Fortfarande samma visa. Dreven är jättebra, men söket blir bara sämre och sämre. Är det en fas han ska igenom? Hur ska jag göra för att få honom till att söka ut större? Idag provade jag gå mot vind genom en tät granplantering, han stack direkt och väckte men det blev inget av det. Därefter fortsatte vi igenom och det var inte långt han drog iväg från mig, men i slutet så stack han och det blev upptag direkt och han drev ett ensamt rå i ca 20 min.

Idag tycker jag söket varit ännu sämre, 20-50 m, några enstaka rundor på 200 m. Är detta normalt? Jag vill ha honom som han var i oktober/november sök på 200 m, men ändå bra kontakt. Vad kan jag göra för att få tillbaka detta? Han kan stanna och bara stirra på mig, då brukar jag bara ignorera honom. Ska jag bara vänta ut honom? Alla tips mottages

Tålamod

Tror du skall se det som en konsekvens av apportträningen - det brukar förbättra kontakten med husse. Hunden är ung och tror du får ge det lite mer tid. Se till att konsekvent gå rätt i vind för terräng du vet håller vilt för att sträcka på söket.

I övrigt är det en god regel att förlägga apportträning etc off season.

Fick en likande effekt när jag en höst sköt en del fasan för en wachtel - då ca 4 år och erfaren på klövvilt. Det var "rock'n roll" jakt i stora vass områden. Dels blev det en del dirigerande - och hon lärde sig snart att det var lönsamt för husse visste var det fanns fågel. Sen small det och föll en del fågel - och då det blev dubbel belöning att hålla koll på husse. Men tyvärr så hängde detta agerande med i klövviltsåtarna också. Och när man vant sig vid ett mycket bra sök är det jäkligt irriterande med en erfaren hund som kommer in och tittar på en för att få order stup i ett. Det tog ett tag innan det rättade till sig igen.

Det är alltid svårt att ge råd utan sett hunden, och veta dess historia ( vad är jort tidigare med hunden ). Men grunden till ett bra sök är att hunden skall söka ut.... inte att föraren stöter upp vilt genom att gå i såten. Varför söka ut när husse eller matte ändå hjälper mig att hitta vilt?

Så vad gör man? Det jag gör med valpar och ung hundar är mycket tid i skogen! Valp bara skogs vana, ung hunden att den får söka ut och då hela tiden SITTER jag stilla. Precis som stövar eller drever ägare gör vid sin injagning. Har hunden sökt ut bra ca 15 min, men nu börjar anse att här finns inte något vilt, koppla upp hunden gå ca 200 m och släpp igen. Sedan är det väligt smart att man låter hunden få ta upp då och då. Du vet nog rätt så säker vart det står vilt. Släpp i närheten så att hunden käner att den lyckas med sitt sök. Öka på avståndet till där viltet står eftter hand. På detta sätet grund lägger jag söket och detta när jag är själv i skogen alldrig med jaktlaget. Varför det då? För det första, jag käner ingen pres på mig att hunden skall prestera och att det inte blir lika lätt samjakt med flera hundar. Det är ju onödigt att lära hunden att leta upp kompisen i skogen och det blir 2-3 hundar efter samma vilt. Sedan när hunden är mogen tar jag med den på jakt och rör mig sakta igenóm såten och när den tar upp så stanar jag kvar tills den är till baks. Det får jakt laget stå ut med ( att det tar tid ), i fall dom vill ha bra hundar i fram tiden.

Att jag stanar kvar vid upptaget gör hunden tryg, den skall inte behöva leta eftter huse eller matte. Det kan förstöra ett bra sök.

Kontakt med vildsvin kan minska söket. Med en del hundar kan bara av vitrigen bli försktiga ( mindre sök) uttan att igentligen stött på vildsvin ( kan även gäla älg)

Ja, det blev väl mer skrivet än jag täkte från början. Men alla hundar är indevider och det finns så många vägar att nå målet.

Så här jobbar jag med mina hundar i alla fall.

Ett tips kan vara att du tar kontakt med Wachtelhuns klubben i ditt område. Dom brukar ha tränings grupper. Man brukar altid snappa upp något där.

