Har funderat en hel del angående kravet på eftersökshund.

Varför är det bara krav på eftersökshund vid jakt på klövvilt. Inte ett ord om räv, hare etc.

Samma sak med fågel. Krav på apportör vid jakt på gäss, änder och duva, samt vid fågeljakt från solens nedgång till solens uppgång, men all annan fågeljakt då?

Tror iosf inte att detta är nåt stort problem då dom flesta fattar när det finns behov för eftersökshundar oavsett kraven, men det ser ju inte bra ut att man "värderar" viltet olika.

Eller?

En naturlig tanke är att mycket av jakten på småviltet,

i varje fall historiskt har skett med drivande hund.

Då är det en icke-fråga att göra eftersök på sagda småvilt.

Sen är det en del jaktformer, ex toppjakt där en eftersökshund helt enkelt inte kan användas, rent praktiska skäl talar mot den.

Men visst en cyniskt observatör kan anföra att man inte lägger samma vikt vid det vilt som har ett mindre monetärt värde.

____________

Jag tror, vill tro att så inte är fallet utan att det handlar om att kravet på eftersökshund inte är absolut och inte heller återspeglar någon värdering av viltet i fråga om värde, anseende eller betydelse utan snarare,

för dessa jaktformer är det motiverat med lagstadgat krav på eftersökshund.

/CHristian

Allt vilt har i mina ögon samma "värde". Kan lägga ner mkt tid på en vingad and eller fasan eller duva eller .........

En naturlig tanke är att mycket av jakten på småviltet,

i varje fall historiskt har skett med drivande hund.

Då är det en icke-fråga att göra eftersök på sagda småvilt.

Jo, jag har tänkt i samma banor, men tänker man tex på trampjakt på hare eller vakjakt på räv, så är ju inte det några nymodigheter direkt.

Trampjakt på hare,

är iofs en relativ nymodighet, om du inte menar en ren smygjakt på hare,

men oaktat det både den jakten och vakjakten har historisk haft sådant värde för jägare,

dvs att man får med bytet hem att det inte har varit ett bekymmer att ställa särskilt krav på eftersökshund.

Vakjakt på räv, vintertid o över snö, kan förmodas,

det ger en jägare goda chanser att hitta en skadad räv.

Nåja det är nog allt vettigt jag har att säga ifrågan.

/Christian

Nja, trampjakten har nog ganska lång tradition, åtminstone i skåne.

Vi kan väl ta klappjakt på fågel istället då om du vill

Både på fasan, men även på orre och tjäder var ju vanligt vanligt då det begav sig.

Jag har också funderat en hel del på detta. Jag tycker faktiskt det borde finnas någon form av krav även vid flera andra jaktformer, t.ex. skogsfågeljakt. En skadad fågel kan vara totalt omöjlig att hitta. För det första pga att skogen ofta gör att du inte ser var fågeln flyger och för det andra pga markvegitationen. Att, utan hund, hitta en skadad orre som tagit sig ner i något hål bland riset är i många fall omöjligt. Rätt underligt att inte hundkrav finns vid denna jaktform när den bedrivs på barmark.

I och med att man är skyldig att förkorta djurets lidande innebär det ju i realiteten att man måste ha hund.

Själv skulle jag aldrig jaga om jag inte visste att jag får tag på hund på studs efter skott om det behövs. Annars ser jag mig som lagbrytare och rent etiskt får jag ont i magen...

När jag var yngre hände det en gång att jag inte hittade en morkulla (den riktiga jakten på sommaren!), och kunde inte sova den natten. Då bestämde jag mig för att skaffa ett komplement till taxen och stövaren och köpte en Flat.

Numera har jag bara retriever, tollare, som duger till mycket (utom gris).

Kravet på att förkorta ett djurs lidande anser jag räcker. Att lagstifta ytterligare tycker jag inte har någon större mening. De som anser sig seriösa kommer se till att de gör vad de kan för att hitta påskjutet djur medan andra inte kommer göra lika mycket. Tror inte ytterligare krav än de som redan finns kommer göra varken från eller till i realiteten. Det räcker med att jaktmotståndare, EU och andra försöker göra ytterligare inskränkningar i jakten, de behöver inte hjälp med detta från jägarhåll även om vi alltid böra föra en diskussion för att jakten skall ske på ett så jaktetiskt sätt som möjligt.

