Jump to content

Dåligt med föryngring bland tjädrarna i år p g a dålig sommar


lsjonsson

Recommended Posts

Samueljagare

Fy vad tråkigt! Vi har en del mark, och jag hoppas när jag får ärva den att jag kan bevara den gamla skogen som är runt en myr som vi äger. Där är det varierande biotop runt myren som gynnar flera vilt.

Den gamla skogen vill jag spara, möjligen plocka något träd då och då men aldrig göra ett hygge! Finns tillräckligt med hyggen där som gynnar andra vilt istället, men nyligen så blev det ett stort hygge med den personen som äger marken bredvid oss. Känns lite si så där, det var fin gammal skog där, men nu hjälper det andra vilt.. Synd för tjädrarna dock..

Får hoppas det har gått bra med skogsfågel hos oss i alla fall, men det får jag se till hösten. :sleep:

Link to post
Share on other sites
Almenson

Låter inget vidare men att få en ändring av det traditionella skogsbruket lär ju vara lönlöst. Det var väl inte länge sedan en privat skogsägare genomförde plockhuggning enligt naturkulturmetoden, och blev åtalad??? Dock friad men att åtalas för att inte göra stora fula hyggen är ju galet. Hade fler avverkat enligt denna metod så hade tjädrarnas spelplatser klarat sig betydligt bättre. Dock är det inte särskilt tidseffektivt .

Jag har faktiskt en bekant som ringde till ett stort skogsbolag för att meddela positionen av en tjäderspelplats. Koordinater gavs och han fick förklarat att hänsyn skulle tas och spelplatsen skulle vara kvar. Ett år senare var allt nedtaget..

Link to post
Share on other sites
Samueljagare

Nackdelen med dagens skogsbruk är att det blir svårt att plocka något träd här och där när man använder stora maskiner, eftersom de skadar rejält på marken.

Faktum är att bland det bästa man kan göra för att spara på förstörelse av marken och skogen är att använda häst och vagn. Det är billigt, du kan enkelt välja de träd du vill använda utan att förstöra marken. Då blir det inga hyggen, vilket blir bättre biotop.

Använder man häst och vagn vid första och andra gallring så tjänar man pengar oftast, men använder man maskin så förstör man mer än vad man får ut i början.

Som mark ägare borde man följa en grön skogs plan, med att spara viktiga natur miljöer och biotoper för allt fågel liv, grodliv, insektliv, mm. ( Det ska i alla fall jag bedriva när jag blir lite äldre :happy: )

Link to post
Share on other sites

Gött med några botten år det lär minska jakttrycket när inte regler räcker får vi lita på modernatur att sköta det :thumbsup:

Link to post
Share on other sites
Kias Husse

Vindkraften påstås också vara en bov som ställer till det för tjädern.....

http://op.se/lanet/1.4973855-vindkraft-i-skogar-ger-inavlade-tjadrar

Link to post
Share on other sites
henke67

Samuel. Börja redan nu. Ta på dig att röja några hektar mot att du får ta extra stor villthänsyn. Jag lyckades med mina släktingar och det gav bra resultat på järpe och orre. Tjädern har jag inte så bra koll på hur jag skall kunna gynna...

Link to post
Share on other sites

Många som uttalar sig i denna tråd utan att veta ett skit om skogsbruk, det är inte svårt att konstatera.

Samueljägare- Sen när blev drivning med häst och vagn billigt? Skonsamt ja, men knappast billigt!

Resten av er bör inse att den natuirliga störningsregimen i våra boreala skogar är brand ca vart hundrade år. Något som modernt hyggesskogsbruk efterliknar ganska väl.

Kanske inte vackert, men naturen är inte alltid det. Vi har provat plockhuggning i nordliga skogar förr med förödande resultat.

Metoden "Naturkultur" som det talas om lite här och var baserar sig på att man skall kunna prognosticera tillväxten på enskillda träd, vilket är MYCKET osäkert på grund av variation mellan individer.

Såg för några dagar sedan en rapport som visade på att tjäderstammen är oväntat stark. Tjädrarna hittar nya spelplatser i medelålders skog och är inte alls så knutna till gammelskog som man kunnat tro. http://www.atl.nu/sk...tj-der-i-skogen

Årets dåliga föryngring kan knappast heller kopplas till det utan till det kalla och fuktiga vädret kring midsommar samt en kraschad sorkpopulation.

Läs på lite!