Lycka till

Mvh Thomas

Tålamod

Tror du skall se det som en konsekvens av apportträningen - det brukar förbättra kontakten med husse. Hunden är ung och tror du får ge det lite mer tid. Se till att konsekvent gå rätt i vind för terräng du vet håller vilt för att sträcka på söket.

I övrigt är det en god regel att förlägga apportträning etc off season.

Fick en likande effekt när jag en höst sköt en del fasan för en wachtel - då ca 4 år och erfaren på klövvilt. Det var "rock'n roll" jakt i stora vass områden. Dels blev det en del dirigerande - och hon lärde sig snart att det var lönsamt för husse visste var det fanns fågel. Sen small det och föll en del fågel - och då det blev dubbel belöning att hålla koll på husse. Men tyvärr så hängde detta agerande med i klövviltsåtarna också. Och när man vant sig vid ett mycket bra sök är det jäkligt irriterande med en erfaren hund som kommer in och tittar på en för att få order stup i ett. Det tog ett tag innan det rättade till sig igen.

Det har jag inte tänkt på, jag har kört mycket apporteringsträning med honom, just för kontakt och träning och inför jaktprovet. I slutet på oktober var jag på andjakt med honom och jag fick skjuta mina första änder någonsin,( två dubbleer, faktiskt) och dessa plus ett par till fick han apportera och det är ungefär då söket började minska och han började söka kontakt. Han verkar inte söka stöd utan det är mer "en taggad hund som undrar vad vi ska göra". Ett tag funderade jag på om jag skulle prova att dirigera honom när han kom till, men jag valde att sätta mig ner och ignorera honom, han kan då stå kvar en halvminut sen börja han söka ut och till slut så drar han iväg en längre runda.

Jag känner mig inte oroad över det, just för att han sticker iväg på längre rundor, men nästa säsong vill man ju jaga lite mer aktivt med honom och då är det ju roligt om han går bra.

Ska jag kanske skippa apportering med honom nästa år? Det är inte därför jag har honom, utan det är klövvilt, givetvis är det kul med apporterande hund också, men förstör det klövviltsjakten så får det vara.

Det är alltid svårt att ge råd utan sett hunden, och veta dess historia ( vad är jort tidigare med hunden ). Men grunden till ett bra sök är att hunden skall söka ut.... inte att föraren stöter upp vilt genom att gå i såten. Varför söka ut när husse eller matte ändå hjälper mig att hitta vilt?

Så vad gör man? Det jag gör med valpar och ung hundar är mycket tid i skogen! Valp bara skogs vana, ung hunden att den får söka ut och då hela tiden SITTER jag stilla. Precis som stövar eller drever ägare gör vid sin injagning. Har hunden sökt ut bra ca 15 min, men nu börjar anse att här finns inte något vilt, koppla upp hunden gå ca 200 m och släpp igen. Sedan är det väligt smart att man låter hunden få ta upp då och då. Du vet nog rätt så säker vart det står vilt. Släpp i närheten så att hunden käner att den lyckas med sitt sök. Öka på avståndet till där viltet står eftter hand. På detta sätet grund lägger jag söket och detta när jag är själv i skogen alldrig med jaktlaget. Varför det då? För det första, jag käner ingen pres på mig att hunden skall prestera och att det inte blir lika lätt samjakt med flera hundar. Det är ju onödigt att lära hunden att leta upp kompisen i skogen och det blir 2-3 hundar efter samma vilt. Sedan när hunden är mogen tar jag med den på jakt och rör mig sakta igenóm såten och när den tar upp så stanar jag kvar tills den är till baks. Det får jakt laget stå ut med ( att det tar tid ), i fall dom vill ha bra hundar i fram tiden.

Att jag stanar kvar vid upptaget gör hunden tryg, den skall inte behöva leta eftter huse eller matte. Det kan förstöra ett bra sök.

Kontakt med vildsvin kan minska söket. Med en del hundar kan bara av vitrigen bli försktiga ( mindre sök) uttan att igentligen stött på vildsvin ( kan även gäla älg)

Ja, det blev väl mer skrivet än jag täkte från början. Men alla hundar är indevider och det finns så många vägar att nå målet.