Mao ser man till att försöka hitta påskjutet vilt oavsett art efter bästa förmåga ,vilket i de flesta fall inbegriper hund, så anser jag det räcker.

Känner en man som tidigare hade en eftersöksKATT. Med viss framgång faktiskt...

Uttrycket att knyta ris för egen rygg,

känns nära till hands här.

Vi har som ovanstående forumist anmärkt tillräckliga och krävande regler,

få eller inga har andra tankar om småviltet än om annat vilt.

De exempel jag såg ovan om trampjakt osv, utöver att de är tämligens argumentativt framförda så är det bara att konstatera av i varje fall mitt goda minne att vid slika jakter är det gott om hundar och fotfolk för att söka efter påskjutet och skadat vilt.

Min slutsats och ståndpunkt är, så länge moralen är god och efterlevnaden av den samma hög behövs inte fler regler.

/CHristian

Uttrycket att knyta ris för egen rygg,

känns nära till hands här.

Vi har som ovanstående forumist anmärkt tillräckliga och krävande regler,

få eller inga har andra tankar om småviltet än om annat vilt.

De exempel jag såg ovan om trampjakt osv, utöver att de är tämligens argumentativt framförda så är det bara att konstatera av i varje fall mitt goda minne att vid slika jakter är det gott om hundar och fotfolk för att söka efter påskjutet och skadat vilt.

Min slutsats och ståndpunkt är, så länge moralen är god och efterlevnaden av den samma hög behövs inte fler regler.

/CHristian

Håller med Christian om detta men inte inte delar av ditt tidigare inlägg.

Om det var det monetära värdet som styrde eventuella krav så borde kraven vara hårdare på en tjäder än på en duva.

Jag tror alltså att man någon gång i tiden gjort en analys av behovet och nyttan av krav på eftersökshund/apportör.

Och så länge vi sköter oss ser ej heller jag någon större anledning till att revidera dessa regler.

Däremot ser jag ogärna att man tar den höga moralen för självklar. Ser gärna informationskampanjer m.m. som handlar om mer träning, fler avstådda skott o.s.v.

Henrik- nu saknar det betydelse, men jag har uppenbarligen varit oklar ovan i texten,

citerar mig själv,

"Men visst en cyniskt observatör kan anföra att man inte lägger samma vikt vid det vilt som har ett mindre monetärt värde."

avsikten var att klargöra budskapet att man inte har tagit monetära överväganden vid beslutet om vad som skall kräva eftersöks/apportör på plats utan att det har varit praktiska sådana,

inget annat.

Jag är ledsen för den av mig ambivalenta skrivningen och hoppas att den nu är klar och tydlig.

/CHristian

Henrik- nu saknar det betydelse, men jag har uppenbarligen varit oklar ovan i texten,

citerar mig själv,

"Men visst en cyniskt observatör kan anföra att man inte lägger samma vikt vid det vilt som har ett mindre monetärt värde."

avsikten var att klargöra budskapet att man inte har tagit monetära överväganden vid beslutet om vad som skall kräva eftersöks/apportör på plats utan att det har varit praktiska sådana,

inget annat.

Jag är ledsen för den av mig ambivalenta skrivningen och hoppas att den nu är klar och tydlig.

/CHristian

Sorry, Det var nog egentligen jag som läste slarvigt.

Så då var vi överens om det med...

Henrik- det är helt ok,

ibland är jag lite oklar i text.

/Christian

Tja, det är ju ingen jättegrej detta utan mer en undran varför man har formulerat kraven så som man har gjort.

Men för att ta några exempel:

Jag kan tex jaga kråka över bulvaner utan apportör, men inte duva.

Jag kan åka ut sätta mig och locka räv utan att ha en eftersökshund redo, men jag får inte jaga bock på samma sätt. Vart ligger skillanden?

Jag kan bedriva trampjakt på fasan, rapphöna, hare, kanin etc. utan eftersökshund, men jag får inte skjuta på anden som flyger förbi.

Var finns logiken?

Jag är absolut ingen förespråkare för fler regler, men dom som finns skall vara meningsfulla och logiska annars kan det ju kvitta.