(Ursäkta jag kunde inte låta bli att bli förbannad)

  • Like 1
Link to post
Share on other sites
Almenson

Turisten! Läs på säger du. Det kanske du också skulle ta och göra. Du kan ju ta och läsa lite vad Mats Hagner (professor emiritius vid SLU) och Peter Lohmander (professor SLU) har att säga. Det finns alltid 2 sidor av ett mynt och det kan ju vara klokt att titta på bägge innan man idiotförklarar någon med meningsskiljaktigheter. Att sedan ta upp att plockhuggning ställt till det tidigare kanske du skulle förtydliga med när detta gjordes. Jag vill minnas att det var på 30-talet och jag inbillar mig att kunskapen har ökat på dessa 80 år.

Jag förstår faktiskt inte varför många är så oerhört fäst vid det traditionella bruket och livrädda att prova något nytt. men när det bara är pengar som styr så blir det väl så. Tack och lov är många privata skogsägare positiva till nya metoder.

Klart som fan att skogsbruket i den form den genomförs idag är negativ för tjädern. Visst, spelplatserna flyttas men, det är också så att avverkning och viss plantering (ex.concorta) totalt förstör markvegitation som blåbär. Och eftersom du verkar vara expert på skogsbruk så borde du också veta att det tar upp till 25-35 år för blåbärsriset att hämta sig efter en avverkning. Dessutom finns det ytterligare en aspekt som är direkt negativ för tjäder och annat småvilt. Glesare skog erbjuder mindre skydd mot rovfågel och annat rovvilt.

http://st.nu/medelpa...r-tjaderstammen Slutligen...

Link to post
Share on other sites

Jodu, jag har både läst och suttit på x antal föreläsningstimmar med herrarna du nämner, så jag har nog på fötterna så det räcker skall du veta.

Mats Hagner som du nämner var stor förespråkare av trakthyggesbruket fram till pension, sedan vände han på klacken och hittade på "naturkultur". En person som sporras av att vara en nagel i ögat på andra (inget ont i det). Har också talat en hel del med hans fd kollegor och samantaget ger detta min ståndpunkt

Hagner har vidare förordat avverkning och transport till industi med varmluftsballonger. Verklighetsanknytning saknas.

Jag idiotförklarar ingen, men nivån på inläggen visade på kunskapsbrist.

Länken du postar är till en enskilld persons uttalande utan någon som helst bakomliggande forskning vad jag kan se. Helt enkelt ett subjektivt uttalande baserat på ingenting.

Naturligtvis har skogsbruket påverkan på tjäderpopulationen, ingen tvekan om saken, men knappast i den grad som ni försöker påvisa. Kopplingen tjäder-gammelskog är inte så hård som man kan tro. Däremot är de starkt knutna till myrkanter och fuktstråk. Leta upp forskning av Kjell Sjöberg.

Expert på skog? tja det finns de som kan betydligt mer, men 5 års högskolestudier ger en en del på fötterna.

Link to post
Share on other sites
Samueljagare

Turisten, du behöver inte bli arg, eftersom alla får ha sin åsikt.

Häst och vagn är inte särskilt dyrt jämfört med att köpa en dyr skogsmaskin. Visst äter hästar en hel del och underhållet kostar.

Men för mindre skogsägare säg 10-200 hektar så är det väldigt effektivt att faktiskt få ut ved ur skogen utan att förstöra massa genom köra tunga maskiner.

Lösningen jag pratar om fungerar inte om man vill göra stora hyggen med häst och vagn, men om man vill köra med grönt skogsbruk så är häst och vagn en bra lösning eftersom man kan välja de träd här och där som man vill ta ut ur en skog, tex en urskog, utan att skapa stor slitage på marken genom att köra tunga maskiner för att få ut lite träd här och där. Det går ej med tunga maskiner då, utan snarare häst och vagn på vintern.

Sedan är det väl känt att tjädrarna behöver gammal skog. Myrar bland annat är också väldigt viktiga eftersom tjädern rör sig mellan olika slags platser under årets gång.

( Erkänner, jag är inte någon expert på skog eller tjäder, men jag läser en hel del. )

Också som tidigare nämnts, så tar blåbärsris väldigt lång tid att växa upp igen efter man gjort ett hygge. Men hygge gynnar vilt det med. Men man får variera i skogen och inte bara göra stora hyggen.

Enligt mig ska man inte bara göra stora hyggen, men man ska inte heller ha massa gammal skog utan några hyggen, eftersom olika vilt gynnas av olika biotoper.

Med mycket vänliga hälsningar och en väldigt inspirerande diskussion, där jag säkerligen kommer lära mig mycket mer av er andra innan den glöms bort.