Så här jobbar jag med mina hundar i alla fall.

Ett tips kan vara att du tar kontakt med Wachtelhuns klubben i ditt område. Dom brukar ha tränings grupper. Man brukar altid snappa upp något där.

Lycka till

Mvh Thomas

Tack för svaret.

Det är precis så jag också tänkt med honom, han har fått mycket skogstid hela tiden. Denna första jaktsäsong har jag nästan bara varit själv med honom. Dom gånger det varit folk med ute så har jag förklarat att han ska jagas in och det har gått jättebra. Jag började även med att sitta och han stack ut på rejäla sökrundor, när han kom igen så kopplade jag gick sakta fram en 100-200 m och släppte igen. Vildsvin har jag försökt hålla honom från än så länge, dock var där en ensam årsgris som var i en plantering den inte skulle vara i:) Men detta gick bra han drev den i 10 min och kom sedan till mig igen.

Det känns som jag gjort rätt med honom, däremot tror jag underbron kan vara inne på rätt spår.

Jag kommer iaf fortsätta vara själv med honom i skogen denna säsongen och sitta på stubbar och vänta med apporteringsträningen

Lysande!

Som jag skrev är det svårt att ge råd när man inte vet hisorian bakom.

Jag tror som underbron att då komer jaktlusten att ta över, och söket komer med tiden igen.

En tanke bara. Använder du ett komando när du sänder i väg hunden på sök? Om inte så sätt hunden, på med pejl eller och halsband vänta något och ett komando. Då kan hunden bättre förstå vad du vill, sama som komantot apport etc.

Du käner din hund bäst, men apporteringen under somaren ger bra träning av musklaturen och är bra aktivering.

Kanske inte med så mycket dirigering utan hunden får jobba för att finna apporten.

Träna på olika avstånd, i vass och buskar. Viktigt kan vara att i fall du funderar på öppenklas provet, att få ut apporten på längre avstånd än du klarar av att kasta både på land men framför alt vatten. På vatten provet skall det vara 30-50 m, så träna ut på 60-70 meter då och då. Det är många hundar som bara söker så långt man klarar att kasta.

Mvh

Thomas

Lysande!

Som jag skrev är det svårt att ge råd när man inte vet hisorian bakom.

Jag tror som underbron att då komer jaktlusten att ta över, och söket komer med tiden igen.

En tanke bara. Använder du ett komando när du sänder i väg hunden på sök? Om inte så sätt hunden, på med pejl eller och halsband vänta något och ett komando. Då kan hunden bättre förstå vad du vill, sama som komantot apport etc.

Du käner din hund bäst, men apporteringen under somaren ger bra träning av musklaturen och är bra aktivering.

Kanske inte med så mycket dirigering utan hunden får jobba för att finna apporten.

Träna på olika avstånd, i vass och buskar. Viktigt kan vara att i fall du funderar på öppenklas provet, att få ut apporten på längre avstånd än du klarar av att kasta både på land men framför alt vatten. På vatten provet skall det vara 30-50 m, så träna ut på 60-70 meter då och då. Det är många hundar som bara söker så långt man klarar att kasta.

Mvh

Thomas

Återigen, tack. Dessa tips och råd är värdefulla speciellt om man kör fast i träningen med hunden.

Ja, jag när jag har honom kopplad och ska släppa honom så sätter jag honom och stryker kopplet, därefter får han kommando när han tittar på mig, jag kör likadant vid apportering, även här ska han titta på mig det gör han iofs direkt nu eftersom han vet bad som väntar.

Jag ska anmäla honom till öppenklass i höst, så jag kommer träna en del apportering, dels fågel men även släpspår. Jag har tränat en del dirigering vid apportering, men det är på den nivån att jag skickar honom i den riktningen jag vill, väl ute är det svårare att dirigera honom, som tur är söker han oerhört bra, så jag har inte lagt ner någon större energi på att dirigera honom ute. Men detta får jag nog ta tag i.

Jag har gjort såhär några ggr när jag tränar apportering med honom att han får sitta kvar i bilen och jag går ut och lägger två fåglar, därefter tar jag ut honom och skickar iväg honom, om det är bra vet jag inte men han klarat det bra.