Hund eller ej är ju också bara en del av frågan. Skjuter du på en älg och älgen springer vidare så kollar man skottplats osv även om man är rätt säker på att man missat. Skjuter du på fågel och den flyger vidare så verkar tänket vara: "Fan bom" och så smäller man på nästa. Inte mycket till undersökning.

Vill bara vara tydlig med att min erfarenhet av fågeljakt är begränsad till jaktfilmer.

Klart de är! Skäms fan i min ungdom att inte stå på mig att genomföra ett sök då jag skamma en räv!

Glömma aldrig den dagen.

Likadant varje gång någe blir kvar i skogen.

Jag blir glad om någon ringer om ett kontroll sök.

S.

Tja, det är ju ingen jättegrej detta utan mer en undran varför man har formulerat kraven så som man har gjort.

Men för att ta några exempel:

Jag kan tex jaga kråka över bulvaner utan apportör, men inte duva.

Jag kan åka ut sätta mig och locka räv utan att ha en eftersökshund redo, men jag får inte jaga bock på samma sätt. Vart ligger skillanden?

Jag kan bedriva trampjakt på fasan, rapphöna, hare, kanin etc. utan eftersökshund, men jag får inte skjuta på anden som flyger förbi.

Var finns logiken?

Jag är absolut ingen förespråkare för fler regler, men dom som finns skall vara meningsfulla och logiska annars kan det ju kvitta.

 

Det har jag heller aldrig förstått.. Varför detaljreglera vissa arter men inte andra? 

Frågan på forumet

http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/47859-krav-p%C3%A5-apporterande-hund-vid-f%C3%A5geljakt/#entry788356

 

Frågan ställd till SJF

http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/47860-krav-p%C3%A5-apporterande-hund-vid-f%C3%A5geljakt/#entry788360

Eftersök på småvilt.. min paradgren och hjärtefråga 

 

När man ramlar in som hundförare på nya ställen så får man uppleva hur j-la illa ställt det kan vara. (Jo det finns bra ställen med) Skräckexemplet var när det uppdagades på ett ställe att ett fullt acceptabelt eftersök genomfördes med två personer i kanot med bössa men UTAN hund i ett fläckvis tufft viltvatten med vass och grönska. Vad hade de två idioterna förväntat sig att uträtta förutom att plocka upp de döda änderna som vi ännu inte hunnit ta?

 

Sen finns det en nivå till som är bättre.. och på gränsen till acceptabel i allmänna mått mätt men som inte duger alls enligt mej. Många bra hundar som faktiskt plockar men hel del skammat en regelmässigt tappar en del skammat pga att det saknas bössor bland hundförarna. Självklart kan en duglig hund jaga ifatt en skammad and som dyker.. men hur många slika orkar hunden med? Är det mycket att göra så kommer man till vägs ände rätt fort speciellt om det är kallt i vattnet. Är det etiskt?

 

Att få "hundeliten" att acceptera att eftersök tex på änder i vatten görs medelst hundar, båt då det ofta krävs samt bössa är inte alls självklart. Hörde senast igår en snubbe som är uppe i elitklass säga att det var en jävla tur att proven inte genomfördes från båt för där fungerar inte hans hundar alls.

 

Däremot om jag fattat det rätt så är det ok att jaga fasan och rapphöns utan hundar.. Nu är väl dessa jakter lyckligvis förknippade med hundarbete så de är rätt självreglerande och där fixar faktiskt en bra hund att lösa problemen utan att man behöver skjuta på kutande fasaner.

 

Dessa jakter är även otroligt högt värderade inom "hundeliten" för där får deras hundar glänsa, det är oftast torrt och trevligt och man slipper skita ned sig.

 

Men för att återgå till änderna.. Finns det något roligare än ett eftersök i ett fint viltvatten? Är det lite större så två hundförare med bössa och bra hundar så rensar man jävlar! Tunga änder får vara, dykare skjuts utan pardon så fort säkerheten medger det. Ofta springdjup dvs jyckarna håller längre. Krickor som reser är lovliga, en och annan and som erbjuder ett bra läge får följa med hem oavsett om det är hagel i den eller ej   Så samarbetar man och kommunicerar via radio.. ena kör på och då håller den andra in sin hund för att få bra håll på ev dykare som kommer och så växlar man.. Galet kul!!