Link to post
Share on other sites

Måste bara skriva en rad i er debatt (turisten och almenson) om era respektive studieresultat och vilka böcker ni läst samt vilka köpta professurer ni lyssnat på under era fantastiska utbildningar....

Det är och kommer för alltid enbart vara PENGARNA som styr- inte faan bryr sig markägaren om tjädern mår bra eller dåligt av just deras skogsbruk.

MVH: Tjäder

Link to post
Share on other sites
Almenson

Måste bara skriva en rad i er debatt (turisten och almenson) om era respektive studieresultat och vilka böcker ni läst samt vilka köpta professurer ni lyssnat på under era fantastiska utbildningar....

Det är och kommer för alltid enbart vara PENGARNA som styr- inte faan bryr sig markägaren om tjädern mår bra eller dåligt av just deras skogsbruk.

MVH: Tjäder

Haha. Min fantastiska utbildning?? Om det vore så väl... Jag är bara en intresserad lekman som tycker att det vore trevligt om nya averkningsmetoder provades på och utvecklades. Jag vill helt enkelt se ett optimalt sätt att bruka skog med så få negativa konsekvenser för djurlivet som möjligt och den metoden tror jag inte är hyggesbruk. Det tror jag nog även att turisten vill men han jobbar som (tror jag med tanke på utbildningslängd) jägmästare också och jag antar att han har andra aspekter att tänka på också, varav framförallt så effektiv återväxt som möjligt samt andra ekonomiska sidor av skogsbruket. Turisten får rätta mig om jag har fel.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

Vedhämtning är jag van sker med skoter, på snötäckt mark. Häst i all ära, men jag tror inte blåbärsriset mår så dåligt av korrekt hantering (= vinterhämtning)?

I övrigt håller jag käften då min expertis finns på andra områden. Iofs är jag expert på att inte hålla käften, men då brukar det vara saker jag vet tillräckligt om. ;-)

-- Mats

Link to post
Share on other sites

Turisten, du behöver inte bli arg, eftersom alla får ha sin åsikt.

Häst och vagn är inte särskilt dyrt jämfört med att köpa en dyr skogsmaskin. Visst äter hästar en hel del och underhållet kostar.

Men för mindre skogsägare säg 10-200 hektar så är det väldigt effektivt att faktiskt få ut ved ur skogen utan att förstöra massa genom köra tunga maskiner.

Lösningen jag pratar om fungerar inte om man vill göra stora hyggen med häst och vagn, men om man vill köra med grönt skogsbruk så är häst och vagn en bra lösning eftersom man kan välja de träd här och där som man vill ta ut ur en skog, tex en urskog, utan att skapa stor slitage på marken genom att köra tunga maskiner för att få ut lite träd här och där. Det går ej med tunga maskiner då, utan snarare häst och vagn på vintern.

Sedan är det väl känt att tjädrarna behöver gammal skog. Myrar bland annat är också väldigt viktiga eftersom tjädern rör sig mellan olika slags platser under årets gång.

( Erkänner, jag är inte någon expert på skog eller tjäder, men jag läser en hel del. )

Också som tidigare nämnts, så tar blåbärsris väldigt lång tid att växa upp igen efter man gjort ett hygge. Men hygge gynnar vilt det med. Men man får variera i skogen och inte bara göra stora hyggen.

Enligt mig ska man inte bara göra stora hyggen, men man ska inte heller ha massa gammal skog utan några hyggen, eftersom olika vilt gynnas av olika biotoper.

Med mycket vänliga hälsningar och en väldigt inspirerande diskussion, där jag säkerligen kommer lära mig mycket mer av er andra innan den glöms bort.

Alla har rätt att uttrycka sin åsikt (en grundläggande rättighet som vårt samhälle bygger på), men man skall vara väldigt försiktig med att utge sanningar när man inte vet vad man skriver om.

Jag vill gärna se den kalkyl där du motiverar innehav av häst och vagn för att köra ut hemved istället för att ta hjälp av grannen med traktor och skogsvagn, köra ut med skoter, mindre skotare eller någon annan maskin. Inte ens om du värderar din egen arbetstid till 0 och ingenting lär du ens komma i närheten. Inte heller går det att motivera eget maskininnehav för mindre markägare om man inte har extern körning, den kostnaden får nog läggas på nöjeskontot. Vissa tycker det av någon underlig anledning är trevligt med häst :tongue: Andra gillar att skruva på gamla maskiner. :thumbsup:

Vill man plocka ut de träd man känner lite för här och var ur en urskog så har man per definition ingen urskog. En urskog är per definition orörd, ett ord som missbrukas lika illa som "rödlistan".