Har du några tips på hur jag ska lägga upp träningen vad avser kaninen?

Vatten apporterigen som du gör det låter jättebra. Har hunden en stark vilja att fina apporten, så stana kanske där. Du kanske inte behöver läga ner mer jobb på dirigering? Det kan vara bra med en hund som har den viljan som din hund har vid jakt, dom finer fågeln ändå. Dirigerar du för mycket kan det bli så att hunden ständigt tittar på dig " vart skall jag ta vägen nu då ". Det är en balans gång, som bara du kan av göra. Men tänk på 30-50m, ( eller mer ) det behövs kanske en båt eller en lämlig vik eller dyligt. Fåglarna ligger också i relativt tät vass. Ungefärligen 10 min har du på dig att få in fåglarna.

Kaninen.

Det går lika bra att köra med en fågel i början. Men några gånger med kanin inan provet ( det kan ju vara lite knepigt att få tag på kanin i bland ). Dra spåret som på provet men ha gärna en kompis som kan korigera i fall hunden skadar viltet eller börjar gräva ner det :-) det är inte så lätt att se vad som händer i skogen. Är du skälv så lägg spåret i en halv cirkel så att du ser spår slutet och en del av sträkan i skogen. Men du måste nog dra några spår på slutet inan provet med kanin. Börja med en vanlig apport av kaninen där du ser vad hunden gör. Det finns någon underlig benägenhet att hundar som har fungerat jätte bra på fågel helt plötsligt tycker att en kanin är en delikates :-), och gladerligen äter upp den eller masakerar kaninen ;-). Viktigt då med en kompis som gömt sig i skogen, anars blir det mycket snapt en vana.

Mvh

Thomas

Tack för tipsen.

Jag ska prova det med längre apportering i vatten och även att gömma dom i vass.

När man släpper hunden på släpspåret, hur går detta till? Sätter man hunden och skickar ut eller "sätter" man hunden på spåret? Det är mer så jag tränar honom rätt.

Söket har ökat avsevärt dom sista gångerna nu, han jobbar mer självständigt igen, men ändå med bra kontakt. Idag tog han upp en räv 500m från mig, det var några veckor sen sist. Han gick nog på löpan betydligt tidigare, men upptaget kom då, så nu börjar det kännas bättre. Hoppas inte detta är något man får vänja sig vid, jag vill helst kunna ha honom till allt.

Hej

Hur man gör i starten på släpspåret av gör man skjälv. Men man får göra presis som på unghunds provet,vid starten när du släpper på haren.

Att du sätter kopplet runt halsen på hunden och följer med 10-15 meter och släpper när du käner att hunden har kontakt med spåret.

Det rekomenerar jag ifall du är osäker, anars kan det bli samma som vid unghunds provet att hunden går ut på fritt sök i fall man har otur.

En sak jag brukar göra är att dra ner handen mot spåret, då brukar nosen åka ner också så att hunden verkligen får kontakt med spåret.

Roligt att söket verkar gå åt rätt håll!

Mvh

Thomas

Hej

Hur man gör i starten på släpspåret av gör man skjälv. Men man får göra presis som på unghunds provet,vid starten när du släpper på haren.

Att du sätter kopplet runt halsen på hunden och följer med 10-15 meter och släpper när du käner att hunden har kontakt med spåret.

Det rekomenerar jag ifall du är osäker, anars kan det bli samma som vid unghunds provet att hunden går ut på fritt sök i fall man har otur.

En sak jag brukar göra är att dra ner handen mot spåret, då brukar nosen åka ner också så att hunden verkligen får kontakt med spåret.

Roligt att söket verkar gå åt rätt håll!

Mvh

Thomas

Då gör jag som jag har gjort dom gånger jag provat på kaninen. Jag har gått med honom kopplad och när han tar spåret så får han kommandot och jag släpper kopplet.

Ska bli kul och börja träna på allvar med honom igen, känns mest som träningen gått på sparlåga nu under jakten, men jakten detta året är också viktig träning för honom.

