inte genom att hävda att andra är värre. Det sistnämnda leder tyvärr till att båda blir förbjudna, tro mig...

Bra skrivet - detta fenomen är ganska unikt för Sverige, men det beror å andra sidan på att vi har som du säger världens mest liberala jakthundslagar. Det är ett sjuhelvetes ansvar att förvalta som vi i stort sköter väl. Några få kan dock inte låta bli att förstöra för majoriteten.

Rasdiskussionerna i Sverige står mig upp i halsen för övrigt, det är nästan nazifilosofi på många renras fanatiker. Ett halvblod är en skithund oavsett hur duktig och effektiv den är praktiskt. Att sedan avla vidare på ett halvblod är verkligen tabu. Åk på en driven jakt i Polen, Ungern, Baltikum eller t.om. Tyskland, hur många renrashundar hittar ni där? Kanske anser vi oss vara lite mer av den rena läran fortfarande i Sverige? Visst förstår jag vikten av att jobba vidare för att utveckla rena raser, men gör då det utan att samtidigt trampa på dom som väljer blandrasspåret.

Har alltid hävdat att grisjakten måste effektiviseras, hundjakten inkluderad även om den är mer rekreation och eftersöksetik än effektivitet för vanlig jakt, skyddsjakt exkluderad. Det i sig är ett skällsord i många jägares ögon, effektivitet alltså. Hundsidan behöver utvecklas kontinuerligt för att möta allt större stammar av vildsvin. Att ta in nya raser som fungerar i andra länder är ett naturligt led i denna utveckling, tillika avla fram bra blandrasindivider.

RR spåret är behjärtansvärt, släpper själv icke RR rena hundar långt innan 1/10, liksom majoriteten av andra jägare som jagar annat med hundarna också. Men då gör jag det under strikt ansvar och på sådant sett att risken till råupptag minimeras, dvs oftast på skyddsjaktuppdrag där du i princip släpper på sedda grisar. Vi får lov att lita på varandra som utgångspunkt i alla fall.

Kliv in och ta över taktpinnen från SKK´s jakthundskommité. Yrkesjägarnas intresseförening är kanske inte heller de som oemotsagda bör få komma till tals i frågan. Relativ få av dessa jagar på ett sätt som innebär att drivande raser är av intresse. Däremot "allmogejägaren" som har gris som nytt vilt kan vara intresserad av en drivande vildsvinshund som inte slutar jaga efter 15 minuter....

Så jäkla bra skrivet