Viktigt för alla att förstå är att omställa skogsmark till fullskiktad blädningsskog tar tresiffrigt antal år då uttaget är i princip 0. Under den tiden hinner vår skogsindustri och glesbygd som är beroende av jobben i skogen att dö flera gånger om. När omställningen väl är gjort kan vi räkna med en tillväxt på ca 60% i jämförelse med trakthyggesbruket.

Vill du påvisa att vi har brist på blåbärsris i Sverige? Var får du i så fall de siffrorna ifrån?

Link to post
Share on other sites

Måste bara skriva en rad i er debatt (turisten och almenson) om era respektive studieresultat och vilka böcker ni läst samt vilka köpta professurer ni lyssnat på under era fantastiska utbildningar....

Det är och kommer för alltid enbart vara PENGARNA som styr- inte faan bryr sig markägaren om tjädern mår bra eller dåligt av just deras skogsbruk.

MVH: Tjäder

Vad ville du skriva om mina studiereslutat, nu är jag inte med.

I övrigt är du inte så jättelångt från sanningen. Skogsbruket ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med 25-30 år sedan, men visst är det pengarna som styr.

Så jag rekomenderar dig att köpa en egen fastighet och driva den i viltvårdsändamål. När sedan banken vill att du skall komma in med ränta och amorteringar får vi se om de kan ta en tjäder som betalning.

Link to post
Share on other sites

Haha. Min fantastiska utbildning?? Om det vore så väl... Jag är bara en intresserad lekman som tycker att det vore trevligt om nya averkningsmetoder provades på och utvecklades. Jag vill helt enkelt se ett optimalt sätt att bruka skog med så få negativa konsekvenser för djurlivet som möjligt och den metoden tror jag inte är hyggesbruk. Det tror jag nog även att turisten vill men han jobbar som (tror jag med tanke på utbildningslängd) jägmästare också och jag antar att han har andra aspekter att tänka på också, varav framförallt så effektiv återväxt som möjligt samt andra ekonomiska sidor av skogsbruket. Turisten får rätta mig om jag har fel.

Klart jag vill hitta den optimala brukningsmetoden, men den finns tyvärr inte. Hur vi än gör måste alltid något stryka på foten.

Men utvecklingen står knappast stilla. Forskningen är omfattande både på brukningsmetoder och maskinsystem.

Jag är av naturliga själ inte helt objektiv som du skriver, men har lärt mig tillräckligt för att bilda mig en egen åsikt.

Bra och intressant diskussion!

/Turisten

Jägmästare och Viltförvaltare

Link to post
Share on other sites

Pengarna har väl styrt i alla tider bara metoderna att få maximal avkastning som förändrats :wink:

Visst har skogsbruket säkert en del i hur mycket tjäder det finns men knappast något som hotar tjädrns fortlevnad. Stammen har alltid fluktuerat möjligen att topparna blivit något lägre men dem som tror på att det "förr" alltid var fågel fulla skogen har nog misstagit sig.

Själv har jag varit ivrig fågeljägare sedan barnsben och sett både botten och toppår det roliga är att stammarna följer ungefär samma mönster oavsett om man är i väglösa urskogsreservat där det inte förkommer något skogsbruk och knappt någon jakt, eller i hårt brukade skogar med hårt jakttryck. Det är för mig ett bevis att mänsklig påverkan inte styr stammarna av tjäder riktig hela sanningen tror jag ingen forskare hittat ännu :wallbash:

  • Like 2
Link to post
Share on other sites
strävhår

post-9336-0-83690200-1344513705_thumb.jp

Ett barn som bara dess moder kan älska...

Link to post
Share on other sites
henke67

Strävhår.

Sen kan man ju fråga sig om den skogen verkligen ger så bra inkomster vid nästa avverkning. Tror inte man sett så långt in i framtiden där...

Personligen håller jag på att man skall spara lite mer kantzoner och fröträd än normen säger. (Så slipper man sätta plant!)

Sen kan fröträden gärna glömmas bort.

Och man behöver inte vara så strukturerad vid första röjning. Att bara ta ovanför/kring de träd man vill satsa på och låta det vara lite villdvuxet emellan är helt OK.

Nu är vi ganska lyckligt lottade i min släkt som inte är beroende av att få någon utkomst från skogen. Inte för att vi är rika knösusar, men vi har inga problem med att få in lite mindre pengar vid varje avverkning än om vi maximerat uttaget. Det är klart att om fogden står runt hörnet så blir prioriteringarna lite annorlunda.