Provade lite annan spårträning idag med honom. Gjorde som NS skrev i en annan tråd. Jag drog ett helt vildsvinsskinn med huvud i en stor böj, ca 250-300 m. Vid spårslut hängde jag upp skinnet över en rotvälta. När vi skulle gå spåret så släppte jag lös honom efter att han tagit spåret och sen kutade jag utav h.....e bort till spårslutet. Kollade på astron och såg att han gick spåret perfekt. När han kom fram till skinnet så började jag berömma honom, han var då lite misstänksam mot skinnet men när han kände mitt stöd så fick skinnet sig en rejäl runda.

Nu till frågorna.

Jag har ingen riktig erfarenhet av eftersök och träning av eftersökshundar. Jag tränar mycket med honom och hittills endast i lina, men jag skulle ju även vilja kunna släppa lös honom, dels på gris men även om det är rådjur som han kan gå fatt och hålla/avliva. Är detta något man kan blanda in i spårträningen? Eller detta är inget för wachtlar?

Han tyckte i alla fall detta var kul, så någon gång till kommer det säkert att bli

Tycker det ser ut som om du är på rätt spår. Spårtränar du och låter hunden jaga så tror jag att mycket av egenskaperna du söker kommer med jakterfarenheten. Att ha fart och storlek för kunna få stopp på skadat vilt är en av wachtelhundens fördelar över många andra drivande raser.

Se bara till att han lär sig att hålla fast rådjur/hjortar i halsen. En av mina har inte fattat det och tar den del som är närmast - och det är sällan framdelen på rådjuren - alla försök till omskolning har hittills varit förgäves...

Skall du gå ÖKL prov så se till att hunden alltid behandlar fågel, kanin, hare etc varsamt... - det är viltslagen han skall skilja på inte levande /dött eller varmt/kallt vilt

Håller med underbron, du verkar vara på rätt spår.

Bara några tankar.

Kör inte för ofta med skinet, hundarna brukar snart förstå att det är fejk.

Du kanske skulle köra med bara klöv nu? Hunden vet ju nu vad den skall göra. Läg skinet bara på slutet, gärna rigat under en gran så att hunden käner sig lite o säker. ( kan kanske vara för tidigt för din hund, det vet bara du ). Då brukar dom stånda. Vil du vara riktigt avanserad så sätter du upp en vire med en liten vangn på, och på den skinet. Sedan fäster man ca 50m snören i så att man kan dra "grisen" fram och till baks på viren.Be någon kompis göma sig väl ( tänk på vinden ), och dra grisen fram och till baks. Låt gärna grisen koma ut från något buskage. Har inte sätt någon unghund som inte gått i gång på det än . Det går inte heller att göra för många gånger inan dom genomskådar det.

Avfångning är lite knepigt. Det fins hundar som fungerar på en gång, men långt i från alla.

Försök att släppa på ett rejält skadade vilt första gångerna. Där du tror att hunden lätt går i fatt viltet. Spring dit och korigera hunden i fall den avfångar på fel ställe, beröm när den gör rätt. Har dom lärt sig fel bara några få gånger så är det svår att lära om. Ha en bakupp hund med som kan göra jobbet i fall din inte klara det. Viltet skall inte behöva lida i o nödan.

Jag har sama problem som underbron, med en av mina hundar. Den hunden går endast med lina.

Det fins ett viltsvins eftersöks prov, som du kan träna på och gå. Det är längre än öppenklass provet och lägs med spårläggarskor. Du får välja på tre alternativ på spår slut. Spåra hela sträckan, eller släpa på slutet, med stånd skall eller rapportering. Du hittar reglerna på SKK. Anars fins det säkert någon vänlig skjäl här på forumet som kan länka till sidan. En anan är urusel på sån , men kanske kan lära sig det också med tiden

Mvh

Thomas

Tack för tipsen.

Skinnet var inget jag planerat, jag läste tråden där NS gav rådet och samma dag fick jag ett helt skinn.

Det med att gömma den under en gran ska jag prova nästa gång, men då lägger jag vanligt spår med klöve och blod med en böj på slutet så jag kan släppa honom och ändå se vad han gör, eller?