Men om jag tittar på marker jag besöker så är det inte precis så att de som har det kämpigast ekonomiskt har den sämsta naturhänsynen i skogen.

  • Like 1
Link to post
Share on other sites

post-9336-0-83690200-1344513705_thumb.jp

Ett barn som bara dess moder kan älska...

Liten bild, men ser ut som tall på gammal åkermark, ingen lyckad kombination.

Dålig kvistrensning, krokiga stammar och grova kvist med dåliga vinklar. Därutöver svårt att få upp föryngring pga vegetativ konkurrens. Troligtvis har man använt gräsbekämpningsmedel vid beståndsanläggning.

Men det är svårt att få 1:a generationens skog på åkermark att bli en tjäderbiotop.

Link to post
Share on other sites
strävhår

Nu finns det ju inte bara snörrätta rader på gammal åkermark, som för övrigt är ett hån mot våra förfäder som slitet hela sina liv för att skapa dessa. Förmodligen roterar det för fullt på kyrkogårdarna runt om i vårt land när det ska återplanteras på var och varannan täppa. Vet att min farfar som är död sen länge var med och bröt sten hemma i byn, sicken hyllning till honom att sätta igen de kvadraterna igen..

Den gamla sloganen Bevara Sverige öppet, vart tog den vägen?

Du som har bildningen, hur många ha åkermark planteras igen varje år ?

Link to post
Share on other sites

Nu finns det ju inte bara snörrätta rader på gammal åkermark, som för övrigt är ett hån mot våra förfäder som slitet hela sina liv för att skapa dessa. Förmodligen roterar det för fullt på kyrkogårdarna runt om i vårt land när det ska återplanteras på var och varannan täppa. Vet att min farfar som är död sen länge var med och bröt sten hemma i byn, sicken hyllning till honom att sätta igen de kvadraterna igen..

Den gamla sloganen Bevara Sverige öppet, vart tog den vägen?

Du som har bildningen, hur många ha åkermark planteras igen varje år ?

Det där är gammal åkermark på bilden, det kan jag svära på.

Har ingen siffra på hur mycket som planteras igen i dagsläget, men jag skulle tippa att det är betydligt mindre än på 70 och 80- talen då man kunde få bidrag. Då kunde man också använda kemikalier till gräsbekämpning som idag är förbjudna. Vill du så kan jag ta reda på den årliga arealen.

Håller med om att det är tråkigt, men det är alla åkrar och betesmarker som bara växer igen med sly också.

Link to post
Share on other sites
strävhår

Du behöver inte ödsla tid på att ta fram siffror, man blir bara förbannad ändå..

Angående sly på gamla åkrar så är jag tämligen övertygad om att den biotopen gynnar den biologiska mångfalden mer än en tät granplantering som förmodligen bara gagnar svinen, och den är rätt enkel att återställa om viljan/möjligheten uppstår.gentemot 15år gamla tallar o dess stubbar.

Link to post
Share on other sites

Pengarna har väl styrt i alla tider bara metoderna att få maximal avkastning som förändrats :wink:

Visst har skogsbruket säkert en del i hur mycket tjäder det finns men knappast något som hotar tjädrns fortlevnad. Stammen har alltid fluktuerat möjligen att topparna blivit något lägre men dem som tror på att det "förr" alltid var fågel fulla skogen har nog misstagit sig.

Själv har jag varit ivrig fågeljägare sedan barnsben och sett både botten och toppår det roliga är att stammarna följer ungefär samma mönster oavsett om man är i väglösa urskogsreservat där det inte förkommer något skogsbruk och knappt någon jakt, eller i hårt brukade skogar med hårt jakttryck. Det är för mig ett bevis att mänsklig påverkan inte styr stammarna av tjäder riktig hela sanningen tror jag ingen forskare hittat ännu :wallbash:

Där jag brukar jaga ibland kring premiären är det bara gammskog ingen har averkat där. Där är det just nu dåligt med fågel och har varit det ett tag, finns väl några gammtuppar osv. Så all negativ inverkan på dålig fågelföryngring har inte mänsklig inverkan. Men ibland så kan jakttrycket ha en viss inverkan. Där är det just nu inte många som jagar längre så det är bara bra för då kan fåglarna återhämta sig.

Var på en föreläsning och han sa dom har en otrolig förmåga att söka upp nya häckplatser när ett nytt kalhygge dyker upp. Men visst är det större chans att det är mer fågel i en gammskog en i nyskog. Man får ju hoppas att det vänder snart med bättre somrar och att predotarerna minskar.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

https://www.Reservdelar24.SE

https://www.AUTOdoc.SE


×
×
  • Create New...