Ökl tänkte jag gå till hösten, jag har i och för sig hört några som tycker det är för tidigt, men jag ska prova. Det känns som att apportering börjar sitta bra, dock så är jag fortfarande osäker på kaninen, men jag får träna mer med honom.

Vildsvinseftersöksprov ( tänk och få in det på wordfeud) låter intressant, det vill jag gärna veta mer om. Nu när jakten är slut så ska jag börja träna mer spår med honom igen och tanken är att jag ska gå öppenklass också.

IMG_0764.MOV

Försöker lägga upp en filmsnutt när jag gick sista spåret med hunden. Spårade i lina ca 200 m, därefter fick han gå själv ca 250 m och vid spårslutet hade jag hängt upp skinnet som jag försökte dölja med lite grenar. Tror jag ska köra det en gång till men då ska jag ha en kompisen som får skinnet att röra sig, gärna mot hunden. Vad tror ni?

Lite svårt att avgöra hundens första reaktion på den snutten. Du eggar han en del. Verkar som om han bestämmer sig rätt fort för att det där är inget farligt och sen gör han det mest rätt + fattar rätt snart att det bara är ett tomt skinn han ryckt ner från grenarna.

Du ökar väl förvisso utmaningen genom att att sätta lite liv i skinnet men en repetetition av den övningen känns mer som terapi för dig än träning för hunden. Låt han träffa levande gris.

Jag fick korta ner det eftersom jag skickade från telefonen och jag orkar inte koppla upp den, i början ser man inte särskilt mycket, dålig telefon:). Han kommer perfekt i spåret fram till skinnet och luktar på det, därefter rundar han det och börjar då skalla. Det är då jag går fram och berömmer/eggar honom. Jag vill se hur han reagerar, detta är andra gången och han reagerar likadant. Därför är jag inne på att prova röra skinnet gärna mot honom. Jag har dock förstått att det är inget man ska överdriva.

Jag ska prova honom i hägn i början på sommaren

Nu har han äntligen fått göra sitt första eftersök, en kompis sköt en gris i lördags kväll och ringde mig eftersom den gick iväg. Där hade varit sugga med kultingar och en ensam galt. Galten trillade omkull i skottet och for iväg. När jag kom fram hittade vi skottplatsen, satte hunden på spåret och han gick rent ut sagt skitbra. Efter en 100 m hittade vi grisen som levde men oförmögen att resa sig, kompisen sköt en avfångningsskott och jag släppte hunden. Så jag är riktigt nöjd.

Jag har gått eftersökskurs med honom och jag har märkt att han börjar tappa intresset för konstlagda spår. Ägaren till kullsysyern gjorde anlags och öppenklass i viltspår innan han började jaga in henne, just för att hans erfarenhet var att dom kunde tappa intresse för konstlagda spår när dom väl fått börja jaga. Är det fler som märkt detta? Är det något man kan påverka? Nu har jag inte skaffat honom för att göra en massa prov, utan för att jaga med honom, men det är ju roligt att träna med honom.

Nu har han äntligen fått göra sitt första eftersök, en kompis sköt en gris i lördags kväll och ringde mig eftersom den gick iväg. Där hade varit sugga med kultingar och en ensam galt. Galten trillade omkull i skottet och for iväg. När jag kom fram hittade vi skottplatsen, satte hunden på spåret och han gick rent ut sagt skitbra. Efter en 100 m hittade vi grisen som levde men oförmögen att resa sig, kompisen sköt en avfångningsskott och jag släppte hunden. Så jag är riktigt nöjd.

Jag har gått eftersökskurs med honom och jag har märkt att han börjar tappa intresset för konstlagda spår. Ägaren till kullsysyern gjorde anlags och öppenklass i viltspår innan han började jaga in henne, just för att hans erfarenhet var att dom kunde tappa intresse för konstlagda spår när dom väl fått börja jaga. Är det fler som märkt detta? Är det något man kan påverka? Nu har jag inte skaffat honom för att göra en massa prov, utan för att jaga med honom, men det är ju roligt att träna med honom.

Tycker du kan se det som en utmaning att försöka få hunden till att gå både skarpt och konstlat. Nu har du iaf svarat på att du inte ska gå en massa prov med han. Så kör på med skarpt läge säger jag!..för du skaffade hunden till jakt o eftersök kan jag tro? P.s jag själv vakar ivrigt på första grisen på åteln nu så min hund ska få ta söket på denne... sen en sak till..vid som sagt nästan alla mina konstlade spår har det blvit både älg,dov+rå som gått över "Varma spår"..då tappas fokusen.inte till en början när han var 4-5mån..men nu 2mån senare så blir det lite väckskall. Men jag ser det själv som en utmaning att lugna hunden o få han till o spåra det jag vill ..

Du blev nog inte klokare på mitt svar men skriva fick man göra..hälsa hunden

Tycker du kan se det som en utmaning att försöka få hunden till att gå både skarpt och konstlat. Nu har du iaf svarat på att du inte ska gå en massa prov med han. Så kör på med skarpt läge säger jag!..för du skaffade hunden till jakt o eftersök kan jag tro? P.s jag själv vakar ivrigt på första grisen på åteln nu så min hund ska få ta söket på denne... sen en sak till..vid som sagt nästan alla mina konstlade spår har det blvit både älg,dov+rå som gått över "Varma spår"..då tappas fokusen.inte till en början när han var 4-5mån..men nu 2mån senare så blir det lite väckskall. Men jag ser det själv som en utmaning att lugna hunden o få han till o spåra det jag vill ..

Du blev nog inte klokare på mitt svar men skriva fick man göra..hälsa hunden

Haha, nä inte så mycket klokare, men det är kul med nya infallsvinklar och synpunkter.

Min hund har gått bra på konstlade spår ända tills han fick gå fatt ett rådjur som var påskjutet och dra ner det, efter det så är inte särskilt intresserad av konstlade spår. Han går det, men jag får hålla koll på honom hela tiden, har det passerat varmt vilt så växlar han utan att jag oftast märker det. Nu ska jag använda honom till jakt och eftersök, men det är som sagt kul att träna.

Jag har gått eftersökskurs med honom och jag har märkt att han börjar tappa intresset för konstlagda spår. Ägaren till kullsysyern gjorde anlags och öppenklass i viltspår innan han började jaga in henne, just för att hans erfarenhet var att dom kunde tappa intresse för konstlagda spår när dom väl fått börja jaga. Är det fler som märkt detta?

Kanske inte att de tappar intresset för konstlade spår - däremot att de gärna, gärna byter till färskt vilt. MIna är notoriskt opålitliga. IRL funkar de ok dock - men utan att imponera vid linspårning.

Är det något man kan påverka? Nu har jag inte skaffat honom för att göra en massa prov, utan för att jaga med honom, men det är ju roligt att träna med honom.

Träning, + försök att skilja på rutiner mm vid jakt resp spårning så att han får klart för sig vad som gäller vi resp tillfälle.

Även om han är dåligt motiverad att gå kostlade spår är det en disciplinfråga att inte byta vilt när man spårar vilket är bra att träna på också.

Spårprovsmeriter kommer inte att utveckla honom som eftersökshund men det ser onekligen "bra ut" att ha gk i dessa tider av "kvalitetsäkring". Håller du ändå på och tränar konstlade spår så...

Haha, nä inte så mycket klokare, men det är kul med nya infallsvinklar och synpunkter.

Min hund har gått bra på konstlade spår ända tills han fick gå fatt ett rådjur som var påskjutet och dra ner det, efter det så är inte särskilt intresserad av konstlade spår. Han går det, men jag får hålla koll på honom hela tiden, har det passerat varmt vilt så växlar han utan att jag oftast märker det. Nu ska jag använda honom till jakt och eftersök, men det är som sagt kul att träna.

Jaa! inatt så gick min unghund på ett dösök efter en gris, 100m hade grisen gått, blod lite varstans..o vips sedan väl framme vid grisen blir det lite skakigt men det gick över till skall och luggande:) svinkul!

Jaa! inatt så gick min unghund på ett dösök efter en gris, 100m hade grisen gått, blod lite varstans..o vips sedan väl framme vid grisen blir det lite skakigt men det gick över till skall och luggande:) svinkul!

Grattis, det känns alltid bra när hunden gör ett bra jobb